- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
35-36

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsapan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trassatens namn: »i nödfall hos
N. (nödfallsadressatens namn) för N.» (adressantens
namn eller begynnelsebokstäverna dertill), dock
saknas ofta angifvandet af adressantens namn. Verkan
af en å en vexel förefintlig nödfallsadress är den
att återgångstalan ej omedelbart kan anställas
för uteblifvet eller osäkert godkännande eller
på grund af bristande betalning. Dessförinnan
måste godkännande eller betalning äskas samt, i
händelse af vägran, protest upptagas jämväl hos
nödfallsadressaten. Detta gäller likväl, endast
för så vidt nödfallsadressen är ställd till någon å
betalningsorten eller i det fall, då vid domicilierade
vexlar uppvisning till godkännande är föreskrifven,
till någon å uppvisningsorten. Angående betydelsen
och verkan i öfrigt af nödfallsadress se Intervention.
B. H. D.

Nödfallsbrygga. Se Krigsbrygga.

Nödfallsbäddning. Se Kanonbäddning.

Nödfoderämnen. Se Fodermedel, sp. 1525.

Nödhamn, hamn, som ett fartyg måste under resa till
bestämmelseorten anlöpa för att undgå sjöfara eller
för iståndsättning af liden skada.

Nödhjelpskassan i Stockholm, en enskild
välgörenhetsinrättning, grundlagd 1760 af
några prester och borgare i Maria församling i
Stockholm. Jämlikt det 1765 stadfästa reglementet,
som ännu i hufvudsak är gällande, förvaltas kassan
utan redovisningsskyldighet af 12 förtroendemän. Afgår
någon ur denna direktion, välja de qvarstående
en efterträdare. Genom klok och nitisk omvårdnad,
rika gåfvor och små omkostnader har kassan lyckats
samla ett kapital af 572,000 kr. (enl. 1886 års
bokslut). Kassan utdelar dels understöd åt nödlidande,
dels af särskilda testamentsfonder pensioner åt enkor
och barn. Kbg.

Nödinge, socken delad å Göteborgs och Bohus län,
Vestra Hisings härad med 943 har, 622 innev., och
Elfsborgs län, Ale härad med 2,311 har, 500 innev.,
tillsammans 3,254 har, 1,122 innev. (1886). Annex
till Starrkärr, Göteborgs stift, domprosteriets
Norra kontrakt.

Nödmynt. Se Daler och Mynttecken 2.

Nödrigg, sjöv., kallas med ett gemensamt namn
den tackling m. m., hvarmed ett fartyg förses
efter att under storm eller af annan anledning
hafva förlorat sina master, stänger o. dyl.
R. N.

Nödroder, en inrättning, som användes
i stället för ett förloradt roder, och
som vid behof måste tillverkas ombord
af för tillfället tillgängligt material.
J. G. B.

Nödsatt, metallurg. Se Hårdsatt, Jern, sp. 1130,
och Masugn.

Nödsignal, sjöv., signal eller tecken, som af
nödstäldt fartyg göres till land eller till annat
fartyg. Nödsignalerna bestå under mörker i kanonskott
(»nödskott», som aflossas med omkr. 1 minuts uppehåll
mellan hvarje skott), eldar, blänkfyrar, raketer
m. m. Vid dager gifvas de dels med skott, dels genom
flaggens hissande i »schau», d. v. s. upp- och nedvänd
eller till hälften hopbunden, dels på annat sätt,
hvarigenom uppmärksamhet kan påkallas. Genom att
t. ex. hissa upp en brödtunna eller ett
vattenfat angifver man, att man har brist på föda eller
vatten, o. s. v. L. H.

Nödvändighet, filos., den egenskapen hos en sak, att
dess kontradiktoriska motsats saknar möjlighet. Allt
nödvändigt är verkligt (såvidt nämligen båda
bestämningarna fattas i samma bemärkelse och hänföras
till samma område). Men icke allt, som är verkligt,
är derför fattadt såsom nödvändigt. Då nämligen
möjlighet icke innebär mer än förhandenvaron
af en saks betingelser ur en viss synpunkt, så
förefinnes intet hinder för att at både saken sjelf
och dess kontradiktoriska motsats kan ur någon sådan
synpunkt tillerkännas möjlighet. Det verkliga, som är
så beskaffadt, säges vara tillfälligt. – Man skiljer
mellan sjelfnödvändighet l. absolut nödvändighet,
d. v. s. en i sakens eget väsende grundad
nödvändighet, och relativ nödvändighet, grundad i
förhållandet till någonting annat, t. ex. en i tiden
föregående orsak. Det förra slaget af nödvändighet
tillkommer väsendet (ytterst det absoluta väsendet,
hvilket är alltigenom nödvändigt bestämdt) och allt,
som kan dit hänföras eller fattas såsom i egentlig
bemärkelse väsentligt. Det senare slaget deremot
tillkommer fenomenen. I icke alldeles samma bemärkelse
skiljer man emellan kategorisk nödvändighet,
oberoende af alla förutsättningar, och hypotetisk,
som förefinnes under vissa. All nödvändighet, äfven
den relativa och den hypotetiska, måste ytterst
återföras till en absolut och kategorisk. – Logisk
nödvändighet tillkommer det, som följer af tankens
lagar (hvars kontradiktoriska motsats följaktligen
strider emot dessa). Det, som följer af naturens
lagar, säges ega fysisk nödvändighet; och en
företeelse inom själslifvet, hvilken följer af dess
lagar, har psykisk nödvändighet. Praktisk nödvändighet
tillkommer det, som fordras af en praktisk lag, en
lag för en fri vilja, hvilken lag denna vilja bör,
men ej måste följa. Dess motsats saknar moralisk
möjlighet, d. v. s. den är omöjlig, i fall viljan
vill hvad hon bör vilja, ega moralisk nödvändighet
(i inskr. bet.). Juridisk nödvändighet har en
handling, så vidt den fordras af den juridiska lagen.
L. H. Å.

Nödvärn, jur., betecknar det fall, då någon till
afvärjande af ett rättstridigt angrepp nödgas
mot angriparen använda en åtgärd, som under andra
förhållanden är otillåten och straffbar. En rätt
till nödvärn har i alla tider varit erkänd. Romarna
betraktade nödvärnet såsom ett i förhållandenas natur
grundadt, för alla folk gemensamt institut. I den
äldsta germanska rätten framträder ej nödvärnsrätten
såsom någon särskild rätt, emedan den gick upp i
den vidsträcktare rätten att taga hämd. I den mån
rätten till sjelfhämd inskränktes, fick emellertid
nödvärnsrätten, som blef bibehållen, sjelfständig
betydelse. Den underkastades dock under tidernas
lopp mångfaldiga onaturliga inskränkningar, från
hvilka först den nyaste rättsutvecklingen befriat
densamma. Af de nordiska strafflagarna medgifver den
danska nödvärn emot angrepp å »person, ære eller
gods». Norska strafflagen nämner åter såsom föremål
för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free