- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1563-1564

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nylander, William - Nylands län, F. Uudenmaan, Finland, omfattar landskapet Nyland v. om Kymmene elf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbeten voro af entomologiskt innehåll och skattas
ännu i dag såsom betydande bidrag till kännedomen
af de nordiska steklarna. Snart vändes dock hans
håg uteslutande åt botaniken, och efter att hafva
utgifvit (1848) några arbeten af allmänt floristiskt
innehåll egnade han sig nästan helt och hållet åt
studiet af lafvarnas systematik. Största delen af
N:s vetenskapliga utveckling och verksamhet har
egt rum i Frankrike, der han vistades första gången
under större delen af 1850-talet. Der offentliggjorde
han Essai d’une nouvelle classification des lichens
(1854–55), ett nytt system, som han med obetydliga
förändringar bibehållit, Herbarium lichenum
parisiensium
(1853–56), Prodromus lichenographiae
Galliae et Algeriae
(1857, prisbelönt af Académie
des sciences etc. i Bordeaux), Enumération
générale des lichens, avec l’indication sommaire
de leur distribution géographique
(1858) samt
sitt mest omfattande arbete: Synopsis methodica
lichenum omnium hucusque cognitorum
I (1858–60,
oafslutadt). Vid universitetet i Helsingfors hade
emellertid botaniken fått en egen lärostol. Den
förste innehafvaren deraf blef N., i Nov. 1857,
och såsom professor verkade han med outtröttlig
energi för höjande af de botaniska studierna. Såsom
ordförande i Societas pro fauna et flora fennica
ingöt han nytt lif i detta sällskap, som på hans
initiativ begynte år 1858 utgifva sina »Notiser»,
hvilka sedan dess i oafbruten följd, om ock med
förändrad titel, utkommit. Allt hvad universitetets
samlingar innehöll af finska växter sammanställdes (i
samarbete med Th. Saelán) i Herbarium musei fennici
(1859), exkurrenter utsändes, deras samlingar
bestämdes, afhandlingar publicerades. Från denna
tid daterar sig ett af N:s hufvudarbeten: Lichenes
Scandinaviae
(1861, i »Notiser»). Men förhållandena
i Helsingfors tilltalade icke N. Efter att såsom
professor två särskilda gånger hafra uppehållit sig
i Paris anhöll han om afsked från sin professur; och
sedan han erhållit detta i Nov. 1863, bosatte han sig
i Paris, der han lefver i yttersta anspråkslöshet
och tillbakadragenhet. Finska staten har beviljat
honom en årlig pension af 1,200 fr. mot att hans
samlingar och bibliotek efter hans död skola tillfalla
det finska universitetet. – Oaktadt de misstag han
begått och oaktadt den lidelsefulla hänsynslöshet,
med hvilken han för sin vetenskapliga polemik, är
N. utan gensägelse erkänd och anlitad som samtidens
förnämste auktoritet på lafsystematikens område. Han
var den förste, som på ett omfattande sätt använde
mikroskopet för hithörande undersökningar; han
är ock den förste, som genomfört användningen af
mikroskopiska reagenser för karakteriserande af
arterna. Hans system antages af en mängd författare
såsom det mest naturliga. Han har mer än någon annan
bidragit till kännedomen om de exotiska lafvarna,
af hvilka han bearbetat samlingar från alla delar af
verlden. Afhandlingar och uppsatser af hans hand äro
kringströdda i vetenskapliga tidskrifter och i lärda
sällskaps publikationer, hufvudsakligen i Frankrike,
England och Tyskland. Académie des sciences i Paris
hedrade honom 1868 med
det desmazièrska priset för hans arbeten
rörande Nya Granadas och Nya Kaledoniens lafvar
samt med hänsyn till hans öfriga verksamhet.
F. E.

Nylands län, F. Uudenmaan [udenmaan], Finland,
omfattar landskapet Nyland v. om Kymmene elf,
så när som på ett litet område, Kisko bol, samt
dessutom sydöstra hörnet (Orimattila, Iittis och
Jaala socknar) af Tavastland. Länet gränsar i
ö. till Viborgs län, i v. till Åbo- och Björneborgs,
i n. till Tavastehus’ och i n. ö. till S:t Michels
län. Gränsen mot Åbo och Björneborgs samt Tavastehus’
län följer landskapsgränsen åt, så när som på
sträckan vid Kisko kyrka. Mot Viborgs län utgör
Kymmene elf gränsflod. Länets största sträckning
är i ö.–v. mellan 26° 50’ och. 22° 49’ ö. lgd
(fr. Greenw.), samt i n.–s. mellan 59° 48’ och 61° 17’
n. br. Till areal är länet det minsta af Finlands län,
till folktäthet det första i ordningen. Arealen utgör
11,790 qvkm. (enl. Landtmäteristyrelsens beräkning,
11,872 enl. Strelbitskis), deraf 741 qvkm. utgöras
af vatten. Folkmängden uppgick vid folkräkningen
1880 till 202,806 personer, deraf 101,912 uppgåfvos
ega svenska till modersmål, 96,899 finska samt
återstoden något främmande språk. Vid utgången af
1885 hade folkmängden stigit till 218,524 personer,
deraf 106,142 mankön och 112,328 qvinkön. Länets
5 städer, nämligen residensstaden Helsingfors,
Borgå, Ekenäs, Lovisa
och Hangö, hade sammanlagdt
59,382 innev. Den brukade jorden uppgafs 1884 till
omkr. 10,7 proc. af hela arealen, naturliga ängsmarken
till omkr. 13 proc. Återstoden, 76,3 proc., utgjordes
af skogs- och impedimentsmarker, deraf omkr. 64
proc. nyttig skogsmark. Antalet mantal var 2,282;
jordegarnas antal uppgafs samtidigt till 6,095. Af
desse innehade omkr. 70 proc. uppodlad jord från
4,9 till 24,5 har (10–50 tunnl.), 11 proc. under
4,9 har och 19 proc. öfver 24,5 har. Jordtorpare
räknades 4,804. Den lösa, vid stadigt arbete icke
fästa befolkningen utgjorde på landsbygden 18 proc.,
i hela länet 21 proc. af folkmängden, och den i annans
tjenst stadda 30 proc. på landsbygden, 27 proc. i hela
länet. Jordbruket, liksom äfven ladugårdsskötseln,
bedrifves af allmogen på sina ställen rationelt och
öfver hufvud på ett bättre sätt än i något annat af
Finlands län, på grund af föredömen från de många
adels- och herregodsen. Likväl är ännu det gamla
skiftesbruket synnerligen allmänt. 1883, som var
ett jämförelsevis godt skördeår, beräknades den
inhöstade grödan till: hvete 4,914 hl., råg 490,340
hl, korn 68,383 hl., hafre 478,723 hl., blandsäd
19,788 hl., ärter 19,125 hl., potates 514,417 hl.,
rofvor och öfriga rotfrukter 13,372 hl. samt något
bokhvete, äfvensom lin 139,757 kg. och hampa 2,805
kg. Vinterfödda kreatur räknades 1884: hästar och föl
30,541, nötkreatur 104,921, får 74,311, svin 14,867,
getter 303 och fjäderfä 41,153. För jordbrukets
förkofran arbeta med understöd af statsmedel Nylands
läns landtbrukssällskap, flere landtbruksgillen, en å
stat anställd länsagronom, Söderkulla jordbruksskola
i Sibbo socken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0788.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free