- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
13-14

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näbbgäddsläget ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musikhandel. Död 1836. N. var i Schweiz, liksom
Zelter i Tyskland och Haeffner i Sverige, skapare
af de fyrstämmiga manssångföreningarna, men mera än
de andre skapare af verkliga folksångföreningar,
enär hans verksamhet riktade sig mera på det
egentliga folket än på de bildade klasserna. Han
komponerade sjelf visor (Freut euch des lebens),
körsånger och klavérstycken, stiftade och
presiderade vid en stor förening för tonkonstens
främjande, var flere år sånglärare vid en folkskola
och utgaf, jämte samlingar af äldre musik, en
mängd musikaliska skrifter, bland hvilka må nämnas
Gesangbildungslehre nach pestalozzischen grundsätzen
(1810), Vorlesungen über musik (1826) och
Musikalisches tabellenwerk für volksschulen (1828).
A. L

Nägeli, Karl Wilhelm von, tysk botaniker, f. 1817,
filos. doktor i Zürich 1840 och med. doktor i
Freiburg im Breisgau 1854, blef 1849 e. o. professor
i Zürich och 1852 ordin. professor i Freiburg
samt flyttade 1858 i liknande befattning till
München. N. har inlagt särdeles stora förtjenster
på den allmänna botanikens olika områden (se derom
Botanik, sp. 965–966). Af hans skrifter må, förutom
många uppsatser i »Zeitschrift für wissenschaftliche
botanik», hvilken tidskrift han 1844–46 utgaf tills.
med Schleiden, följande bemärkas såsom de vigtigaste:
Die neuern algensysteme und versuch zu begründung
eines eigenen systems der algen und flechten
(1847),
Gattungen einzelliger algen (1849), Die stärkekörner
(1858; innehållande den första framställningen af N:s
teori om organismernas molekulära byggnad), Beiträge
zur wissenschaftlichen botanik
(4 h., 1858–68), Das
mikroskop
(2 bd, 1865–67, tills. med Schwendener;
2:dra uppl. 1877), Untersuchungen über niedere pilze
(1882), Die Hieracien Mittel-Europas (2 bd, 1885–86,
tills. med A. Peter), Botanische mittheilungen (3
bd, 1886) och Mechanisch-physiologische theorie der
abstammungslehre
(1883). I sistnämnda arbete träder
N., särskildt på grund af sina ytterst omfattande
studier öfver slägtet Hieracium, i opposition mot
darwinismen och i synnerhet Darwins teori om det
naturliga urvalet. N. anser, att arter och varieteter,
under de i naturen rådande förhållandena, fortlefva
genom ofantliga tidrymder, utan att i nämnvärd
mån inverka förändrande på hvarandra, och att de
förändringar, som i naturen uppträda hos de olika
arterna (t. ex. uppkomsten af nötkreaturens horn),
härleda sig från en, generation efter generation
fortgående och hos hvarje individ förnyad, mekanisk
retning och således ega en bestämd orsak till
sin uppkomst. Enligt Darwin deremot äro arternas
förändringar beroende derpå att af en stor mängd
variationer, som tillfälligtvis (utan förklarlig
orsak) uppstått, några bibehålla sig, nämligen de,
hvilka såsom de nyttigaste förläna sina egare seger
i kampen för tillvaron. N:s teori låter sålunda
en bestämd byggnad hos en organism ega en bestämd
yttre anledning och således vara en nödvändig följd
af naturtingens gifna inbördes vexelverkan, medan
Darwin i allmänhet tillskrifver slumpen dess uppkomst och naturliga urvalet
dess bibehållande.

Nägelsbach, Karl Friedrich von, tysk filolog,
f. 1806, d. 1859, blef 1827 lärare vid gymnasiet i
Nürnberg och 1842 professor i klassisk filologi
vid universitetet i Erlangen. Välbekanta arbeten
af N. äro Übungen des lateinischen stils (3 h.,
1829–37; 7:de uppl. 1882–86), Anmerkungen zur Ilias
(1835; 3:dje uppl. 1864), Homerische theologie (1840;
3:dje uppl. 1884) och Lateinische stilistik (1846; 7:de
uppl. 1882).

Näglika. Se Nejlika.

Näke, Gustaf Heinrich, tysk målare, f. 1786, slöt sig
i Rom till Overbeck och den krets af målare, som jämte
honom togo 1400-talets fromma italienare i Siena och
Perugia till förebilder. Han återvände hem 1825 och
vardt då professor vid konstskolan i Dresden, der
han dog 1835. N. var en ingalunda vanligt begåfvad,
men anspråkslös konstnär. Han arbetade ängsligt och
mödosamt, men efterlemnade dock ett och annat af
värde. Hans bästa arbete torde vara en framställning
af Landtgrefvinnan Elisabet, som utdelar almosor
(i enskild ego i Dresden).

Näktergal (D. nattergal, T. nachtigall,
Eng. nightingale, egentl. »nattsångare»,
»nattsångerska»), zool. Under denna benämning
innefattas två till rödstjertslägtet (Luscinia),
familjen sångare (Sylvidae) och ordningen tättingar
(Passeres) hörande fogelarter, hvilka äro synnerligen
ryktbara för sin ovanliga sångförmåga. – Nordliga
näktergalen,
L. philomela, är ofvan gråbrun, med
rödbrun anstrykning (i synnerhet på vingarna) och
rödbrun stjert. Strupen är hvit, med ett otydligt,
gråbrunt streck på hvardera sidan, magen och undre
stjerttäckarna hvita samt öfriga undre delar blekt
gråaktiga. Första vingpennan är mycket kortare än
de närmaste vingtäckarna, den andra nästan lika
med den tredje och längre än den fjerde. Fogelns
längd utgör 170 mm. – Sydliga näktergalen, L. vera,
är ofvan gråaktigt rödbrun, med något rödaktigare
stjert, under hvitaktig, med brungrå anstrykning på
bröstet och sidorna. På hakans sidor finnes icke någon
mörkare infattning. Första vingpennan är lika lång
som de närmaste vingtäckarna, den andra nästan lika
lång som den femte. Längden är 160 mm. – Den förra
arten häckar hos oss i Skåne, sydligaste Halland,
Bleking, södra delen af Kalmar län samt på Öland
och Gotland, dock ej allmänt, utan blott här och der
på vissa inskränktare trakter. Vidare finnes den i
Danmark, norra och östra Tyskland, Polen, Ryssland
till 61° n. br., östra Finland till 63° n. br.,
vestra Sibirien, Kaukasien och Persien. Vintern
tillbringar den i Syrien, Arabien och nordöstra
Afrika. Uti vestra och södra Europa saknas denna art
och ersättes der af den andra. Nordliga näktergalen
vistas endast i småskog eller i lägre buskar bland
högre skog i granskapet af vatten. Han anländer till
Sverige omkr. d. 1 Maj och låter då genast höra sin
sång. Denna uppstämmes om natten, men äfven morgnar
och aftnar, aldrig midt på dagen vid klar och varm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free