Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obadja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den pomologiska tidskrift, som numera bär namnet
»Pomologische monatshefte».
Oberehnheim [-hajm], Fr. Obernay, stad i
Elsass-Lothringen, regeringsområdet Unter-Elsass,
26 km. s. v. om Strassburg, vid jernvägen
mellan Schlettstadt och Strassburg. 4,725
innev. (1880). O. gjordes af kejsar Fredrik II
(1212–50) till fri riksstad.
Ober-Franken, regeringsområde i konungariket Bajern,
omfattar nordöstra delen af landet eller det forna
furstendömet Baireuth och det forna biskopsstiftet
Bamberg. Areal 7,000 qvkm. 575,357 innev. (1880),
deraf 328,589 protestanter, 242,548 katoliker
och 4,148 judar. 1885 hade folkmängden ökats till
576,028. Kretsregeringens säte är Baireuth, men
appellationsdomstolen är i Bamberg.
Obergespan. Se Komitat.
Ober-Glogau. Se Glogau 2.
Oberhalbstein, högdal i schweiziska kantonen Grisons,
sträcker sig från foten af Julier och Septimer
omkr. 25 km. mot n. till passet vid Stein och
genomflytes af Albulas biflod Julia l. Oberhalbsteiner
Rhein.
Oberhausen, stad i preussiska regeringsområdet
Düsseldorf (Rhenprovinsen), omkr. 8 km. ö. om
Rhen, fick stadsrättigheter 1874 och hade 1885
20,371 innev. Orsaken till denna snabba tillväxt är
stadens läge vid en af de lifligaste jernvägsknutar
i tyska jernvägsnätet samt i Ruhrs vidsträckta
stenkolsdistrikt, som jämte en stor export gifvit
anledning till en icke obetydlig industri i O.:
jernverk med masugnar, stålverk, jern- och bleckvalsverk,
ångpannesmedjor, zinkhytta och zinkvalsverk o. s. v.
Ober-Hessen, provins i storhertigdömet Hessen,
omsluten af preuss. prov. Hessen-Nassau. Areal 3,287
qvkm. 263,044 innev. (1885). Provinsen är indelad i
6 kretsar. Hufvudstad: Giessen.
Ober-Lahnstein, stad i preuss. regeringsomr. Wiesbaden
(prov. Hessen-Nassau), vid Lahns utlopp i Rhen. 5,833
innev. (1885).
Ober-Lausitz. Se Lausitz.
Oberlin, by i nord-amerikanska staten Ohio,
54 km. s. v. om Cleveland, bekant såsom säte
för det efter J. F. Oberlin uppkallade Oberlin
college. Detta inrättades 1833 och omfattar ett
teologiskt seminarium, en college-afdelning, en
afdelning för qvinliga studerande, en förberedande
skola samt ett musik-konservatorium. Det besöktes
1883 af 1,474 studerande, deraf 78 färgade.
Oberlin [franskt utt. åbärlä’ng]. 1. Jérémie Jacques
O., fransk (elsassisk) filolog, f. 1735 i Strassburg,
var 1755–78 lärare vid gymnasiet derstädes och blef
1782 professor i logik och metafysik vid Strassburgs
universitet. Död 1806. O. inlade stor förtjenst om
Strassburgs stadsbibliotek, der han tillika var
tjensteman, samt gjorde sig känd genom arbeten
i klassisk arkeologi och genom sina editioner
af de förnämste romerske auktorerna. Berömligt
är det intresse han egnade sitt hemlands äldre
literaturminnen. Äfven för betydelsen af bygdemålens
studium hade han blick
samt utgaf Essai sur le patois lorrain des environs
du comté du Ban de la Boche (1775). Bland
utländingar, som studerade i Strassburg på O:s
tid, stodo många svenskar under hans ledning. –
2. Johann Friedrich (Fritz) O., den föregåendes
broder, Steinthals namnkunnige pastor och välgörare,
af kyrkohistorikern Hase kallad »ett helgon i den
protestantiska kyrkan», föddes d. 31 Aug. 1740
i Strassburg. En gedigen uppfostran bildade
underlaget för en tidigt framträdande sund och
praktisk fromhet. Prof på sjelfförsakande välgörenhet
visade O. redan som gosse. Den 1 Jan. 1760 ingick
han sitt mycket omtalade skriftliga »löftes-förbund
med Gud», hvilket förnyades d. 1 Jan. 1770. Efter
slutade universitetsstudier var O. först privatlärare,
hvarefter han utnämndes till fältprest, hvilken syssla
han afsade sig för att blifva pastor i Steinthal
(Ban de la Roche), eller, såsom sjelfva pastoratet
kallades, Waldersbach, på gränsen mellan Elsass
och Lothringen. Der arbetade han outtröttligt och
troget till sin död, d. 1 Juni 1826. En ovanligt
hög grad af förvildning och fattigdom herskade i
Steinthal, när O. der gjorde sitt inträde. Genom
nitisk pastoralvård, skolors inrättande, åkerbrukets
uppdrifvande, handtverkeriers införande samt
genom sparkassor, samhällsnyttiga föreningar
o. s. v. hade O. vid sin död alldeles omskapat sin
församling. Fiende till dogmatisk ensidighet och varm
anhängare af samvetsfrihet, helsade han med glädje
den franska revolutionen såsom begynnelsen till
social frigörelse. Sjelf blef han dock ett offer för
Direktoriets förföljelse. Han kastades i fängelse,
men Nationalkonventet befriade honom och gaf honom
upprättelse. 2. J. P.
Oberländer, Adam Adolf, tysk karrikaturtecknare,
f. 1845 i Regensburg, utbildade sig hos Piloty i
München till målare, men öfvergaf snart måleriet och
började i stället att med ritstiftet skildra lifvets
löjliga sidor i karrikaturer, hvilka offentliggjordes
företrädesvis i »Fliegende blätter». De bästa af hans
der förekommande teckningar hafva sedan utgifvits i
»Oberländer-album» (flere årg.).
Obermais, klimatisk kurort med vattenkuranstalt nära
Meran i Tyrolen.
Obermüllner, Adolf, tysk landskapsmålare,
f. 1833, studerade först i Wien, sedan i München
och målade dels vinterbilder såsom lärjunge till
Richard Zimmermann, dels alplandskap efter Albert
Zimmermanns föredöme. Han gjorde studieresor
i Alperna; och sedan han vidare utbildat sig i
Frankrike och Holland, uppträdde han med storartade
alpbilder från Schweiz, Tyrolen och Salzburg, hvilka
berömmas såsom dess bättre, från ju högre trakter
de äro tagna. Hans första berömda tafla var Obersee
i bajerska höglandet. Vidare må nämnas en bild från
Goldberg-gletscherna (eges af kejsaren af Österrike),
Königssee, Motiv från Inn, en stor tafla från
Ortler-alperna och 12 nordpolsbilder, utförda efter
skisser af den österrikiske nordpolsfararen Payer samt
bestämda för reproduktion i färgtryck och fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
