Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nypon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nystad, F. Uusikaupunki [usi-], stad i Åbo län,
Finland, belägen vid en vik af Bottenhafvet, som
der erbjuder en god och beqväm hamn af 3,5–5,9
m. djup. Staden upptager en ytvidd af 39 har
och eger underlydande mark till en areal af 13,4
qvkm. Befolkningen (flertalet är finsktalande)
uppgick 1885 till 3,778 personer. Importen
1881–1884 beräknades i medeltal till ett värde af
543,000 mark, exporten till 380,000 mark. Förnämsta
utförselartiklar äro trävaror och hafre. 1885 var
handlandenas antal 70. Rederirörelsen är synnerligen
betydlig. Handelsflottan räknade 1885 26 större
segelfartyg, om tillsammans 9,098 tons. Ångfartyg
funnos icke. I staden finnas en tvåklassig finsk
elementarskola, bekostad af statsverket, samt ett
berömdt orgelbyggeri och flere fabriker. N. utgör
på finska sidan ändstationen för den telegrafkabel,
som under Bottenhafvet är sträckt mellan Sverige och
Finland. N:s stads- och landsförsamling bildar etjt
imperielt pastorat af 2:dra kl., Vehmo prosteri,
Åbo ärkestift. Areal 56 qvkm. 4,260 innev. (1885). –
Stadens anläggning dagtecknas från Gustaf II Adolfs
besök i Finland 1616, då han gaf befallning att en
stad skulle anläggas på Männäis bys mark (ett stycke
från hafvet) i Nykyrko socken, der en betydande
veckomarknad hölls. Året derpå bestämdes likväl,
att staden skulle byggas å dess nuvarande plats,
på Mäyhälä bys egor. Historiskt bekant är N. genom
det fredsslut, som der ingicks mellan Sverige och
Ryssland d. 30 Aug. (g. st.) 1721, hvilket ändade
Stora nordiska kriget (i Finland kalladt »Stora
ofreden»). Sverige afträdde Livland, Estland,
Ingermanland samt en del af Karelen, hvaremot
tsaren betalade 2 mill. rdr samt förband sig att
låta svenska kronan i Riga, Reval och Arensburg
årligen uppköpa för 50,000 rubl. spanmål. Tsarens i
§ 7 afgifna löfte att icke blanda sig i Sveriges
»domestique ärender», såsom regeringsformen och
successionsordningen, utan fast hällre söka att
hindra och förebygga allt hvad som deremot förenades
anfördes längre fram af Ryssland såsom en förpligtelse
att upprätthålla frihetstidens för Sverige slutligen
så olycksbringande statsskick. Fredsunderhandlare
voro på svensk sida grefve J. Lillienstedt och
frih. O. R. Strömfelt, på rysk grefve J. D. Bruce
och H. J. F. Osterman. – Allmogen i trakten
af N. dref fordom, särskildt på Stockholm, en
synnerligt liflig handel med hemgjorda träkärl och
sysselsätter sig ännu mycket med nämnda hemslöjd.
A. G. F.
Nystagmus (af Grek. nystagmos, hufvudets nickande
under sömnen), med., en mycket egendomlig åkomma,
bestående deri att ögonen (vanligen äro båda angripna)
befinna sig i en oupphörlig rörelse från sida till
sida. Vanligast är en roterande rörelse af ögonen
dermed förbunden, desslikes skelande. Sjukdomen
är ej sällan medfödd. Eljest uppkommer den i de
allra första lefnadsåren. Orsakerna äro icke fullt
utredda. Ej sällan finnas eller hafva funnits fläckar
på hornhinnan eller i linsen. Med god syn står åkomman
aldrig tillsammans. Troligast är, att just oförmågan
att se tydligt härleder den
osäkra fixationen och inducerar den abnorma rörelsen,
som är alldeles oberoende af patienternas vilja. Har
ett barn en gång lärt att fixera föremål, leda
hvarken hornhinnefläckar eller starr eller något,
som försvagar synen, till nystagmus, men väl till
skelande utan densamma. Hittills har det ej lyckats
att genom någon behandling eller operation bota
nystagmus, och utsigterna dertill äro ej stora ens
för framtiden. Men i regeln aftager åkomman med åren,
om den än ej helt och hållet upphör. Rsr.
Nysted, stad på Laalands södra kust, 1,430
innev. (1880), drifver obetydlig handel, enär
farvattnet utanför hamnen är mycket grundt
År 1884 egde staden 9 fartyg, om tillhopa
224 tons. Kyrkans höga spira gör tjenst som
sjömärke. Innevånarna voro ända till år 1409
hofveriskyldiga åt det närbelägna Aalholms slott.
E. Ebg.
Nysten [nista’ng], Pierre Hubert, fransk läkare,
f. 1774 i Liége, d. 1818 i Paris, är mest bekant
genom sin i förening med Capuron och Chaudé 1810
utgifna 2:dra uppl. af »Dictionnaire de médecine»
(1:sta uppl. utgafs 1806 af Capuron), hvars 3:dje–9:de
uppl. (1814–1845) med föga rätt gingo under N:s namn
ensamt. Detta verk, som varit af stor betydelse för
det medicinska studiet i Frankrike, blef sedermera
tillökadt och fullständigt omarbetadt af E. Littré
och Ch. Robin (15:de uppl. 1884).
Nyström, Per Olof, ämbetsman, psalmist, född i Ystad
d. 24 Sept. 1764, blef student i Lund 1780, ingick,
efter aflagd ämbetsexamen. i Amiralitetskollegium
i Stockholm och blef 1787 revisor i dess kammar-
och sjömilitie-kontor. Efter att hafva innehaft
en mängd uppdrag och befattningar af skilda
slag blef han 1825 öfverkommissarie vid flottan
och erhöll 1827 amiralitetskammarråds titel. Han
afled i Karlskrona d. 15 Juli 1830. Bland de många
värf N. utom tjensten skötte må särskildt nämnas
ledamotskapet i en komité för upprättande af nytt
förvaltnings- och redovisnings-reglemente för flottan
äfvensom den hufvudsakliga redaktionen af detsamma,
»ett arbete, som fullbordades under otaliga mödor
och strider». – N. idkade i yngre år vitterhet, men
framträdde aldrig offentligt, ja offrade kort före
sin död sina flesta handskrifter åt lågorna. En fri
öfversättning af Molières »École des maris» skall
finnas i behåll och vara mästerlig. Känd och högt
aktad blef N. deremot såsom psalmsångare. Redan
i profpsalmboken af 1793 intogos tre af hans
psalmer, för hvilka han 1792 belönats af Svenska
akademien. Sedermera blef han medarbetare i 1814 års
psalmboksförslag, der fyra psalmer äro författade af
honom. Två af dessa, lindrigt öfversedda af Wallin,
hafva ingått i 1819 års psalmbok (n:r 260 och 475).
-rn.
Nyström, Per Axel, arkitekt, född i Stockholm d. 23
Febr. 1793, blef 1807 elev vid målareakademien,
1811 gesäll i murmästareämbetet och 1812 konduktör
vid Öfverintendents-ämbetet samt hade de följande
åren närmaste tillsynen vid ett omfattande
reparationsarbete å Stockholms slott. Såsom konduktör
vid denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
