- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
39-40

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nöggerath ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nördlinger, Hermann von, tysk lärare och
skriftställare i skogshushållning, f. 1818, sedan
1881 professor vid universitetet i Tübingen, har
utgifvit bl. a. Die technischen eigenschaften der
hölzer
(1850), Querschnitte von 100 holzarten
(10 bd, 1852–82), Deutsche forstbotanik (1874–75)
och Lehrbuch des forstschutzes (1884). 1860–70 var
han redaktör för tidskriften »Kritische blätter für
forst- und jagdwissenschaft».

Nörfve, mytol. Se Narfve.

Nörlund, gammal dansk herregård i Nörrejylland,
Aalborgs amt, midt emellan Aalborg och Hobro, byggdes
ursprungligen under 14:de årh., men nedbrändes
under grefvefejden och uppfördes på nytt 1581–97
med stora kostnader af den för sina utpressningar
i Norge beryktade Ludvig Munk, hvars dotter Kirsten
blef Kristian IV:s andra gemål. N. öfvergick 1868 i
folketingsmannen Bluhmes ego. E. Ebg.

Nörreaa [-å] l. Nörremölleaa [-å] är
afloppet för sjön Hald vid Viborg och
utmynnar i Gudenaa nära Randers. Längd 45 km.
E. Ebg.

Nörregaard [-gård], Jens, dansk
folkhögskoleföreståndare, född d. 13 Nov. 1838 i
Köpenhamn, blef teol. kandidat 1861 och slöt sig
till den grundtvigska riktningen. År 1864 deltog han
i dansk-tyska kriget och blef vid dess slut löjtnant
samt 1882 kapten i beväringen. N. grundlade år 1866 en
folkhögskola i Testrup vid Aarhus, hvilken snart blef
en af de mest framstående i landet, och var en af
hufvudmännen för det möte, som 1878 sammankallades till
Köpenhamn för att öfverlägga om folkhögskolefrågan,
i hvilken äfven hans småskrifter Svar fra den
grundtvigske folkehöiskole
(1878) och Sorö og Viborg
(1881) utgöra vigtiga inlägg. Han har dessutom
skrifvit Tre hovedpersoner og hovedbegivenheder i
krigen 1864
(1884), hvari han åsyftade att väcka
en mera lidelsefri uppfattning än dittills af
kriget, och Ingemanns digterstilling og digterværd
(1886), som förskaffade honom filos. doktorsgraden.
E. Ebg.

Nörrejylland (Nord-Jutland). Se Jylland.

Nörre-kloster. Se Glenstrup.

Nörremölleaa [-å]. Se Nörreaa.

Nörreris var namnet på Niels Ebbesöns (se denne)
gård, antagligen ett par mil s. om Randers
i Folby socken, hvarest man ännu träffar en
borgplats med en gammal »Niels Ebbesöns ek».
E. Ebg.

Nörre Snede, by i Nörrejylland, 4 mil n. v. om
Horsens, är bekant genom en öfverrumpling d. 9 Juni
1849, hvarvid en half sqvadron kurhessiska husarer
togs till fånga. E. Ebg.

Nörre Sundby, handelsplats i Nörrejylland vid norra
sidan af Limfjorden midt emot Aalborg, med 1,757
innev. (1880). Diskontbank och flere industriella
anläggningar. Med Aalborg är N. förenadt genom
en pontonbrygga och har jernväg såväl åt n. till
Frederikshavn sedan 1871 som åt s. öfver Limfjorden
sedan 1879. Under medeltiden lydde det under Vitsköls
kloster. År 1627 uppfördes af de kejserliga trupperna
befästningar, hvilka kommo till användning mot
svenskarna, som 1644 innehade Aalborg. E. Ebg.

Nörz (närz), T., af bundtmakare använd benämning på
flodillern (mänken).

Nöslinge, socken i Hallands län, Himle härad. Areal
3,846 har. 484 innev. (1886). Annex till Hvalinge,
Göteborgs stift, Varbergs kontrakt.

Nösselt, Friedrich August, tysk pedagog och
historieskrifvare, f. 1781, d. 1850, var 1812–44
lärare vid Magdalenagymnasiet i Breslau, der han ock
1809 upprättade en skola för flickor och 1836 ett
seminarium för utbildande af lärarinnor. Han skref,
mest i pedagogiskt ändamål, arbeten i historia,
geografi, tysk literatur och klassisk mytologi, af
hvilka ännu på 1880-talet nya upplagor utgifvits i
Tyskland. Af dem hafva öfversatts på svenska bl. a.
»Berättelser ur allmänna historien för fruntimmer»
(7 delar, 1836–37; 2:dra uppl. 1861–62), »Lärobok
i allmänna historien för flickscholor» (1838; 5:te
uppl. 1866) och »Grekernas och romarnes mythologi»
(1862).

Nössemark, socken i Elfsborgs län, Vedbo härad. Areal
21,227 har. 2,146 innev. (1886). Annex till Dals-Ed,
Karlstads stift, Vestra Dals kontrakt.

Nöt (Lat. nux), bot., namn på en sådan frukt,
som omslutes af ett benhårdt skal, bildadt af
fruktbladen, och som affaller oöppnad. En nötfrukt
innehåller vanligen endast ett frö, men har ofta
haft anlag till mer än ett, hvilka anlag dock endast
undantagsvis komma till vidare utbildning. Hasselnöten
är ett allmänt bekant exempel på en nötfrukt.
O. T. S.

Nötboskap, kollektivbenämning på nötkreatur.

Nötdjuren (Isl. naut, Eng. neat), Bovidae, zool.,
bilda en familj inom underordningen slidhornsdjur
(Cavicornia), ordningen boskapsdjur (Pecora) och
däggdjurens klass. Öfverläppen är merendels stor
och bred, utan lodrät fåra framtill, nosen med
eller utan naken spets, näsborrarna stora och
långt åtskilda. Tårsäckar saknas nästan alltid. Horn
finnas äfven hos honan. Klöfvarna äro stora, konvexa,
mera breda än höga och mycket tjockare än sjelfva
tårna. Lättklöfvarna äro tvärställda och likaledes
stora. Kroppen är i allmänhet stor och undersätsig,
med stort hufvud, hög hals, jämförelsevis korta
ben, som sakna hårtofsar, och oftast lång, i
spetsen med hårqvast försedd svans. Spenarna äro
fyra till antalet. Hjernskålens öfre sida betäckes
alldeles eller nästan alldeles af pannbenen;
hjessbenen äro flyttade längre bakåt. Öfre hörntänder
saknas. Håret är vanligen kort och slätt, men hos
somliga arter förlängdt på vissa ställen eller på
hela kroppen. – Nötdjurens ursprungliga hemland
äro Europa, Afrika, mellersta och södra Asien samt
Nord-Amerikas nordligaste delar. Numera äro somliga
spridda öfver hela jorden i menniskans tjenst. De äro
sällskapliga och sluta sig tillsammans i hjordar (af
ända till tusentals djur), hvilka vanligen anföras af
äldre, starka individer. Nötdjuren äro i allmänhet
icke stationära, utan vandra efter årstiderna och
tillgången på föda. De äro visserligen klumpiga, och
i sina rörelser långsamma; men de kunna dock trafva och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free