- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
101-102

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odense, dansk stad på Fyen - Odense amt, i Fyens stift, omfattar norra delen af Fyen samt några smärre öar - Odense fjord intränger från Kattegatt - Odense kanal, som sätter staden Odense i förbindelse med Odense fjord, har en längd af 9,4 km - Odensjö, socken i Kronobergs län - Odensjön, märklig insjö i Röstånga socken, Malmöhus län - Odenslund. Se Uppsala - Odensvi. 1. Socken i Kalmar län - Odensvi. 2. Socken i Vestmanlands län - Odensåker (Ondsåker), socken i Skaraborgs län - Odenwald (Fht. Odowalt, »ödeskog»), bergstrakt i vestra Tyskland - Odeon. Se Odeion - Oder, Lat. Viadrus, Slav. Vjodr, en af Tysklands hufvudfloder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven landstingen ända till 1805. År 1157
förstördes O. af venderna och 1247 af hertig
Abel under hans krig mot Erik Plogpenning. I
O. trycktes 1482 den första bok i Danmark. Under
reformationstiden höllos der tvänne vigtiga
herredagar. 1527 och 1539, och der beslöts också
1657 det ödesdigra kriget mot Sverige. Staden
egde 1621–1802 ett gymnasium med 4 professorer.
E. Ebg.

Odense amt, i Fyens stift, omfattar norra delen af
Fyen samt några smärre öar, bland dem Baagö och Fænö
i Lilla Belt. Areal 1,815 qvkm. 128,877 innev. (1880),
af hvilka 30,750 bodde i städerna. Norra delen är med
undantag af halfön Hindsholm till sin ytbeskaffenhet
jämn och benämnes vanligen »Slätten»; i s. är
marken mera kuperad. Genom amtet rinner Odense å
(57 km.), som är af ringa djup, men på sina ställen
ganska bred, och faller ut i Odensefjorden. Af
arealen lågo år 1881 i åker 83,400 har, i ängs- och
betesmarker samt träde 72,100 har, i skogsmark 10,200
har. S. å. funnos 25,734 hästar, 87,863 nötkreatur,
72,184 får, 985 getter och 31,574 svin. Amtet
omfattar 8 härad och 6 prosterier samt har 5 städer:
Odense, Kjerteminde, Bogense, Middelfart och Assens.
E. Ebg.

Odense fjord intränger från Kattegatt 13,2 km. på
nordöstra kusten af Fyen och bildar dervid halfön
Hindsholm. E. Ebg.

Odense kanal, som sätter staden Odense i förbindelse
med Odense fjord, har en längd af 9,4 km. Den
byggdes 1796–1804 af staten och såldes till staden
1858. Djupet är sedan 1886 4 m. (förut 3,1).
E. Ebg.

Odensjö, socken i Kronobergs län,
Sunnerbo kontrakt. Areal 11,554 har. 1,005
innev. (1886). O. bildar med Lidhult och Vrå
ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Vexjö
stift. Sunnerbo kontrakt.

Odensjön, märklig insjö i Röstånga socken. Malmöhus
län, på Söderåsens östra del, 1 1/2 km. n. v. om
Röstånga kyrka. Sjön är nästan cirkelrund, med en
diameter af omkr. 120 m. och ett djup af omkr. 10 m.,
är mycket fiskrik och har klart vatten samt omgifves
af 60 m. höga stränder, som stupa brant och endast
på norra sidan lemna en smal öppning för sjöns utlopp
till den för sin skönhet bekanta Nackarps dal genom en
liten bäck, som förer sjöns vatten till Rönneån. Om
sjön och dess tillkomst går en mängd sägner och
vidunderliga historier, såsom att den är bottenlös och
saknar aflopp, att fiskar ej kunna lefva i dess vatten
o. s. v. Numera torde det vara otvifvelaktigt, att
vulkaniska krafter varit verksamma vid sjöns bildning
och att den är en slocknad vulkans igenrasade krater.

Odenslund. Se Upsala.

Odensvi. 1. Socken i Kalmar län, Södra Tjusts
härad. Areal 14,738 har. 1,836 innev. (1886). O. utgör
ett konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Linköpings
stift, Södra Tjusts kontrakt. – 2. