- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1521-1522

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nya tiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

merendels en regnperiod. Regnmängden var 1864–81 i
Auckland 1,118 mm. och regndagarnas antal 188, i
Dunedin under samma tid resp. 900 och 162. Vestra
kusten är mycket fuktigare än den östra, enär det
är nordvestliga vindar, som medföra regn. – N. Z:s
inhemska fauna saknar alla däggdjur, med undantag af
två arter små fladdermöss samt en råttart, hvilken
redan försvunnit. En hundart förmodas hafva införts
af maori under deras tidigaste vandringar. Inga
ormar eller sköldpaddor finnas och endast en grodart
samt några oskadliga ödlor. Äfven insektverlden är
jämförelsevis fåtaligt representerad. Af mollusker
finnas 400–500 arter. Sötvattenfiskarna äro få,
men vid kusterna finnes utomordentligt rik tillgång på
fisk. Af de något öfver 140 fiskarter, som anträffats
på och vid öarna, anses 67 vara för dem egendomliga,
75 gemensamma för Australien och Tasmanien, medan
10 finnas vid N. Z. och andra ställen, men icke i
australiska haf. Europeiska och amerikanska ätliga
fiskar hafva införts. Fogelfaunan är äfven tämligen
rik; 133 arter äro egendomliga för öarna, deraf 73
landfoglar. Märkvärdigast bland de nyzeeländska
foglarna äro kivi, af hvilka ännu finnas 4 arter,
ehuru de inom få år torde dela samma öde som de äfven
vinglösa moafoglarna (se Dinornis). I öarnas djurlif
har kolonisationen åstadkommit total förändring. Cook
införde engelska hundar och svin, och kolonisterna
hafva acklimatiserat alla europeiska husdjur, äfvensom
foglar, harar och kaniner. Nötkreatur och i synnerhet
svin hafva på många trakter förvildats. Floran
räknar omkr. 1,000 arter fanerogamer, af hvilka
omkr. 3/4 äro inhemska. De flesta af dem, som ej äro
egendomliga för öarna, äro australiska; andra äro
syd-amerikanska, europeiska, antarktiska, och några
hafva polynesiska samslägtingar. Ormbunkar och andra
kryptogamer äro synnerligen allmänna. Få inhemska
växter äro användbara som födoämne. Nyzeeländska linet
(Phormium tenax) växer på alla lokaler. Skogarna, som
upptaga 40–50-tusen qvkm., innehålla ett stort antal
värdefulla trädslag, bland hvilka det vigtigaste är
kauritallen (se Dammara), men sakna ett rörligt
djurlif.

Befolkningens antal uppgick 1851 till
26,707 (oberäknadt infödingar) och 1886 till
619,914, deraf 41,432 infödingar och omkr. 7,000
kineser. Urinnevånarna, de s. k. maori (»infödingar»),
tillhöra den polynesiska grenen af malajiska rasen
och skola enligt egna sägner hafva for omkr. 500
år sedan eröfrat de båda öarna och dels utrotat,
dels med sig införlifvat den ursprungliga, till
australnegrerna hörande befolkningen. Maori utmärka
sig för kroppslig skönhet och kraft, äro lifliga och
intelligenta, gladlynta och gästvänliga samt skickliga
i allahanda konster, men också lidelsefulla och grymma
mot fiender. De hafva ända till senare tider varit
menniskoätare. Männens sysselsättningar gå mest ut på
krig; dans och sång äro deras nöjen. Klädedrägten
består af linmattor. Tatuering brukas blott af
höfdingar, men alla insmörja kroppen med tran och
färga den med
ockra. Håret och öronen prydas med fjädrar och
musslor. Byarna, hipá, omgifvas af törne- och
vidjepalissader. Såsom vapen tjena kastspjut, lansar,
klubbor, yxor och dolkar. Industrien sysselsätter
sig med förfärdigande af alla slags prydnader och
dessutom väfnader af utsökt beskaffenhet. Polygami
är tillåten, men ej allmän. Maori dela sig i
adel och »gemene man», hvarjämte höfdingarna
bilda en särskild slags feodaladel. De religiösa
föreställningarna, höja sig väl öfver de öfriga
polynesiska folkens, men gå dock ut på en rå
naturdyrkan. Om maoris språk, likaledes kalladt maori,
se Polynesiska språk.

Kolonisternas vigtigaste näringsgrenar ära jordbruk,
boskapsskötsel samt guldgräfning. Den odlade jorden
uppgick 1886 till 26,987 qvkm., deraf mer än 9/10 voro
besådda med gräs och mindre än 1/10 med säd (hvete,
hafre och korn). Kreatursbesättningen bestod s. å. af
187,643 hästar, 855,500 nötkreatur, 16,6 mill. får
och 280,000 svin. Exporten hade 1885 ett värde af
6,82 mill. pd och importen af 7,48 mill. Vigtigaste
exportvarorna voro ull (till ett värde af 3,2
mill. pd), spanmål (628,000 pd), guld (890,000 pd),
dammaraharts (300,000 pd), kött (455,000 pd) samt
trävaror, lefvande kreatur, talg, läder, hudar, skinn,
smör och ost. De för trafik öppnade jernvägarna hade
1885 en längd af 2,661 km. och telegraflinierna af
7,180 km. En telegrafkabel förenar Nelson med Sydney
i Nya Syd-Wales.

De sex ursprungliga nybyggena Auckland, Wellington,
Nelson, New Plymouth, Canterbury och Otago blefvo
1852 särskilda provinser (senare ökade till 9), hvar
och en med provinsialråd och en superintendent,
men med en gemensam guvernör och lagstiftande
församling. 1876 borttogs provinsindelningen, och
i stället indelades landet i counties med lokala
församlingar. Lagstiftande makten utöfvas gemensamt
af en af kronan utnämnd guvernör samt af »General
assembly», bestående af »legislative council»
och »house of representatives». Det förra räknar
f. n. 54 af kronan för lifstid utnämnda medlemmar,
det senare 95 för 3 år af folket valda ombud. Fyra
af dessa måste vara maorier, valda af sina
stamförvandter. I spetsen för förvaltningen står
guvernören med en ansvarig ministèr af omkr. 7
pers. Regeringens säte är sedan 1864 Wellington
(förut Auckland). Någon statskyrka finnes ej. Enligt
1881 års census tillhörde 41,5 proc. af befolkningen
(utom maori) anglikanska kyrkan, 23 proc. voro
presbyterianer, 9,5 proc. metodister och 14
proc. katoliker, hvartill komma andra, protestantiska
sekter och judar (1,536). Skolundervisningen är
obligatorisk (för åldern 7–13 år), kostnadsfri och
konfessionslös. Af i skolåldern varande barn besökte
nära 81 proc. skolorna. Äfven för maoriernas barn
finnas skolor. University of New Zealand är endast
examensanstalt och meddelar lärdomsgrader. Den
högre undervisningen meddelas vid Otago university
i Dunedin, Canterbury college i Christchurch och
University college i Auckland. Statsinkomsterna för
år 1886 uppgingo till 3,747,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free