- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
1-2

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nådemedlen, teol., äro de medel, som den hel. ande begagnar - Nådendal, stad vid Bottniska viken i Åbo län - Nådendals kloster (Lat. Monasterium Vallis Gratiæ)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder


Nådemedlen (Lat. media gratiae), teol., äro de
medel, som den hel. ande begagnar för att meddela
menniskan frälsningens nåd. Dessa medel äro Guds
ord och sakramenten. Deras egenskap af verkliga
nådemedel och att Gud bundit sin nåd vid just dessa
medel framhålles i synnerhet af den lutherska kyrkan
gentemot de kyrkosamfund och sekter, som antaga,
att nåden meddelas genom omedelbar inre upplysning
(t. ex. mystikernas »inre ljus»), och att således
nådemedlen endast beteckna och förkunna, men ej gifva
nåd. Till följd af sin lära att Gud bundit nåden vid
dessa medel har den lutherska kyrkan ej kunnat erkänna
någon ofelbar inspiration hos kyrkliga myndigheter
efter apostlarnas tid, och genom sin uppfattning af
den saliggörande tron måste denna kyrka – som i öfrigt
lär, att nådemedlens kraft är oberoende af både den
förvaltandes och den mottagandes tro eller otro –
förkasta åsigten om deras välsignelserika verkan
som en blott yttre handling (eller att de skulle
verka »ex opere operato»; se Opus operatum)
utan motsvarande sinnesbeskaffenhet. Deremot lär
hon, att väl föraktet för nådemedlen, men icke deras
ofrivilliga saknad, nödvändigt fördömer en menniska,
då Gud visserligen bundit oss, men icke sig sjelf
vid dessa medel. Åt kyrkan hafva nådemedlen blifvit
anförtrodda, och hon förvaltar dem genom det ämbete,
som derför kallas nådemedelsämbetet. Se vidare
Gudstjenst. K. H.

Nådendal (F. Noantali), stad vid
Bottniska viken i Åbo län, Finland, 16 km. från Åbo,
upptager en ytvidd af 11 har, med underliggande
jordområde af 3,1 qvkm. 575 innev. (1885), till
större delen finsktalande. N. är Finlands mest
besökta badort. Staden har uppvuxit kring det hit
1443 flyttade klostret (se följ. art.). Jämte sin
landsförsamling samt med Reso
annex- och Merimasku kapellförsamling bildar N. ett
imperielt pastorat af 2:dra kl., Åbo domprosteri och
ärkestift. Pastoratet har en areal af 112 qvkm. och
4,212 innev. (1885). A. G. F.

Nådendals kloster (Lat. Monasterium Vallis
Gratiae
). Biskop Magnus (Tavast) i Åbo samt finska
presterskapet och ridderskapet hade vändt sig till
Sveriges rikes råd med begäran att få anlägga ett
dominikankloster i Finland, men på mötet i Telge 1438
tillstyrkte rådet, att i stället ett birgittinkloster
der måtte stiftas. Biskop Magnus erhöll derför
befallning att utse någon lämplig plats. Det
bestämdes, att gården Stenberga i Masku socken, som
drottning Margareta lagt under kronan, skulle anslås
till klostret samt att detta borde helgas åt jungfru
Maria, Johannes Döparen, »rikets synnerlige patron»,
den heliga Anna och den heliga Birgitta, i hopp om
att genom deras förböner landets bedröfliga tillstånd
skulle förbättras. Redan i Okt. 1438 afsändes från
Vadstena två munkar för att grundlägga det finska
klostret. Mellan detta och moderklostret underhölls
från första stunden en liflig förbindelse. År
1440 anslog rådet Asunda härad i Upland med all
kunglig rätt i 13 år till klostrets underhåll, och
riksföreståndaren Karl Knutsson tog klostret i sitt
skydd samt gaf dess sysslomän rätt att öfver hela
Sverige upphandla lifsförnödenheter. Kort efter sin
kröning bekräftade konung Kristofer (1441) allt hvad
rådet gifvit till klostret och stadfäste dess beslut
att, emedan den först utsedda platsen befunnits vara i
många afseenden olämplig, åt klostret upplåta kronans
sätesgård Helgå i Bjerno socken. Derjämte bestämdes,
att i närheten skulle uppbyggas ett särskildt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free