Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näbbgäddsläget ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väderlek. Vid mulet väder eller då det småregnar,
t. o. m. under blåst och ruskväder, sjunger
näktergalen när som hälst på dygnet. Dervid sitter
han i buskar och träd lågt öfver marken. Vid
midsommartiden, då ungarna blifvit utkläckta,
upphör hannen att sjunga. Vill man höra näktergalen
sjunga, behöfver man ingalunda hålla sig tyst. Man
kan nämligen genom att prata, skratta och sjunga
förmå honom att låta höra sig. Sjunga flere foglar
samtidigt inom hörhåll, söka de gerna öfverrösta
hvarandra. Somliga individer sjunga bättre än andra,
men om denna art kan sägas, att hans sång icke
öfverträffas af någon annan fogels. Vår näktergal
står öfver sin sydliga samslägting i sångens
styrka, men enligt de flestes mening sjunger den
sydliga arten mera melodiskt, jämnt och i längre
(tjugofyra ända till tretio) strofer. Qvädet upprepas
med små förändringar ständigt, men tages af skilda
individer något olika, kortare eller längre. Mången
har, då han första gängen hört näktergalen sjunga,
tyckt sig bedragen i sin förväntan; men denna mening
försvinner snart, då man oftare blir i tillfälle att
njuta af den härliga sången, som är nästan starkare
än taltrastens. Sångens styrka har till följd, att
antalet näktergalar i en trakt tyckes vara större, än
verkliga förhållandet är. Särskildt i Tyskland pläga
näktergalar fångas för att hållas i bur. Näktergalen
lefver af insekter och larver, om hösten äfven af bär;
i fångenskap underhålles han med mjölmask. Sitt bo
lägger han i små buskar och bland ris nära marken; det
innehåller 5, mörkt brungrå ägg. – Den senare arten
tillhör vestra och södra Europa, Kaukasien och en del
af vestra Asien. Mot norr utbreder den sig ända upp
på Danska öarna. Vintertiden är denna näktergal allmän
i hela norra Afrika. C. R. S.
Nämdö, kapellförsamling i Stockholms län, Sotholms
härad, omfattande Nämdön samt de mindre öarna Ufön,
Mörtön, Bullerön, Gillinge, Villinge, Jungfruskär,
Långviksskär och en mängd mindre, obebodda holmar
i Stockholms skärgård s. ö. om Värmdön. Areal 3,513
har. 283 innev. (1886). Kapell till Österhanninge,
Strengnäs stift, Södertörns kontrakt.
Nämnare. Se Bråk.
Nämnd, jur. Den vanligaste af de i Sveriges
lag omtalade nämnder är häradsrättens nämnd
l. häradsnämnden. Ursprungligen var nämnden
icke en fast beståndsdel af domstolen, utan
ett bevisningsmedel, hvilket i vissa fall
användes i stället för det eljest vanliga (ed och
edgärdsmän). Nämnden hade att afgöra hvad som var sant
i målet, men dömde icke. Den hade således väsentligen
samma uppgift som den engelska juryn. Bisittarna i
nämnden voro i allmänhet tolf; de valdes för hvart
särskildt mål af parterna sjelfva eller af domaren med
parternas samtycke. Bevisning genom nämnd undanträngde
småningom alltmer de äldre bevisningssätten; i de
yngre landskapslagarna och ännu mer i landslagarna
blefvo »nämndemålen» allt flere. Nämnd användes
ej blott vid häradstingen, utan ock vid lagmans-,
biskops- och konungsting (i sistnämnda
fallet kallades den Konungsnämnd). Huru nämnden
utvecklat sig från att vara ett bevisningsmedel
till att blifva hvad den nu är – en beståndsdel
af domstolen – är icke fullt upplyst. Mot slutet
af medeltiden tillsattes nämnden i allmänhet för
hela tinget, ej för hvarje mål, men dess uppgift
var alltjämt densamma. Men enligt 1600-talets praxis
deltager nämnden med domaren i rättskipningen i hela
dess utsträckning, således jämväl i bedömandet af
rättsfrågan. Och i 1734 års lag är denna nämndens
kompetens uttryckligen erkänd.
Utom häradsnänmd användes nämnd äfven eljest
för pröfning af särskilda frågor af tvistig
beskaffenhet, t. ex. nämnd för uppskattning af jord
vid expropriation (se Expropriera), nämnd för pröfning
af öfverklagad dispache (se d. o.) m. m. Rörande
nämnden i äldre tider se bl. a. H. Hjärne: »Om den
fornsvenska nämnden enligt Götalagarna» (1872).
I. Afz.
Nämndeman, ledamot af häradsnämnd. För hvarje
härad skola i allmänhet 12 nämndemän utses. Häradet
indelas för ändamålet i valkretsar, och valet sker
å kommunalstämma, dervid hvarje röstberättigad
eger 1 röst. Enligt 1734 års lag skulle nämndeman
vara »bonde». Numera, enl. k. förordn. af d. 19
Juli 1872, erfordras för valbarhet att icke vara
anställd »i konungens eller rikets tjenst». Öfriga
valbarhetsvilkor, med afseende på ålder, frejd
och medborgerlig ställning i öfrigt äro ganska
stränga. Nämndeman väljes för sex år, men den valde
eger rätt att afgå efter två år. Han uppbär icke någon
lön, men åtnjuter vissa förmåner och eger för vissa
förrättningar rätt till ersättning efter taxa. Jfr
Häradsrätt. I. Afz.
När, socken i Gotlands län, Södra häradet. Areal
3,170 har. 1,122 innev. (1886). N. bildar med Lau ett
konsistorielt pastorat af 1:sta klass, Visby stift,
Södra kontraktet.
Nära vind, sjöv. Ett fartyg säges styra eller
segla »nära vind», då det – med seglen ställda för
bidevindsegling – styr i sådan riktning, att seglen
nätt och jämnt stå fulla. Ett fartyg, som i högre
grad än flertalet andra eger förmågan att »ligga nära
vind», är en god kryssare, för så vidt icke dess fart
är ringa eller afdriften stor. Jfr Bidevind. R. N.
Närdinghundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Norra Roslags domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Almunge, Knutby, Faringe, Bladåker, Ununge,
Edsbro och en del af Fasterna. Areal 69,545 har. 8,884
innev. (1886). – 2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar
de fem pastoraten Almunge; Knutby med Faringe; Ununge
med Edsbro; Edebo; Häfverö med Singö. Areal 89,707
har. 12,915 innev. (1886).
Närike. Se Nerike.
Näring (nutrition), fysiol. 1. Då vår föda är fullt
tillräcklig att hålla kroppen i materiel jämnvigt
och tillåta honom att utan öfveransträngning utföra
det arbete honom åligger, kalla vi densamma en
näring. Härtill fordras främst, att födan i tillbörlig
mängd innehåller alla de olika näringsämnen (se
d. o.), som kroppen behöfver. Men det är icke nog
med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
