Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyköping, gammal stad på södra kusten af Södermanland - Nyköpings gästabud kallas den svekfulla handling konung Birger Magnusson år 1317 begick i Nyköping mot sina bröder - Nyköpings landsförsamling. Se Nikolai - Nyköpings län. Se Södermanlands län - Nyköpings Vestra kontrakt, i Strengnäs stift - Nyköpings Östra kontrakt, i Strengnäs stift - Nyland, F. Uusimaa, landskap på Finlands södra kust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr., hvaraf 419,400 kr. för
jordbruksfastighet. Folkmängden, som 1805 uppgick
till 2,380, hade 1870 ökats till 4,091 och 1886
till 5,461 personer. Till sitt yttre är staden
snygg och försedd med raka gator, men saknar mera
framstående byggnader. De bägge kyrkorna, S:t
Nikolai (vestra) och Allhelgona (östra) kyrkan, äro
i arkitektoniskt hänseende föga märkliga. I öfrigt
må nämnas endast länsresidenset och rådhuset vid
Stora torget, läroverkshuset, hospitalet, lasarettet
och cellfängelset. Såsom handels- och fabriksstad är
N. numera af mycket mindre betydenhet än förr. År
1884 funnos 84 handlande, med 44 biträden, 92
handtverkare, med 106 arbetare, samt 7 fabriker, med
215 arbetare och 928,189 kr. tillverkningsvärde. Mera
än halfva tillverkningsvärdet kommer på ett
bomullsgarnspinneri (Perioden). Hamnen, till hvilken
leder en uppgrundad segelränna öfyer vikarna Örsbaken
och Stadsfjärden, lemnar knappast tillträde för
fartyg af större djupgående än 8,2 m. Den besöktes
1884 af 481 in- och utgående fartyg, om tillsammans
43,242 tons, flertalet regelbundet trafikerande
kustångare. Stadens egna fartyg voro endast 5, om
540 tons. Utförseln består hufvudsakligen af hafre
och jernmalm. Oxelösund–Flen–Vestmanlands
jernväg har station vid N. Staden, som eger ett högre
allmänt läroverk, är i kyrkligt hänseende delad i två
församlingar, N:s Östra, som med två annex, Allhelgona
och Svärta landsförsamling, tillhör Nyköpings östra
kontrakt, samt N:s Vestra, som med sitt annex, S:t
Nikolai landsförsamling, tillhör Nyköpings vestra
kontrakt af Strengnäs stift, bägge regala af 1:sta
klassen. Från boktryckeri i N. utgifves »Södermanlands
läns tidning». För riksdagsmannaval är staden förenad
med Torshälla, Mariefred, Trosa och Enköping till
en valkrets. Stadens vapen är ett fästningstorn. –
N. är en urgammal stad, under forntiden sannolikt
hufvudorten för landskapet och under medeltiden
en bland Sveriges förnämsta städer, skådeplats för
flere riksmöten och krigshändelser. Dessa rörde sig
förnämligast omkring det fasta Nyköpings hus, beläget
s. om staden vid å-mynningen, af hvilket nu endast
ruiner återstå. På detta slott satt konung Valdemar
fången och dog 1302. Der omkommo hertigarna Erik
och Valdemar 1318 (se Nyköpings gästabud). Der hölls
bl. a. herredagen 1396, då drottning Margareta
genomdref en reduktion af kronogods. Karl IX
residerade såsom hertig vanligen på Nyköpings
slott. Der stod hans bröllop med Kristina af Holstein
(1592), och der dog han, 1611. Der föddes hans dotter
Katarina, som sedermera på samma ställe blef moder
åt Karl X Gustaf. Slottet förstördes genom brand 1665
och 1719. vid senare tillfället antändt af ryssarna,
men återställdes, så att det ända in på 1760-talet
kunde användas till länsresidens. Vid denna tid var
det dock så förfallet, att det öfverlemnades åt
förgängelsen. Endast ett torn nyttjas fortfarande
(till magasin). Sjelfva staden hade under medeltiden
ett rikt franciskankloster, ett helgeandshus och flere
gillen. Ehuru obefäst, delade staden öden med slottet,
men repade sig emellertid snart efter
den senaste förödelsen, 1719. Sedermera har den måst
pröfva ojämna öden dels till följd af ändrade vägar
för handeln och sjöfarten, till stor del beroende
på uppgrundningen i den långa segelrännan från
Östersjön, dels emedan den tidtals uppblomstrande
industrien icke kunnat vinna stadigt fotfäste.
