- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1555-1556

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsrörelsen. Det är först under innevarande århundrade, som i olika land medborgare sammanslutit sig för att främja allmän nykterhet - Nykyrka. 1. Socken i Skaraborgs län - Nykyrka. 2. Socken i Södermanlands län - Nykyrka. 3. Socken i Östergötlands (och Örebro) län. Se Ny 4 - Nykyrka. 4. Socken i Kronobergs län. Se Almundsryd - Nyköping, gammal stad på södra kusten af Södermanland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nykterhetsrörelse gafs genom skriften »Underrättelse om
de i America nyligen stiftade temperance-societies
jemte förslag till dylikas eller så kallade
måttlighets och sedlighets föreningars inrättande
i fäderneslandet», förf. af öfverdirektör
K. af Forsell, 1830. Hos honom sammanträdde på
tusenårsfesten öfver Ansgarius d. 28 Nov. 1830
mekanikern Sam. Owen, justitiestatsministern grefve
M. Rosenblad, statsrådet grefve K. A. Löwenhjelm,
justitierådet N. V. Stråle, d. v. ordensbiskopen
J. O. Wallin och metodistpastorn G. Scott,
och vid detta tillfälle stiftades Stockholms
måttlighetsförening, hvarefter Owen med
liktänkande stiftade den på absolut afhållsamhet
grundade Kungsholms nykterhetsförening, d. 18
Febr. 1831, hvilken 1832 fick namnet Stockholms
nykterhetsförening. Den 5 Maj 1837 bildades
under kronprinsen Oskars presidium Svenska
nykterhetssällskapet, hvars egentlige upphofsman
var generallöjtnanten grefve Franc Sparre och förste
ordförande J. Berzelius, och som bland sina medlemmar
räknade flere af rikets främste män. I Göteborg
stiftade kommerserådet O. Wijk ett sällskap för
nykterhetens främjande, och å många orter i landet
uppstodo dylika. Ett större antal brännerier nedlades
af patriotism. Tidningarna delade sig i 2 läger:
för och mot »nykterhetsfantasterna», och en mängd
folkskrifter i ämnet spredos. Bl. a. lät Karl XIV
Johan 1836 öfversätta och till hvarje pastorat
i riket utdela amerikanen R. Bairds historiska
teckning af nykterhetsföreningarnas uppkomst. I
Nov. 1835 afgaf Svenska läkaresällskapet ett
utlåtande, i hvilket särskildt A. Retzius
med skarpa ord utdömde bränvinet. Omkr. 300
nykterhetsföreningar hafva sedan 1830 verkat i
Sverige, bland dem mer än 150 samtidigt. En och
annan eger ännu bestånd, men kan innefattas under den
frireligiösa verksamheten. Statskyrkans betydelse för
nykterhetssträfvandet var under dettas första skede
ganska stor, men är numera knappast märkbar. Svenska
nykterhetssällskapet för nu ett tynande lif; ordf. är
O. Ekman, v. ordf. S. Wieselgren, verkställande
direktör C. O. Berg. Under 1880-talet har Good
Templar-orden i Sverige utvecklat en ojämförlig
verksamhet bland kroppsarbetarna, säkerligen icke
minst på grund af sin demokratiska och konfessionslösa
prägel. Äfven Blå bandet (se ofvan) har sedan 1883
här vunnit ganska mycket insteg (100 föreningar till
Dec. 1887). Bland svenska nykterhetskämpar framstå den
outtröttlige, snillrike domprosten P. Wieselgren,
anatomie prof. A. H. Florman, kyrkoherdarna
P. G. Ahnfelt, Jon. Janzon och Anders Sandberg,
biskop J. H. Thomander, öfverste O. J. Hagelstam,
läkarna M. Huss, P. A. Levin och E. V. Wretlind,
lektor H. Aspling och generalkonsuln C. O. Berg. –
Bränvinslagen af 1835 utbredde superiet värre
än någonsin öfver Sveriges bygder. Den nya lagen
af 1854 åstadkom en genomgripande förbättring på
