Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(det nuv. tornet har tillkommit senare) af Linköpings
domkyrka, till en början under ledning af Brunius, ett
arbete, som allmänt erkänts såsom särdeles utmärkt.
-rn.
Nyström, Anton Kristen, läkare, föreläsare,
skriftställare, skapare af Arbetareinstitutet i
Stockholm, föddes i Göteborg d. 15 Febr. 1842. Han
blef student i Upsala 1860 och, efter studier
derstädes samt vid Karolinska institutet, med. doktor
i Lund 1868. N. var biträdande fältläkare i
dansk-tyska kriget 1864, idkade 1866 och 1868–69
studier i utlandet, bosatte sig derefter i Stockholm
och har alltsedan såsom läkare egnat sig åt hudåkommor
samt sinnessjukdomar. Han har sedan 1875 verkat för
spridning af positivismens sociala, politiska och
religiösa läror. I Dec. 1879 stiftade han i Stockholm
ett positivistiskt samfund, hvars föreståndare han
är. Detta lilla samfund har upptagit Comtes allmänna
grundsatser, men bemödat sig att undvika de bisarra
ytterligheterna i hans system. Ur dessa grundsatser,
som innebära förpligtelsen att »lefva för andra»
samt att »verka för befästandet af ordningens
och framåtskridandets sak med moraliska medel»,
härleder sig N:s nitiska deltagande i de demokratiska
rörelserna inom hufvudstaden under 1880-talet. I
syfte att motverka dryckenskap, dåliga tidsfördrif
och demagogiska upphetsningar inom arbetsklassen samt
ledd af den öfvertygelsen att vetenskaplig insigt i
naturens och det menskliga lifvets lagar bör utgöra
grundvalen för folkets medborgerliga verksamhet,
bragte han 1880 (Okt.) till stånd ett arbetareinstitut
i Stockholm. Denna läroanstalt meddelar en närmast
för män och qvinnor utan högre skolbildning
afsedd undervisning i form af fullständiga och
systematiska föreläsningskurser, förnämligast i
naturvetenskaper och historia. Anstalten, hvilken
förvaltas af en särskild styrelse samt uppbär anslag
af staten och Stockholms kommun, hålles fri från
all politisk agitation och utesluter all religiös
undervisning. Föreläsningarna fortgå Okt.–Maj alla
sökendagsaftnar och söndagsmorgnar, mot en högst
ringa afgift. Ett bibliotek på omkr. 1,300 bd,
till hemlån för åhörarna, finnes. N. är institutets
föreståndare och har, ehuru motarbetad från mer än
ett håll, hängifvet verkat för dess bestånd. Efter
mönstret af Stockholms arbetareinstitut äro dylika
upprättade i Kristiania (en »arbejder-akademi», 1885),
Göteborg, Malmö, Upsala samt (ofullständiga) i Gefle,
Örebro, Norrköping, Landskrona och Helsingfors. N. har
med energi förfäktat sina åsigter genom ströskrifter,
i pressen, på flerehanda möten, genom föreläsningar
samt åvägabringande af opinionsyttringar o. s. v. Han
har bl. a. förordat den offentliga kandidaturen,
bildande af fackföreningar, religionsfrihet, kyrkans
skiljande från staten, nykterheten och ett betryggande
nationalförsvar samt bekämpat den materialistiska och
hätska riktningen inom socialismen. Bland N:s skrifter
må nämnas Om foten ock den riktiga formen på skodon
(1867), Om cretinism och idioti (1868), Teoretiska
och praktiska uppsatser öfver hudåkommorna (1870),
Om sinnesrubbning etc. (1878), Positivismen. En systematisk
framställning etc. (1879), Samhälliga tidsfrågor
(9 h., 1879–81), Om äktenskapet, pauperismen och
prostitutionen (1885) och Allmän kulturhistoria
(sedan 1885). Sistnämnda arbete har utgått från N:s
föreläsningar i arbetareinstitutet och skall bilda
6 bd, af hvilka 2 hittills (1887) utkommit.
Nyström, Gustaf Alfred, bildhuggare, född i
Medevi i Vestra Ny socken (Östergötland) d. 11 Mars
1844, arbetade i gossåldern såsom tegelbärare och
trädgårdselev samt egnade sig från sitt 15:de år
åt smedsyrket. Emellertid hade han på fristunderna
utbildat sina anlag för teckning, och när slutligen
hågen derför vardt honom öfvermäktig, begaf han sig
1866 på eget bevåg till Stockholm. Der intogs han i
Akademien för de fria konsterna och åtnjöt Molins
enskilda handledning. Till följd af en 1870 gjord
beställning modellerade N. den sittande Bellmansstod,
som, gjuten i bronserad zink, 1872 aftäcktes på
Hasselbacken (Stockholm) och hastigt förskaffade
sin mästare ett namn. Hösten s. å. anträdde N.,
med understöd af A. Dickson på Kyleberg, en längre
studieresa. Han uppehöll sig tre år i München, hvarest
hans Sofvande yngling vann 1:sta hedersmedalj,
och hade derefter i nära 10 år (1875–84) sitt
stamhåll i Rom. Der vann han sitt uppehälle genom
genreartade skulpturarbeten af den helt moderna
riktning, som egnar en raffinerad behandling åt
det tekniska, men sysslade samtidigt med större
uppgifter. Han arbetade 1877–81 på utkast till en
Geijers-staty, hvarå beställningen emellertid
gick honom ur händerna, samt på en i München
påbörjad stod öfver J. O. Wallin. Under dessa
år besökte N. emellanåt hemlandet och utställde
i konstakademien, Stockholms konstförening samt
vid expositionen i Göteborg 1881 flere arbeten,
bl. a. Flickan med blomman och fjärilen, Romersk
kyrkogångerska (statyer i marmor), Napolitanskan
(marmorbyst) samt åtskilliga porträttbyster. Efter
ett års vistelse i Danmark anordnade N. våren 1885 i
Stockholm en utställning af sina egna arbeten. Bland
dem märktes Hagar och Ismael i öcknen (marmorgrupp
i kroppsstorlek), Wallin (kolossal gipsstaty), byst
af Geijer och utkast till hans staty, ett figurrikt
Projekt till ett nationalmonument öfver svenska
skalder, marmorstatyetten Fiskareflicka från Amalfi
m. m. N. kallades 1885 till agré vid Akademien för de
fria konsterna och bosatte sig s. å. i Stockholm. Han
har 1887 fullbordat utkast till en ryttarestaty
öfver Karl XV. N:s arbeten verka i synnerhet genom
ett rytmiskt liniespel och någonting monumentalt
i uppställningen. Han har framträdt äfven såsom
skriftställare, med broschyren Konstfrågor (1887).
Nyström, Jenny, målarinna, född i Göteborg d,
13 Juni 1854, debuterade för en större allmänhet
genom sina teckningar till V. Rydbergs »Lille Viggs
äfventyr på julafton» (1875). Hon blef tidigt elev vid
konstakademien och vann der 1881 den k. medaljen för
sin tafla Konung Hans och Gustaf Vasa, hvilken s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
