- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
25-26

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såldes af hans son G. Berg 1868 till grosshandlaren
i Göteborg Aug. Abrahamson, som har gjort den icke
blott till ett af Sveriges vackraste herresäten,
utan äfven europeiskt ryktbart genom de af honom
upprättade läroanstalterna, en slöjdskola för gossar
(öppnad 1872) och en för flickor (öppnad 1874) samt
ett seminarium för utbildande af slöjdlärare. Redan
1875 upprättades vid den nämnda slöjdskolan för
gossar en högre afdelning för slöjdlärare, hvilken
under de följande åren småningom utvidgades till ett
fullständigt slöjdlärareseminarium – det första och
länge äfven det enda i sitt slag –, hvars nyuppförda
byggnad högtidligen invigdes sommaren 1880. Tiden
för kursens genomgående var ett år, och läroämnena
voro matematik, naturkunnighet, svenska språket,
ritning, pedagogik och slöjd. Elevantalet var
bestämdt till 15 årligen. Jämte dessa årskurser,
som afsågo utbildandet af särskilda slöjdlärare,
började 1878 anordnas kortare kurser (till en början
på 5, sedermera på 6 veckor) för att sätta folkskolans
ordinarie lärare i tillfälle att inhemta grunderna för
undervisning i slöjd, och detta har efter 1882 varit
seminariets uteslutande uppgift. Fyra 6 veckors
kurser – 2 på sommaren och 2 på vintern – hållas numera
årligen. Undervisningen omfattar dels föreläsningar
öfver slöjdundervisningens pedagogik och historia,
dels förfärdigandet af en i metodisk följd ordnad
modellserie för undervisning i träslöjd. Endast
lärare och lärarinnor, men inga enskilda personer få
deltaga i dessa kurser. Undervisning, materiel och,
så långt utrymme medgifver, äfven bostad åtnjutas
kostnadsfritt. För maten betalas 1 à 1,25 kr. pr
dag. Till en början inottogos blott folkskolelärare
från Elfsborgs län till ett antal af 15 i hvarje
kurs. Då årskurserna sedermera upphörde, lemnades
tillträde för lärare och lärarinnor äfven från andra
län, och inom flertalet sådana hafva landsting eller
hushållningssällskap gång på gång anslagit stipendier
för deltagandet i kurserna vid seminariet. De
flesta europeiska land hafva äfvenledes under de
gångna åren haft representanter bland kursdeltagarna,
hvarjämte särskildt regeringarna i Frankrike, Belgien,
Ryssland och Italien officielt sändt kommissioner
för att studera undervisningsmetoden. Under 1887 har
kursdeltagarnas antal uppgått till 225. Seminariet,
hvars bestånd blifvit af stiftaren tryggadt, har
alltifrån början föreståtts af Otto Salomon. –
»Nässystemet» betecknar inom den pedagogiska
literaturen det vid K. utarbetade och tillämpade
slöjdundervisningssystemet, enligt hvilket
kroppsarbetet i skolan hufvudsakligen användes såsom
ett medel för utvecklandet af barnens psykiska och
fysiska krafter.

Näsa [nasus], anat., den hos menniskan ur ansigtets
midt tutformigt framskjutande kanal, som vid andning
leder luften in till och ut från svalget och lungorna
samt innehåller luktorganet. Näsan är mycket vexlande
till formdetaljer, men i allmänhet pyramidal och i
profil triangulär. Hon är ställd sagittalt midt fram
å ansigtet, ehuru sällan fullt symmetriskt, samt
utgår med sin »rot» från pannans midt, höjer sig med
»ryggen» från sina ur ansigtet utgående sidor och
når vanligen sin största höjd i ryggens nedersta
ände, »spetsen», hvilken är afrundad, någon gång
klufven. Triangelns nedre sida, som utgår i en
båge ur öfverläppen, har två ovala öppningar, som
kallas näsborrar och leda in till hvar sin halfva af
näshålan. Näsborrarna kunna vidgas och sammandragas
till följd af rörligheten i sina laterala väggar,
som derför kallas näsvingar. Näsans stomme är delvis
ben (synnerligen upptill), delvis brosk (nedtill och
främre delen af skiljeväggen); det hela är utanpå
klädt af en medeltjock, med stora talgkörtlar och
små muskler försedd hud. Denna viker om och in i
näsborrarna samt fortsättes föga förändrad ett
stycke in i hålans rörliga del. I öfrigt klädas de
sido-ordnade hålornas inre, med undantag af öfre
delen (luktregionen), af en tämligen tjock, svällbar
slemhinna med cylindriskt flimmerepitel. Hålan, som
genom sagittalt ställda ben och brosk fullständigt
skiljes i två, icke med hvarandra kommunicerande
hälfter, är ganska omfångsrik. Hon sträcker sig
uppifrån hufvudskålens bas ned till munhålans tak
(gomhvalfvet) samt mynnar bakåt i svalget, upptagande
rummet mellan kinderna och ögongroparna. Hon har ock
stora bihålor i öfverkäks-, kil- och pannben samt
utgöres i sin öfre del af flere små hålor, tillhörande
kilbenets »labyrint». Skiljeväggen är slät, men
från hvardera laterala väggen inspringa tre krökta
benskifvor, »musslorna» (conchae), hvilka på samma
gång förtränga hålan och gifva större utsträckning
åt den äfven dem täckande slemhinnan. De rymligare
delarna under musslorna kallas näsgångar (nedre,
mellersta och öfre). De två nedre musslorna med gångar
och motsvarande höjd af skiljeväggen tillhöra näsans
andningsregion, delarna der ofvan luktregionen. Dennas
beklädande hinna, i hvilken luktnerverna utbreda
sig, utmärkes genom närvaron i dess djupare lager
af på ytan mynnande egendomliga körtlar och i
dess yttre lager af två slags celler: det ena är
cylindriskt epitel, det andra spolar med långa,
mot ytan riktade stafvar, antagligen luktnervernas
ändorgan och mottagare af luktretningar. – Hos
drinkare blir näsan ofta rödblå (»kopparnäsa»,
T. »schnapsnase»), svullen samt prydd med kopparröda
finnar och sårnader. Kring näsan aflagra sig stundom
fettknölar (lipoma nasi). – Bland vanställande
nybildningar i näsan märkas i synnerhet lupus
och epitelialkräfta. Nekros af näsbenen och näsans
infallande bero oftast på syfilis. En defekt näsa kan
ersättas genom rinoplastik. Se vidare Hufvudskål,
Lukt, Näsblödning, Näspolyp, Nässten
och Snufva.
G. v. D.

illustration placeholder

Näsa (T. nase) kallas i den gotiska ornamentiken
ett litet, af tvänne i en vinkel sammanlöpande
kroklinier bildadt spetsigt framsprang på insidan af
en båglinie (se Båge 4). Genom sådana »näsor» indelas
en cirkel, en trehörning. en qvadrat o. s. v. i
s. k. pass (»trepass»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free