- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1509-1510

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyáry ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akademisterna, men matt och utan qvickhet. Samtidigt
började »Polyfem» att med allvarets vapen anfalla
sina motståndare. Detta skedde genom några likaledes
af Hammarsköld författade artiklar om den nyare
tyska literaturen, i hvilka denne särskildt påpekade
bröderna Schlegels betydelse. Wallmarks »Journal»
blef honom ej svaret skyldig, utan anförde en
mängd tyska recensioner, i hvilka Schleglarna och
deras meningsfränder bittert klandrades. »Polyfem»
återgick då till sitt gamla stridssätt och sökte
efter Schillers och Göthes föredöme krossa sina
motståndare med en samling »Xenier», hvilkas
krystade qvickhet dock torde hafva haft föga
verkan. Ännu mindre framgång hade skolan med ett
slags dramatisk fantasi, kallad »Rimmarbandet»,
hvari särskildt K. G. af Leopold under namn af
»Polyhistrio» gjordes till föremål för ett både
rått och klumpigt skämt. I »Phosphoros» skulle
nyromantikerna framlägga de mera positiva frukterna
af sina poetiska teorier, men de ännu ganska omogna
försöken motsvarade föga de höga anspråken och de
lysande löftena. Minst lyckade voro öfversättningarna,
och Leopolds kanske qvickaste satir riktades äfven
mot en sådan (en af Atterbom företagen tolkning af
Tasso). Nya skolan bör dock ingalunda bedömas efter
dessa förstlingsförsök; derjämte bör medgifvas,
att den råa tonen i skolans äldsta polemik i ganska
väsentlig mån mildrades med åren. De ursprungliga
tidskrifterna upphörde snart, »Polyfem» redan 1812,
»Phosphoros» 1813. För sina poetiska produktioner
valde nyromantikerna sedermera »Poetisk kalender», som
utgafs 1812–22, och för de mera teoretiska artiklarna
»Svensk Litteraturtidning» (1813–24). Gamla skolans
motstånd blef allt svagare, och striden hade kanske
tidigare afgjorts till nyromantikens fördel, om
ej oförmodadt en ny fiende framträdt i nationens
älsklingsskald Tegnér. Orsaken till hans ovilja
mot Nya skolan låg i hans naturel och i hela hans
mot nyromantiken fientliga verldsåskådning, men den
närmaste anledningen till oviljans utbrott torde hafva
varit en af Hammarsköld i »Svensk Litteraturtidning»
för 1814 införd recension öfver Tegnérs dikt
»Nore». Recensionen var visserligen höfvisk, men i det
hela klandrande. Förbittrad deröfver, skref Tegnér den
kanske lika orättfärdigt bittra som qvicka smädedikten
»Hammarspik», riktad mot den – redan före kritiken
öfver »Nore» – illa tålde Hammarsköld, och året derpå
tog han sig anledning att i en sång öfver en nyss
afliden broder uttala en sträng förkastelsedom öfver
den nyromantiska riktningen. I sitt ryktbara »Jubeltal
1817» tog han åter till orda mot Nya skolan, men lät
denna gång sitt klander drabba äfven den Gamla. Sista
gången han offentligen uppträdde mot nyromantiken var
i den berömda dikten »Epilog vid
magisterpromotionen i Lund 1820». Samtidigt afslutades Nya skolans
satiriska vapenbragder med ett 1820–21 utgifvet
parodiskt epos, »Markalls sömnlösa nätter» (se d. o.),
företrädesvis riktadt mot Wallmark. Denna dikt var
det sista mera betydande inlägget i
striden mellan de olika skolorna. På 1820-talet
försvann den äldre skolan alltmera. Hennes banérförare
dogo eller drogo sig tillbaka och öfverlemnade fältet
åt de unge. 1830-talet är derför nyromantikens gyllene
tid i Sverige, men de friska fläktar af ett nyvaknadt
frihetssinne, som under detta årtionde genomgingo
Europa, bebådade skolans fall. För den då framträdande
liberalismen blef nyromantiken snart inbegreppet af
all literär, politisk och social uselhet, och denna
uppfattning har icke varit utan inflytande på flere
af skolans historieskrifvare. Bland arbeten, hvilka
skildra den svenska nyromantikens historia, kunna
följande här nämnas: Fryxell: »Bidrag till Sveriges
literaturhistoria» (1860–62). S. Warburg: »Till
Phosphorismens historia» (i »Svensk Månadsskrift»,
1864), Malmström: »Grunddragen af svenska vitterhetens
historia» (4:de och 5:te dlna, 1868), af Wirsén:
»Claes Livijn» (i »Svensk tidskrift», 1870),
Böttiger: »Aurora-förbundet» (i Sv. akad:s Handl.,
1873), R. Hjärne: »Dagen före drabbningen» (1882),
B. Norling: »Nya skolan» (1880) och »Nya skolan,
bedömd i nutidens press» (1882) samt G. Frunck:
»Bref rörande Nya skolans historia» (1886). H. S.

Nya Skotland. Se Nova Scotia.

Nya Spanien (Sp. Nueva España) kallades Mejico,
så länge det var spanskt vicekonungarike (1536–1822).

Nyassa. Se Njassa.

Nya Stilen. Se Kalender.

Nya Sverige, svensk koloni i Nord-Amerika 1638–55,
var beläget på ömse sidor om floden och viken Delaware
samt omfattade delar af nuvarande staterna Delaware,
New Jersey och Pennsylvania. År 1626 hade Gustaf II
Adolf, på förslag af Willem Usselinx, stiftaren af ett
holländskt-vestindiskt kompani, utfärdat privilegier
för ett i Sverige upprättadt »Söderkompani», som
ensamt skulle i Sverige ega rätt till handel och
kolonisation i de öfriga verldsdelarna. Men då de
ekonomiska och politiska förhållandena hindrade
utförandet af de storartade planer man afsett med
detta kompani, blef det rikskansleren A. Oxenstierna
förbehållet att gifva upphof till det företag, som
frambragte kolonien N. S. Under ett besök i Holland
1635 kom Oxenstierna i beröring med en köpman i
Amsterdam Samuel Blommaert. Denne jämte Peter Spiring,
en bekant holländare i svensk tjenst, samt tysken
Peter Minuit, f. d. guvernör i holländska-vestindiska
kompaniets koloni Nya Nederländerna, uppgjorde planen
till den påtänkta kolonisationen. I början af 1637
ankom Peter Minuit till Sverige och framlade förslag
till anläggande af en koloni vid floden Delaware.

Sedan de tre Oxenstiernorna i regeringen jämte
Klas Fleming och Spiring tecknat sig för halfva
utredningssumman (andra hälften skulle anskaffas af de
holländske deltagarna), kunde den första expeditionen
utrustas. Den bestod af två fartyg med besättning
och varor från Holland, lemnade hösten 1637 under
Minuits befäl Göteborg och ankom till Delawarefloden
i Mars 1638. Der inledde Minuit underhandlingar
med indianerna och af slöt d. 29 Mars 1638 det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free