Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1866 förändrades varfvet till depôt, lydande
under Stockholms station och tillhörande
k. skärgårdsartilleriet. Redan 1863 hade rikets
ständer på K. M:ts proposition bifallit, att
N. V. fick till enskild person försäljas. Vid
besigtningen uppskattades lägenheterna till ett
värde af 1,129,655 kr., men någon försäljning kom
då ej till stånd. Fångvårdsstyrelsen, som hade
behof af ett större straff- och arbetsfängelse,
väckte emellertid förslag om att för ett dylikt
ändamål få öfvertaga N. V., och 1870 öfverlemnades
detta till nämnda styrelse, sedan depôten såsom
sådan blifvit indragen, dess fartyg och förråd
öfverförda till Stockholm och dess civila tjenstemän
satta på indragningsstat. Bland vilkoren för denna
öfverlåtelse stadgades, att derest behof af de
upplåtna lägenheterna eller någon del af dem framdeles
skulle uppstå för sjöförsvaret, desamma då skulle,
efter ett års uppsägning, af Fångvårdsstyrelsen
återlemnas. Numera finnas vid N. V. centralfängelse
och arbetsanstalt för en afdelning af
kronoarbetskåren, omfattande ynglingar under 21 år.
L. H.
Nya verlden. Se under Gamla verlden.
Nya verldens apor. Se Apa, zool.
Nya Zeeland (Eng. New Zealand),
ögrupp i Stilla hafvet s. ö. om Australien, mellan
34° 25’ och 47° 17’ s. br. samt mellan 166° 26’
och 178° 36’ ö. lgd fr. Greenw., består af 2 större
öar: Nord-ön och Mellan-ön, samt en mindre, Stewart
l. Sydön, och bildar tillsammans med flere i närheten
liggande öar, Chatham- och Aucklands-öarna m. fl.,
britiska kolonien Nya Zeeland, hvars sammanlagda
areal beräknas till 272,849 qvkm. Nord-ön (af
infödingarna kallad Te Ika a Maui, »Mauis fisk»)
har en areal af 118,325 qvkm. och skiljes genom
det omkr. 30 km. breda Cook-sundet från Mellan-ön
(infödingarnas Te Wahi Punamu, »grönstenens ö»),
hvars areal uppgifves till 149,895 qvkm. Vid den
sistnämndes sydände och skild från honom genom det 22
km. breda Foveanx-sundet ligger den 1,834 qvkm. stora
ön Stewart (Rakiwra). Norra ön har på östra kusten en
rad djupa, på öar rika bukter med de yppersta hamnar:
Bay of islands, Hauraki-viken, med hamnen Auckland,
Plenty bay, med hamnen Tauranga, och Hawke bay
m. fl. Detsamma gäller om kusterna af Cooks sund;
der ligga Port Nicholson på norra samt Cloudy bay,
Blind bay, med hamnen Nelson, Massacre bay och ett
antal djupa sund på södra kusten. Östra kusten af
Mellan-ön är tämligen enformig, med undantag af den
framspringande Banks half ö, genom hvilken bildas
Pegasus bay i n. och Canterbury bight i s. Vestra
kusten af båda öarna är deremot fattig på hamnar; på
norra ön är den begränsad af sanddyner, på den södra
är den visserligen klippig, men saknar både vikar och
hamnar utom längst i s., der flere smala fjordar skära
djupt in i landet. En stor bergskedja genomgår båda
öarna i hela deras längd. Sin största utveckling
når den på södra ön, i hvars mellersta del den
antager fullständig alpkarakter och kallas Southern
alps. Jämte Mount Hook, högsta toppen (3,764 m.),
uppstiga der flere bergjättar till mer än 3,000
m. höjd, såsom Mount Tyndall, Arrowsmith, Tasman,
Sefton peak och Petermann. De ärobetäckta med evig
snö ned till 2,300–2,400 m. höjd och hafva många,
till en del ganska stora glacierer. Storartade
glacierströmmar, härliga alpsjöar, bland hvilka de
största äro Wakatipu (290 qvkm.) och Te Anau (340
qvkm.), präktiga vattenfall och dystra bergsklyftor,
med brusande bergsströmmar, bilda, scener af stor
naturskönhet i det vilda, obebodda, först i nyaste
tid af enstaka resande och guldgräfvare besökta
berglandskapet. Mot v. stupa bergen brant och lemna
endast en smal kustremsa fri, medan på östra sidan
vidsträckta slätter utbreda sig. Bergen på norra
ön upptaga endast omkr. 1/10 af ytan och äro klädda
med täta skogar. Kedjeformen är der ej så utpräglad,
och bergen hafva olika namn, såsom Tararua, Ruahine,
Kaimanawa och Te Whaiti; topparna nå der endast 2,000
m. höjd. I v. utbreder sig en högslätt, som sluttar
lindrigt mot n. och s. och på mer än hundra ställen
är genomborrad af de vulkaniska krafterna. Nästan
i midten af ön, vid södra stranden af sjön Taupo
(771 qvkm., 380 m. öfver hafvet), ligga den ännu
verksamma vulkanen Tongariro (1,981 m.) och den
utslocknade, snöbärande Ruapehu (2,808 m.). Taranaki
(Mount Egmont) vid vestra kusten når 2,520 m. Nordöst
om Tongariro ända till Plenty bay utbreder sig det
i geologiskt hänseende ryktbara sjödistriktet, med
sin underbara samling af geysirer, svafvelkällor,
palatsliknande terrasser och naturliga bad, bildade
liksom af mångfärgad marmor och fulla med varmt,
klart vatten af vacker blå färg med erkändt stora
medikamentösa egenskaper. Längre i n. v. till
Aucklands och i Bay of islands finnes en stor
mängd slocknade vulkaner. De båda öarnas geologiska
bildning visar väsentliga olikheter. På den södra
ön äro kristalliniska, lagrade och äldre såväl som
yngre sedimentära bergarter öfvervägande. Vulkaniska
sådana förekomma der endast på enstaka ställen,
såsom på Banks halfö. Norra ön är till stor del
vulkanisk. Svaga jordskalf ega ofta rum i olika
delar af N. Z., men inga svårare hafva känts sedan
1855. Öarna äro rika på mineralier af flere slag,
såsom guld, koppar, jern, bly, zink, antimon, kromjern
och stenkol. De förnämsta guldqvartsgrufvorna ligga i
trakten af Auckland på norra ön samt i prov. Otago,
Westland och Nelson på den södra, hvarest guld
jämväl förekommer i alluviallagren. Från våren
1857, då guld först upptäcktes, t. o. m. 1883 har
från kolonien utförts guld för 42,3 mill. pd. 1882
bearbetades 104 stenkolsgrufvor, som lemnade 380,000
ton stenkol. Byggnadssten af flere slag och utmärkt
beskaffenhet finnes rikligt. 1881 voro 127 tegel-
och lergodsfabriker i gång.
Klimatet är jämnt och fuktigt, subtropiskt i n.,
tempereradt i s., mycket sundt och angenämt för
européer. Medeltemperaturen är i Auckland 15°, i
Dunedin 10° C. Det oceaniska läget gör, att landet
har i st. f. vinter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
