- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
29-30

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsapan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omgifvande landets kuperade beskaffenhet äro
synnerligt talrika samt särskildt på sjöns östra sida
djupgående och natursköna. N:s vattenspegel ligger
94 m. öfver hafsytan. Areal 263 qvkm. N. utgör
bassängen för vattnen inom nordöstra delen af
det område, som begränsas af finska landryggen
(Suomenselkä), en sydöstlig utgrening af
Satakunta-åsen (den s. k. Vatulanharju) och den
tavastländska åsen. Det förnämsta tillflödet har
sjön från Ruovesi, genom Murole fors och kanal,
hvilken sjö i sig upptager vattenmassor från tre
håll: från Ätsäri, från Pihlajavesi samt från Keuru
skogrika trakter och vattenrika sjöar. I sin ordning
utgjuter N. sig i Pyhäjärvi centralsjö i Kumo-elfs
vattensystem, bildande under genombrottet af den
sydöstliga förgreningen af Satakunta-åsen den med
en fallhöjd af 18 m. på 1,3 km. längd frambrusande
Tammerfors ström (F. Tampereenkoski). – N. är utefter
hela sin sträckning segelbar och har ställvis ett
djup af 53 m. Under hela segla-tionstiden, som
varar i vanliga fall från slutet af April eller
början af Maj till slutet af Nov. eller början af
Dec., plöjes N:s yta af en mängd ångfartyg. Genom
Murole kanal (för fartyg af 1,63 m. djupgående)
öppnas sjöfartsleden ända till Kuovesi,
Visuvesi och Virdois-sjöarna (till Vaskivesi).
A. G. F.

Näsinge, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette
härad. Areal 4,480 har. 922 innev. (1888). N. bildar
med Högdal, som är moderförsamling, och Lommeland
ett regalt pastorat (Näsinge pastorat) af 2:dra kl.,
Göteborgs stift, Vikornas Norra kontrakt.

Näsjern. Se Hjelm 1.

Näskatarr. Se Snufva.

Näskott, socken i Jämtlands län, Rödöns
tingslag. Areal 10,671 har. 869 innev. (1886). Annex
till Rödön, Hernösands stift, Jämtlands Norra
kontrakt.

Näsljud. Se Nasaler och Nasalerade ljud.

Näspolyp, med., är en merendels skaftad tumör,
bestående af slemväf af hvitgrå. glänsande färg,
mer eller mindre tilltäppande näsborren. En
sådan tumör brukade förr afslitas med tång, men
opereras nu säkrare med en galvanokaustisk slinga.
F. B.

Näsräm, socken i Värmlands län. Se Rammen.

Nässelceller. Se Koraller.

Nässelfamiljen. Se Urticaceae.

Nässelfeber, nässelutslag (urticaria), upphöjda,
oregelbundna, större eller mindre, hvita eller röda,
platta knölar i huden, som uppstå hastigt genom
beröring med nässlor (Urticae), genom insektsting (af
mygg, moskiter m. fl.) eller annan retning af huden,
men äfven af inre orsaker, såsom vissa födoämnen
(u. abingestis), t. ex. kräftor, hummer, ostron,
svampar, smultron, hallon m. m., vissa medikament
(kopaiva, terpentin m. m.), samt i sammanhang med
febersjukdomar, lidanden i könsorganen m. m.,
sällan som en sjelfständig febersjukdom. Åkomman är
aldrig farlig, men besvärlig genom klåda och sveda,
som lindras genom kylande omslag med ättika eller
blyvatten, bestrykning med kollodium, låg diet
afförande medel vid dietfel, arsenik (i kroniskt
recidiverande former) eller mineralvattenkurer.
F. B.

Nässelfjärilen. Se Fuchsen.

Nässet. Se Hirshals.

Nässja, socken i Östergötlands län, Dals härad. Areal
927 har. 258 innev. (1886). Annex till Örberga,
Linköpings stift, Dals kontrakt.

Näs-sjö, sjöv., sjögång förifrån eller sådan, hvars
riktning är förligare än vindens. R. N.

Nässjö, socken i Jönköpings län, Tveta härad. Areal
10,445 har. 3,373 innev. (1886). Annex till Barkeryd,
Vexiö stift, Tveta kontrakt. Inom socknen ligger
N. jernvägsstation, der Södra och Östra stambanorna
mötas, och till hvilken såväl den 196 km. långa
Halmstad–Nässjöbanan som den 148 km. långa
Nässjö–Oskarshamnsbanan inmynna. På denna plats, hvarifrån
sålunda radiera fem normalspåriga jernvägstrafikleder,
har utvecklat sig en ej obetydlig handels- och
fabriksverksamhet (ett stort bryggeri, tapetfabrik
m. m.). Bankafdelningskontor samt huvudkontoret för
Nässjö sparbank (stiftad 1872), apotek, flere hotell,
gasverk för jernvägens behof.

Nässla. Se Urtica.

Nässten, med., är ett kalkhaltigt konkrement, som
stundom bildas i näsan än på, än under slemhinnan,
och oftast uppnår en körsbärskärnas storlek.
F. B.

Näs-systemet. Se Näs (Näas).

Nästrot. Se Neottia.

Nästved. Se Naestved.

Näsum, socken i Kristianstads län, Villands
härad. Areal 9,944 har. 2,733 innev. (1886). N. utgör
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Villands kontrakt.

Nät (garn), ett af garnmaskor bestående fiskeredskap,
som står eller flyter vertikalt i vattnet och för
sådant ändamål är försedt med flöten i öfre kanten
och sänken uti den nedre. Vid tyngre garn begagnas
ej sänken, emedan nätet hålles i ställning genom
sin egen tyngd. Af nät finnas mångfaldiga slag,
lämpade efter olika fiskarter och fiskesätt. Man
kan med användningssättet såsom indelningsgrund
skilja mellan faststående nät och flytande nät
drifgarn»). De sistnämnda hållas genom ett antal
vakare eller bojar flytande i vattnet mer eller mindre
djupt under ytan och få, sammanbundna med hvarandra
till en mer eller mindre lång sträcka, som genom
en s. k. drif-tross fastgöres vid fiskebåten eller
fartyget, jämte farkosten drifva med strömmen. Man
kan äfven skilja mellan enkla och sammansatta nät. De
förra bestå af 1 nätvägg, de senare af 2 eller 3,
af hvilka de yttre då hafva betydligt gröfre maskor,
så att fisken, då han rusar mot den inre nätväggen,
drager denna såsom en påse med sig genom det yttre
nätets gröfre maska (s. k. skottnät l. grimgarn).
R. L.

Nätet (omentuni), anat., kallas hos menniskan
det dubbelveck af bukhinnan, som, kommande
uppifrån mellangärdet, omfattar magsäcken och
i från dennas stora krök hänger ned framför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free