- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1515-1516

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyáry ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

produktionskostnaderna äro för höga, för att
en täflan med det engelska jernet skulle vara
möjlig. Handelsomsättningen med utlandet har sin
medelpunkt i Sydney, Australiens största handelsstad,
och hade 1885 ett värde af nära 40 mill. pund, deraf
på importen 23,3 och på exporten 16,5 mill. Mer än
hälften af hela importen kom från Storbritannien, och
ungefär hälften af exporten gick dit. Jernvägarna,
som 1885 hade en längd af 2,858 km., tillhöra med
ett undantag regeringen, likaså telegraflinierna,
som s. å. hade en längd af 10,658 km. Sedan 1876
förenar en 2,380 km. lång kabel Sydney med Nelson
på Nya Zeeland. I jämförelse med den merkantila
lifligheten är industrien ännu tämligen obetydlig. –
Frånsedt en rest af omkr. 9,500 urinnevånare, består
befolkningen af europeiska kolonister, ättlingar dels
af fria emigranter, dels af till deportation dömda
förbrytare (deportationen upphäfdes 1853) och räknade
1885 957,985 pers. Af dessa voro 662,600 protestanter,
264,700 katoliker och 4,215 judar. Någon statskyrka
finnes icke. Skolväsendet, hvilket lyder under
en medlem af kabinettet, ministern för allmänna
undervisningen, omfattade 1885 2 normalskolor
för utbildning af lärare och lärarinnor, 2,200
högre och lägre folkskolor, med 3,528 lärare och
181,000 lärjungar, 3 »colleges», 1 latinskola samt 1
universitet, i hufvudstaden Sydney, hvilket s. å. hade
37 professorer och 203 studerande. Dessutom finnas
flere hundra enskilda skolor. – Nya Syd-Wales,
den äldsta af Australiens kolonier, proklamerades
1788 af kapten Phillip till en straffkoloni och
omfattade till en början östra hälften af kontinenten
till 135:te längdgraden. Sin nuvarande författning
erhöll kolonien 1855. I spetsen för förvaltningen
står en af engelska regeringen utnämnd guvernör,
hvilken jämte ett kabinett af 9 ministrar utöfvar den
verkställande makten. Lagstiftningsmakten tillhör
parlamentets båda hus: legislative council och
legislative assembly, det förra bestående f. n. af
21 af kronan utnämnda medlemmar, det senare af 122
folkvalda ombud. Koloniens utgifter och inkomster
för 1885 uppgingo till omkr. 7,5 mill. pd. 1886
slutade budgeten med ett deficit af mer än 2,5
mill. pund. Vid slutet af 1886 hade kolonien en
skuld af 41 mill. pund. Till kolonien räknas äfven
ön Norfolk. – Jfr Australien.

Nya teatern. Se Stockholms teatrar.

Nya testamentet kallas den del af bibeln, som
är författad efter Kristi död. Det innehåller en
framställning af Kristi lif, död och uppståndelse
samt af hans lära och hans betydelse icke blott
för menskligheten, utan för hela den skapade
verlden. Någon systematiskt ordnad religionslära
innehåller Nya test. dock lika litet som Gamla
test. Dogmatiken inom de olika kristna kyrkosamfunden
är ett försök till en systematisering af dess lära. –
Nya test. lär, liksom Gamla test., att Gud är en enda
personlighet, som af fri vilja skapat allt. Men Nya
test:s gudsbegrepp är andligare än Gamla test:s. Och
till skilnad från såväl den gammaltestamentliga som
den hedniska uppfattningen af
Gud sammanfattar Nya test. alla Guds egenskaper i
ordet »Gud är kärlek» (1 Joh. 4: 8, 16). I detta,
äfvensom i ordet »Gud är en ande och de, som tillbedja
honom, skola tillbedja i anda och sanning», kan det
nytestamentliga gudsbegreppet sägas vara uttryckt.
– Uppfattningen af menniskan hvilar helt och hållet
på Gamla test:s framställning. Af Gud skapades
hon god, men föll i synd genom missbruk af sin
fria vilja. Detta »syndafall» är förutsättningen
för frälsningen genom Kristus, hvilken genomgår
Nya test. såsom den röda tråden. I Nya test.
framställes denna frälsning såsom ett fullbordadt
faktum, då den deremot i Gamla test. i profetians
mer eller mindre dunkla form förebådas såsom
något kommande. Genom personlig tillegnelse af
denna frälsning eller genom personlig förening med
Frälsaren, hvilken inre afgörelse Nya Test. kallar
»tro», blir menniskan »förnyad till hans beläte,
som har skapat henne», d. v. s. den genom
syndafallet förlorade likheten med Gud återställes.
Härigenom blir hon ett »Guds barn» och en
medlem af »Guds folk», hvilket begrepp i Nya test.
således icke är, såsom i Gamla Test., fäst vid
ett visst folk i etnografisk mening. Verkliga
Abrahams barn, förklarar Nya test., äro icke de,
som i jordisk mening äro Abrahams afkomlingar, utan
de, som »hafva Abrahams tro». Gamla test:s
partikularism blir på detta sätt förvandlad i Nya
test:s universalism. – Läran om det ondas princip
är i Nya test. utvecklad och bestämd, hvilket
ej är fallet i Gamla test. I Nya
test:s första och sista bok uppträder djefvulen
(Matt. 4) såsom en personlig ond makt, såsom
den från Gud affallne öfverängelen, hvilken är Guds
och menniskors fiende. Sjelfva änglaläran är i
Nya test. vida mer bestämd än i Gamla test.
– I läran om tillståndet efter döden står Nya test. i
klarhet och bestämdhet ojämförligt öfver Gamla
test. Genom Kristi uppståndelse har det
hemlighetsfulla dunkel, som i Gamla test.
hvilar öfver döden och tillvaron efter
döden, gifvit vika för den troendes fröjdefulla
visshet att efter döden få »vara med Kristus»
(Fil. 1: 23). Betraktas i Gamla test. döden
såsom ett ondt, och ett långt lif på jorden såsom
en belöning af Gud, så betraktas deremot i Nya
test. döden såsom »en vinning» (Fil. 1: 21). Den
fullkomliga saligheten inträder dock först
vid »uppståndelsen», då de dödes kroppar förenas
med själarna. Angående tillståndet mellan döden
och uppståndelsen (det s. k. »mellantillståndet»)
är deremot Nya test. fåordigt och hemlighetsfullt.
Men bestämdt uppdrages gränsen mellan salighet
och fördömelse, t. ex. i Matt. 25, der det omtalas,
att domaren vid den slutliga stora verldsdomen
på »den yttersta dagen» skall säga »till dem,
som äro på hans högra sida»: »Kommen, I min faders
välsignade, och tagen i besittning det rike, som eder
är tillredt från verldens grundläggning» (v. 34),
då han deremot skall säga »till dem, som äro på hans
venstra sida»: »Gån bort ifrån mig, I förbannade,
till den eviga elden, som är tillredd åt djefvulen
och hans änglar» (v. 41). Emellertid har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free