A. G.
Nyköpings gästabud kallas den svekfulla handling
konung Birger Magnusson år 1317 begick i Nyköping
mot sina bröder, hertigarna Erik och Valdemar,
genom att trolöst bemäktiga sig deras personer,
likasom de sjelfva öfverfallit och fängslat
honom 1306 i »Håtunaleken». Den s. k. Erikskrönikan
skildrar händelsens förlopp. På konungens inbjudning
infunno sig hertigarna i Nyköping, utan att lyssna
till de varningar, som gåfvos dem. De undfägnades
rikligen och gingo om natten – det var natten till
d. 11 Dec. – till hvila i slottet, hvaremot man under
förevändning af bristande utrymme inqvarterade deras
följe i staden. Senare på natten väcktes hertigarna
af inträngande väpnade män, funno snart allt motstånd
vara lönlöst, grepos och sattes i stock och bojor. På
morgonen fängslades äfven deras följe. Krönikan
framställer drottning Märta och drottseten Johan
von Brunkow såsom konungens tillskyndare vid detta
tillfälle. Saken fick emellertid för Birger en helt
annan följd, än han afsett. Ty, ehuru hertigarna
aldrig återvunno friheten (de dogo i fängelset,
sannolikt först på sommaren 1318), framkallade
tilldragelsen en folkresning mot konungen, och han
förlorade för alltid den tron han hoppats befästa
genom denna illbragd.
Nyköpings landsförsamling. Se Nikolai.
Nyköpings län. Se Södermanlands län.
Nyköpings Vestra kontrakt, i Strengnäs stift, omfattar
de nio pastoraten Björkvik; Halla med Vrena; Kila;
Lunda; Nyköpings Vestra stadsförsamling med S:t
Nikolai; Qvarsebo; Råby-Rönö med Bärbo; Stigtomta
med Nykyrka; Tuna med Bergshammar och Tunaberg. Areal
1,092 qvkm. 22,739 innev. (1886).
Nyköpings Östra kontrakt, i Strengnäs stift,
omfattar de sju pastoraten Bälinge med Tystberga;
Ludgo med Spelvik; Nyköpings Östra stadsförsamling
med Allhelgona och Svärta; Ripsa med Lid; Runtuna;
Sätersta med Bogsta; Torsåker med Lästringe. Areal
725,7 qvkm. 14,371 innev. (1886).
Nyland, F. Uusimaa [usima], landskap på Finlands
södra kust, är beläget mellan 59° 48’ och 60° 50’
n. br. samt 40° 32’ och 45° 13’ ö. lgd fr. Ferro. Det
gränsar i s. till Finska viken, i n. och n. v. till
Tavastland, i v. till Egentliga Finland, i ö. till
Karelen och i n. ö. till Savolaks. Största längden i
v. s. v.–ö. n. ö. är 266 km., bredden i n.–s. vexlar
mellan 71 och 33 km. Ytinnehållet utgör omkr. 11,814
qvkm. Långs nordgränsen löper den 60 till 120
m. höga Salpausselkä (»stängselåsen»), hvilken n. om
Helsingfors utsänder en arm mot s. v., Lohjanselkä
l. Lojo-ås, löpande ut i Hangö udde, Nylands och hela
Finlands sydligaste spets. Smärre höjdsträckningar
utgrena sig från dessa båda i hela landskapet,
sluttande mot hafvet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
