- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1551-1552

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyhems kapell ... - Ny-Karleby elf. Se Lappo 4 - Nykil, socken i Östergötlands län - Nykjöbing, namn på tre danska städer. 1. N. på Falster - Nykjöbing. 2. N. på Mors - Nykjöbing. 3. N. på Sjælland - Nyklaborg. Se Kungelf - Nyktalopi, med. Se Dagblindhet - Nykterhetsrörelsen. Det är först under innevarande århundrade, som i olika land medborgare sammanslutit sig för att främja allmän nykterhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mark. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror och
tjära samt hafre och ladugårdsprodukter. 1885
funnos 16 handlande. Handelsflottan, som för
några årtionden tillbaka var mer blomstrande,
utgjordes vid utgången af 1885 af blott 2 större
segelfartyg, om 722 tons. I staden finnes ett
svenskt folkskolelärareseminarium. Af högre
bildningsverk eger den dessutom blott en svensk
privat flickskola. Från ett boktryckeri i staden
utgifves en svensk tidning. Staden anlades af
Gustaf II Adolf 1617 och erhöll sina första
privilegier 1620. Den var under 17:de årh. en
tid säte för landshöfdingen i Österbotten. Jämte
Jeppo kapellförsamling bildar Ny-Karleby stads- och
landsförsamling ett konsistorielt pastorat af 2:dra
kl., Jakobstads prosteri, Åbo ärkestift. Areal 417
qvkm. Befolkningen, svensktalande, 7,124 personer
(1885). – Vid N.-K. utkämpades d. 24 Juni 1808
en mindre strid mellan en liten rysk afdelning,
som betäckte den på återtåg söderut stadda armén,
och de på flere olika vägar anryckande 2:dra
och 3:dje finska brigaderna. Ryssarna rymde
snart fältet, och förlusterna voro obetydliga.
A. G. F.

Ny-Karleby elf. Se Lappo 4.

Ny kil, socken i Östergötlands län, Valkebo
härad. Areal 13,274 har. 2,442 innev. (1886). N. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Linköpings
stift, Vifolka och Valkebo kontrakt.

Nykjöbing [-kö-], namn på tre danska
städer. 1. N. på Falster ligger på öns vestra sida
vid Guldborgsund. 4,560 innev. (1880). Säte för
stiftsamtmannen och biskopen öfver Laaland-Falsters
stift. Staden hade 1884 34 fartyg, om 960 tons
drägtighet (deraf 3 ångfartyg, om 340 tons). Från
N. utgår en jernvägs-linie till Orehoved (sedan 1872)
och en till Gjedser (sedan 1886). Den förstnämnda
blef år 1874 genom en bro öfver Guldborgsund
sammanknuten med Nakskovlinien. En andra bro öfver
sundet byggdes redan 1867. – N. omtalas först i
midten af 13:de årh., men den befästa borgen fanns
antagligen redan under krigen mot venderna i 12:te
årh. I N. dog Kristofer II 1332 och afslöts freden med
hansestäderna 1365. Slottet, som från år 1588 tidtals
var enkesäte åt danska drottningarna, såldes 1767 och
nedrefs. Äfven de af Karl X anlagda fästningsverken
kring N. hafva blifvit slopade. – 2. N. på Mors
ligger på öns östra sida vid en liten vik af
Limfjorden. 2,723 innev. (1880). Staden hade 1884 32
fartyg (deraf 1 ångare), om tillhopa 980 tons. N. fick
troligen sin uppkomst genom det närbelägna Dueholms
kloster, nu en herregård, och nämnes som stad år
1299. Vesterhafvets genombrott vid Agger år 1825 har
mycket bidragit till stadens förkofran. – 3. N. på
Sjælland, i Odshärad, ligger på öns norra sida
vid en nordvestlig bukt af Isefjorden (Nykjöbings
bugt). 1,737 innev. (1880). 17 fartyg, om tillhopa
1,881 tons (1884). Staden utskeppar spanmål och andra
landtmannaprodukter. N. är en af Sjællands äldsta
städer. E. Ebg.

Nyklaborg. Se Kungelf.

Nyktalopi (af Grek. nyx, natt, och ops, öga), med. Se
Dagblindhet.

Nykterhetsrörelsen. Det är först under innevarande
århundrade, som i olika land medborgare sammanslutit
sig för att främja allmän nykterhet, sedan de fått
ögonen öppna för vidden af den ödeläggelse, som
dryckenskapen anstiftar. Hos åtskilliga folk under
antiken stod vindrickandet i ett visst samband med
den religiösa kultens dryckesoffer. Antikens viner
synas hafva innehållit högst 15 volymproc. alkohol,
hvarjämte är att märka, att de vid förtärandet
vanligen utspäddes med vatten. I de grekiska staterna
voro de äldre lagarna mot berusning ytterst stränga,
likaså i Rom, hvarest vin till en början var sällsynt,
men sedermera under kejsaretiden de värsta orgier
bland män och qvinnor blefvo vanliga. Kändt är
hurusom Muhammed för sin läras bekännare stadgade
absolut förbud mot vindrickning. – Nyare tidens
spirituösa drycker kännetecknas genom tillsatsen
af alkohol. Konsten att genom destillering
framställa alkohol uppfanns af araberna samt
blef allmännare spridd på 1200-talet (se Alkohol
och Alkoholism). Kring midten af 1600-talet hade
bruket af starkt alkoholhaltiga drycker utbredt
sig från furstehofven till alla samhällsklasser i
Europa, och kemien togs till hjelp för att fylla
det växande behofvet: man framställde spirituösa
ur säd och frukter, slutligen äfven ur potates
(se Bränvin). I krigen utdelades bränvin dels
såsom preservativ mot »fältsjuka», dels för att
höja soldaternas mod. Under renaissancetiden hände
stundom, att påfvar i förening med furstar sökte
hämma omåttligheten. Kejsaren Fredrik IV bildade
en måttlighetsförening bland tyska adeln, och 1517
stiftades för samma ändamål en Kristofer-orden i
Steiermark (i en dylik förening under 1600-talet
stadgades, att medlem icke fick dricka mer än – 14
glas vin om dagen). Dessa spridda försök buro ingen
frukt, icke minst derför att folkets stora massa var
främmande för dem. Först med den broderlighetsanda
och den känsla af alla medborgares inbördes beroende,
som lemnats vårt århundrade i arf af 1700-talets
kultursträfvanden, möjliggjordes ett verksamt
uppträdande mot dryckenskapen på associationens
väg, och inemot 1830 uppkom den moderna folkliga
nykterhetsrörelsen nästan samtidigt i Amerika,
Irland, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Den
handhades af föreningar, hvilkas medlemmar afsade
sig rusdryckers bruk och till samma lefnadssätt
omvände millioner likar, men efter ett tiotal år
slappades rörelsent och många återföllo i
dryckesvanan. Emellertid började fysiologerna forska öfver
alkohols verkan på menniskokroppen, och deras rön i
förening med statistikens häpnadsväckande uppgifter
öfver dryckenskapens sociala verkningar hafva
åter väckt intresset för frågan. – I Nord-Amerikas
Förenta stater hade efter frihetskriget (1775–83)
dryckenskapen stigit till en oroväckande höjd
bland alla samhällsklasser. Fåfänga voro presters,
läkares och filantropiska skriftställares maningar
till måttlighet (Eng. tempeance) och först genom
yrkandet på absolut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free