Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nypon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandlade de äfven religionslärornas myter. I praktiskt
afseende lärde de, att menniskan genom en askes,
väsentligen bestående i vissa yttre handlingar,
reningar, försakelser m. m., skulle komma till
enhet med det gudomliga. I likhet med flere samtida
riktningar antogo de äfven en själavandring.
L. H. Å.
Nyqvarn, landtegendom i Turinge socken, Stockholms
län, 13,4 km. v. om Södertelge, utgöres af
3 1/4 mtl säteri och nära 4 mtl frälse, med ett
taxeringsvärde (1887) af 288,900 kr. Vid egendomen
tillverkades förr stångjern, stål och annan
jernmanufaktur. Stångjernsbruket privilegierades
redan 1590. Å en från egendomen afsöndrad lägenhet
anlades 1848–50 ett år 1877 nedlagdt pappersbruk
N., som sedan 1880 eges af D. J. Ekenbergs Söner i
Södertelge och hvars drift återupptogs 1886. Vid
bruket tillverkas, med användande af ång- och
vattenkraft, uteslutande färgade papperssorter
och särskildt s. k. duplexpapper (med olikfärgade
sidor), hufvudsakligen för export.
Nyrationalism. Se Rationalism.
Nyrén, Karl, ekonom, vitter författare,
född å Skränge. Gammalkils socken (Östergötland),
d. 30 Aug. 1726, student i Lund 1749, egnade sig
åt studiet af botanik och ekonomi samt biträdde
Lidbeck vid anläggandet af Lunds botaniska trädgård
1753. År 1755 kallade J. Alströmer honom till
Alingsås, sedan N. 1754 dokumenterat sig genom
ett par disputationer i ekonomi. Under Alströmers
vistelse vid riksdagen erhöll han befattning som vice
direktör öfver Alingsås stad och manufakturverk. 1757
blef han filos. magister i Lund, men återvände till
Alingsås och fortfor att med drift och nit verka för
manufakturverkens och stadens förkofran till 1761,
då han erhöll afsked. 1762 tillträdde han lektoratet
i ekonomi och naturalhistoria i Linköping. Der
möttes hans försök till trädplanteringar af mycken
ovilja, och 1765 indrogo ständerna den nyss bildade
befattningen och förordnade N. till lektor i grekiska,
af hvilken befattning han dock först 1768 kom i
fullt åtnjutande. 1766 blef han prestvigd, var
1769 presteståndets notarie och nämndes 1770 till
kyrkoherde i Kuddby. Han blef 1771 kontraktsprost och
1783 teol. doktor i Königsberg. Död d. 25 Jan. 1789. –
N. var en flitig författare på flere områden. Hans
mest kända arbeten äro Mappa geographica Scelestinae
eller stora Skälms-landets geographiska beskrifning
(1786), en tämligen platt och förfärligt tröttsam
satir, utan ringaste humor och delvis rätt rå, samt
den mycket roliga, ofta omtryckta bröllopsskriften
öfver P. Alströmer (1760), som skildrar de tyske
handtverksgesällernas lefnadssätt och oseder. Han
var äfven verksam som öfversättare och utgaf
derjämte några skrifter i ekonomi, åtskilliga
smärre tillfällighetsdikter m. m. Ej mindre än 81
band handskrifter inköptes efter honom af Lidén och
skänktes till Linköpings stiftsbibliotek. Förmodligen
ur dessa hemtades hans Charaktersskildringar och
minnen (1836). Den öfversättning af S. Pufendorfs
»Anecdoter om Sverige», som 1822 utgafs af Wallmark,
är, ehuru det ej uppgifves, blott ett
obetydligt öfversedt aftryck af en handskrifven
sådan, som N. 1761 förärade kronprinsen Gustaf.
-rn.
Nyrén, Magnus, astronom, född i Värmland
d. 21 Febr. 1837, blef student i Upsala 1859,
filos. kand. 1867 och filos. doktor 1869 samt
utnämndes s. å. till docent i astronomi. 1868 antogs
han såsom e. o. astronom vid observatoriet i Pulkova
samt blef der 1871 adjunktastronom och 1873 äldre
astronom. Vid sidan af sin praktiska verksamhet som
astronom vid ett af verldens förnämsta observatorier,
hvarvid N. skött flere af observatoriets
yppersta precisionsinstrument, har han utöfvat
en framgångsrik författareverksamhet. Särskildt
har han sysselsatt sig med problemet om jordens
rotation kring sin axel. Bland hans skrifter må
nämnas Détermination du coefficient constant de la
précession (i »Bulletin de l’Acad. des sciences de
S:t Pétersbourg», 14, 1870), Bestimmung der nutation
der erdachse (i samma akademis »Mémoires», 19, 1870)
och Über die von Emanuel Swedenborg aufgestellte
kosmogonie (i »Vierteljahrsschr. d. astronom.
gesellsch.», 14, 1879).
G. E.
Nyromantik. Se Romantik.
Nyromantiska skolan i Sverige. Se Nya skolan.
Nyrop, Jens Larsen, dansk operasångare, f. 1831,
debuterade på k. teatern i Köpenhamn 1862 såsom
Masaniello i »Den Stumma» och var under flere år denna
teaters förnämste tenor, berömd för musikalisk smak
och dramatiskt föredrag. Bland hans bästa uppgifter
räknas Achilles i »Ifigenia», Arnold i »Tell»,
Eleasar i »Judinnan» samt Robert och Faust. Han
uppträdde sista gången d. 3 Maj 1882. A. L.
Nyrop, Camillus, dansk författare, född i Köpenhamn
d. 31 Juli 1843, blef 1867 juris kandidat
och 1873 sekreterare vid industriföreningen i
Köpenhamn samt 1879 tillika sekreterare för den
gemensamma representationen för Danmarks industri
och handtverk. N. har med mycken framgång studerat
den danska industriens historia och utgifvit
bl. a. Bidrag til den danske boghandels historie (2
bd. 1870), Bidrag til den danske industries historie
(1870–73), Meddelelser fra industriens omraade
(1876) och Joh. Fred. Classen (1887) samt en serie
monografier öfver framstående industriidkare. År 1885
började han utgifva en tidskrift för konstindustri. –
N:s fader, Camillus N. (f. 1811, d. 1883), var sedan
1838 kirurgisk instrument-makare i Köpenhamn och hade
stort anseende för yrkesskicklighet, äfven i utlandet,
i synnerhet för sina ortopediska maskiner. År 1860
fick han titel af professor, en sällsynt utmärkelse
för en man af hans stånd. E. Ebg.
Nyråd (Isl. Nýráðr), Nord. mytol., namn på en dvärg.
Nysilfver l. argentan (af Lat. argentum silfver)
kallas en legering af koppar, zink och nickel, hvilken
kan betraktas såsom mässing med en tillsats af 1/6
till 1/3 (vanligen omkr. 1/4) nickel. Nysilfrets färg
liknar ganska mycket silfrets, ehuru den är något
dunklare och vanligen drager en smula i gult. Det
är hårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
