- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1577-1578

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

byggnåd uppgjorde N. 1818 ritningarna till de stora
inrednings- och dekorationsarbetena vid Karl
Johans kröning samt en del af dem, som utfördes
för hyllningen. Kort derefter uppdrogs åt honom
ritningen till dekorationen af Riddarholmskyrkan
för enkedrottning Hedvig Elisabet Charlottas
begrafningsakt, hvilket arbete han äfven sjelf ledde,
och hvarpå hofarkitektstitel följde. 1819 erhöll han
resepension å konstakademiens stat och anträdde resan
i slutet af Febr. Färden styrdes till Köln, Bruxelles
och Paris, der han genast begynte studera vid
konstakademien samt hos H. Lebas, som sedan i öfver 2
år handledde honom, tills N. i Sept. 1821 i sällskap
med Fogelberg begaf sig till Italien. I Rom upptogs
hans tid i tre år af arkitekturstudier, jämte det han
gjorde utflykter till Neapel, Paestum och Pompeji,
till mellersta Italien och Florens samt (1824) å nyo
till Neapel och Roms omgifningar. Öfverallt uppsökte
och tecknade han konstnärliga byggnadsverk och gjorde
sålunda en rik skörd för sin portfölj. I Sept. 1824
började han hemfärden, under hvilken han längst
uppehöll sig i Venezia och Paris. Vid sin hemkomst,
Apr. 1825, blef han straxt ledamot af konstakademien
och erhöll en arkitektlön å hennes stat. Han fick
äfven i uppdrag att författa ritningar till ombyggnad
af Lejonbacken vid slottet i Stockholm och öfvertog
inom kort äfven utförandet, som slöts 1834 och gaf
Tessins storartade verk en i det hela värdig, fast
måhända något anspråksfull afslutning. Från denna
tid vidtaga N:s framgångar som arkitekt, hvilka
gynnades af bristen på framstående medtäflare och
äfven rättfärdigades genom hans rena, om än nyktra
former och väl skolade smak. I sin helhet tillhör
hans arkitektoniska stil ungefär samma riktning
som Schinkels och är tvifvelsutan påverkad af denne
mästares arbeten, utan att nå hans storartade hållning
eller med antiken befryndade renhet. Af N:s byggnader
kunna såsom de mest betydande nämnas Brunkebergs
hotell
i Stockholm (1837–41), Steninge i Södermanland
(1833), Rånäs i Upland (1834–43), Basaren å Norrbro
(1838–39), Biskopshuset i Lund (1839). Han planlade
och öfvervakade dessutom flere större ombyggnader,
såsom bl. a. förändringen af Serafimerlasarettet
(1828–31) och af kronobränneriet å Ladugårdslandet
till Veterinärinrättningen (1831–32). Vidare gaf han
ritningar till minnesvårdar öfver Gustaf II Adolf i
Upsala (1833), Ansgarius å Björkö (1834) o. s. v. samt
till inredning och dekoration af Riddarholmskyrkan
vid Sofia Albertinas (1829) och Karl XIV Johans
(1844) begrafning, till dekoreringen af Gustavianska
grafkoret i Upsala domkyrka (1830), till ny inredning
af Lunds domkyrka (1832–33), till en mängd rum å
Stockholms slott, särskildt stora festivitetssalen
(»Hvita hafvet»), m. m. I jämnbredd med dessa arbeten
gingo befordringarna och uppdragen. Så blef N. 1826
arkitekt vid Drottningholms slott samt 1832 vice
professor och 1836 professor i byggnadskonst vid
konstakademien. På anmodan af dåv. öfverståthållaren
uppsatte han 1834 förslag till ny byggnadsordning
för Stockholms stad, hvilket i hufvudsak låg till grund för den
1842 fastställda. 1836 utnämndes han till arkitekt i
Öfverintendents-ämbetet och blef s. å. förvaltare af
byggnadsgöromålen vid k. slottet, 1838 stadsarkitekt i
hufvudstaden och 1844 konstakademiens sekreterare. I
den sistnämnda egenskapen utöfvade han på gestaltandet
af den svenska konstens och konstnärernas öden ett
inflytande, hvilket, till följd af hans kraftfulla
vilja och det anseende han åtnjöt på högre ort,
kan kallas särdeles mäktigt. Det är ännu för tidigt
att döma öfver huruvida detta inflytande varit lika
välgörande, som det ärligt syftade till konstens
bästa. N. var äfven i andra afseenden en varm vän af
konsten. Så var det han, som jämte sin synnerligen
förtrogne vän dåv. majoren M. G. Anckarsvärd och
grefve A. G. Bielke 1832 stiftade Konstföreningen
i Stockholm, i hvars styrelse han länge var
verksam som sekreterare. Särskildt förtjenar hans
verksamhet för kunskapen om det äldre måleriets
alster att ihågkommas. Det var nämligen N., som
föranstaltade och uppgjorde förteckningarna öfver
alla Konstföreningens historiska utställningar utom
den första. Af dessa blef 1841 års utställning,
som var egnad uteslutande åt den svenska konsten, en
vigtig och kraftfullt verkande insats i vår kännedom
om Sveriges målare. 1817 utgaf han en öfversättning af
Fr. Schlegels Bref uppå en resa genom Nederländerna,
nejderna kring Rhen, Schweiz och en del af Frankrike,

hvari författaren hufvudsakligen sysselsätter sig
med den gotiska byggnadskonsten. – N. utbytte
1848 sin professur vid konstakademien mot en
intendentsbefattning vid Öfverintendents-ämbetet, från
hvilken han afgick 1862. Han hade då redan afstått
från sina platser som arkitekt vid Drottningholm
(1847) och intendent vid slottsbyggnaden (1851). År
1863 afsade han sig stadsarkitektssysslan, men först
i Juli 1868 sekreterarebefattningen i konstakademien.
Han afled i Stockholm d. 31 Dec, 1868. N.
var ledamot af engelska arkitekt-institutet samt
af franska konstakademien. I sin egenskap af
professor hade han ett stort inflytande på våra
nyare arkitekters studier. Af dem alla
blef hans systerson och måg Scholander den
berömdaste, liksom han ock var den, hvars utbildning
N. sorgfälligast handledde och öfvervakade. –
N:s son, arkitekten Axel Fredrik N., född
i Stockholm 1832, blef
1864 arkitekt vid Drottningholms slott, 1875
hofintendent, 1883 ledamot af konstakademien och
1886 intendent i Öfverintendents-ämbetet. Han
har gifvit ritningar till k. sjökrigsskolan,
brandstationen vid Johannis plan, saluhallen på
Hötorget, riksarkivets tillbyggnad (i Stockholm)
samt Stora teatern i Gefle m. m. -rn.

Nyström, August, arkitekt, född d. 20.Sept. 1814 på
Hållingstorp, Kristbergs socken, Östergötland, död
derst. d. 12 Febr. 1886, var son af byggmästaren och
ekonomie direktören A. B. Nyström (d. 1849), bland
hvars byggnadsverk må nämnas Stora Sundby slott
i Nerike (efter engelsk ritning) och Öja kyrka i
Södermanland. August N. utförde 1849–70, jämte sin
broder Johan Robert N., den yttre restaurationen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:07:21 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0795.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free