landsbygden, men i städerna stod det fortfarande
illa till. Ehuru dessa (1856) inrymde endast 1/10 af
landets befolkning, hade de dock ett tredubbelt antal
utskänkningsställen mot landsbygden, och ett
öfvermåttan stort antal rättigheter i stad var
beroende på burskap eller privilegium. Lösen till en
förbättring deri gafs af det s. k. Göteborgssystemet,
som trädde i verksamhet i Göteborg d. 1 Okt. 1865,
sedan på S. A. Hedlunds förslag en komité 1864
tillsatts för att utreda frågan och 20 högt aktade män
framträdt såsom bärare af tillämpningen. Systemet,
som afser att mildra verkningarna af rusdryckernas
bruk, är bygdt på förutsättningarna att
bränvinsförsäljning inom ett samhälle är en laglig
rättighet, hvars utöfvande icke kan undvikas, och
att försäljningsrätten hittills vanligen tagits
om hand af personer, hvilka icke ega betryggande
uppfattning af de med rörelsen förknippade
skyldigheterna. Göteborgssystemets hufvudpunkter
äro följande. Alla rättigheter öfverlemnas åt ett
bolag, bildadt af filantroper, som icke få deraf
skörda någon vinst (lika litet som de för affärens
skötsel anställda personerna). Nettobehållningen
öfverlemnas till kommunens, landstingets och länets
hushållningssällskaps kassor. Lokalerna äro sunda,
ljusa, rymliga och lagda under allmänhetens ögon samt
innehålla spisqvarter med varm lagad mat. Noggrann
tillsyn hålles öfver ordning, skick och snygghet. Inga
spirituösa drycker lemnas på kredit eller mot pant,
icke häller åt berusade personer eller minderåriga
(under 18 år). Under sön- och helgdagar (samt
helgdagsaftnar efter kl. 6) är endast »aptitsupen»
tillåten; krogarna stängas Nov.–Mars kl. 7 e. m.,
den öfriga delen af året kl. 8. Systemet försvårar
åtkomsten af varan genom att hålla prisen höga,
inskränka utskänkningstiden samt minska antalet
försäljningsställen. 1874 öfverlemnades till
bolaget äfven minuthandeln med bränvin samt andra
brända och destillerade drycker. Göteborgssystemet
är tillämpadt i ett flertal svenska städer samt
allmänt infördt i Norge och i de flesta af Finlands
stadssamhällen. Det har ådragit sig uppmärksamhet
i Danmark, Tyskland och Schweiz, och i England
uttalade sig en af öfverhuset tillsatt komité 1879
till förmån för detsamma. – Det mest omfattande och
grundliga arbete, som utgifvits öfver nykterhets-
och dryckenskapsfrågan, är skrifvet på engelska af
den i London bosatte svenske skriftställaren Axel
Gustafson och bär titeln »The foundation of death»
(1884; flere uppl.) Jfr Rusdrycker. E. F-t.

Nykyrka, 1. Socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, Slättängs tingslag. Areal 2,978 har. 691
innev. (1886). Annex till Sandhem, Skara stift,
Redvägs kontrakt. – 2. Socken i Södermanlands
län, Jönåkers härad. Areal 2,866 har. 507
innev. (1886). Annex till Stigtomta, Strengnäs stift,
Nyköpings Vestra kontrakt. – 3. Socken i Östergötlands
(och Örebro) län. Se Ny 4. – 4. Socken i Kronobergs
län. Se Almundsryd.

Nyköping, gammal stad på södra kusten af Södermanland,
belägen på bägge sidor om en efter staden uppkallad
å nära dennas utlopp i Stads- eller Byfjärden
af Östersjön, är säte för landshöfdingen öfver
Södermanlands län. Staden har ett område af
1,295 har, satt till 8 1/2 mantal. År 1886 var
taxeringsvärdet 6,207,800

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0784.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free