- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1549-1550

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyhems kapell ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

statsforfatning og statsforvaltning (1869), hvars 2:dra upplaga
(1880) behandlar äfven Sverige och Norge. År
1864 invaldes han i folketinget, der han 1865–66
lifligt deltog i förhandlingarna om en revision af
grundlagen och blef en af de ledande männen inom
»mellaupartiet». På grund af sitt motstånd mot
vensterns parlamentariska sträfvanden förbigicks
han 1872, men gjorde åter sitt inträde i folketinget
1884, sedan han slutit sig till den nya »liberala»
rörelsen mot ministèren Estrup. Vid valen i Jan. 1887
föll han åter igenom. E. Bbg.

Nyhuset. Se Axevall.

Ny högtyska (betecknas Nht). Se Tyska språket.

Ny illustrerad tidning, veckoskrift, som
utgifves i Stockholm sedan 1865. Förlaget för
tidningen bestreds 1865–79 af för ändamålet
bildade aktiebolag (dessemellan en tid af firman
P. A. Norstedt & söner) och öfvertogs i Jan. 1880
af Ivar Häggström. Tidningen redigerades under sitt
första år af K. Wetterhoff, derefter under fjorton
år (1866–79) af H. Wieselgren. Med 1880 begynte »ny
serie», till våren 1883 redigerad af E. Beckman (under
åren 1880–81 i förening med Fr. Vult von Steijern),
1883 Maj–1886 Sept. af D. Weber och derefter af
O. Granberg. Tidningen utkommer hvarje lördag med
ett nummer om minst 8 tvåspaltiga sidor i stor
qvart, rikt illustrerade med träsnitt, ljustryck,
zinkotypi o. s. v. Jämte tidningen uppsattes en
xylografisk atelier, under ledning af den från
England inkallade E. Skill. Äfven en framstående
fransk xylograf, J. Regnier, arbetade i flere år på
tidningens atelier, som mottog elever till utbildning
och först 1879 upplöstes. Innehållet i tidningen
utgöres af biografier (ett flertal härrörande från
H. Wieselgren), novelletter, poem, kulturskildringar,
politiska öfversigter, teater-, musik- och
literaturrecensioner, musikstycken o. s. v. Den har
värdigt fyllt sin uppgift att med bild och text belysa
de märkligaste samtida tilldragelserna samt lyfta
sin läsarekrets till en högre estetisk ståndpunkt. På
1880-talet har tidningen emellanåt egnat ett större
festnummer uteslutande åt firandet af något jubileum
eller någon annan nationel högtid (Nordenskiölds
återkomst med Vega; hundraårsfesterna öfver Tegnér
och Geijer; Linnéstodens aftäckning). »Register
till Ny illustrerad tidnings första serie, 1865–79»
utkom 1885.

Nyiregyháza [nji’redjhasa], hufvudstad i
ungerska komitatet Szabolcs, vid Teisbanan
och ungerska nordöstbanan. 50 km. n. om
Debreczen. 24,102 innev. (1880), ungrare, slovaker,
och tyskar. Jordbruk, vinodling samt tillverkning af
soda och salpeter. I trakten finnas många saltdammar.

Ny-israeliter kallades anhängarna till Johanna
Southcote (f. 1750), som 1801 uppträdde i England med
det föregifvandet, att hon vore den i Uppenb.-boken
(12 kap.) omtalade qvinnan, och att genom henne
Messias skulle å nyo födas. En vagga hölls i
beredskap, och sekten förberedde sig genom ett strängt
iakttagande af den judiska lagen, i synnerhet sabbaten
(deraf kallades den äfven sabbatarier). Allt
förgäfves. Sedan försöket med ett understucket barn
misslyckats, dog Johanna 1814. I väntan på hennes
uppståndelse och löftets fullbordan fortlefde sekten
till omkr. 1831. K. H.

Ny-kantiatnsm l. neo-kantianism (af Grek. neos,
ny), den direkt från Kant utgångna och till sitt
innehåll väsentligen kantiska spekulation, som till
tiden följt efter den hegelska filosofiens blomstring
och förfall i Tyskland. Då den schelling-hegelska
filosofiens konstruktionsmetod urartade och hastigt
förlorade sin kredit i det allmänna vetenskapliga
föreställningssättet, erfor man ganska allmänt
behofvet att »gå tillbaka till Kant» samt i dennes
nyktert kritiska metod och de resultat, till
hvilka han genom denna kommit, söka utgångspunkter
för sina forskningar. Detta har framkallat den
nämnda, ännu ganska vidt utbredda riktningen,
hvilken alstrat en ganska omfattande literatur,
bestående dels af kommentarer öfver Kants skrifter,
dels af sjelfständiga filosofiska undersökningar,
med kantianismen till kritisk utgångspunkt. Bland de
senare kan man mer eller mindre bestämdt skilja dels
mellan dem, som fasthållit »tinget i sig», och dem,
som förkastat detta eller åtminstone väsentligen
modifierat dess betydelse, dels mellan sådana, som
bibehållit det rationella elementet hos Kant, och
sådana, som förkastat detta. De sistnämnde hafva i
allmänhet trädt i opposition emot Kants praktiska
filosofi, hvilken de kännetecknat sås om »Kants
stora affall». Denna riktning är beslägtad med den
moderna positivismen, af hvilken den obestridligen
rönt stark påverkan, ehuru den velat gifva densamma
en mer afgjordt idealistisk betydelse (»tysk
positivism»). Ny-kantianerna hafva påverkats äfven
af andra åsigter, t. ex. den herbertska. Bland de mer
idealistiskt anlagde, särskildt den nämnda s. k. tyska
positivismens anhängare, finnas ock de, som gjort
bekantskap med den boströmska filosofien samt
starkt tilltalats af vissa bland hennes läror. Det
är boströmianismens idealistiska sida (»vara =
förnimmas»), hvarom detta gäller. Dess rationalism
har man i allmänhet ej velat vara med om. L. H. Å.

Ny-Karleby, F. Uusikaarlebyy [usikarleby]. 1. Domsaga i
Finland, utgöres af 3 tingslag och omfattar Pedersöre,
Esse, Larsmo, Ny-Karleby, Munsala, Kauhava,
Yli- och Alahärmä socknar samt Purmo och Jeppo
kapellförsamlingar. Areal 2,700 qvkm. Befolkningen,
till närmare 2/3 svensktalande, 39,637 personer
(1885). – 2. Stad i Vasa län, Finland, en liten,
men prydlig ort, ligger vid Lappo elf, 4 km. från
dess utlopp i Botten-hafvet. Stadens underlydande
mark är 15,2 qvkm.; dess stadsplan upptager 11,8
har. Befolkningen, till närmare 2/3 svensktalande,
1,105 personer (1885). Öfver elfven, som invid
staden bildar en strid fors, går allmänna landsvägen
förmedelst en präktig bro. Stadens skeppshamn och
varf äro belägna omkr. 5 km. från staden vid elfvens
utlopp, å Djupstens holme, och upplagsplatsen för
tjära och utskeppningsvirke omkr. 3 km., vid
elfvens mynning. In- och utförseln uppgick i medeltal
för åren 1881–1884 till ett värde af 450,000

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free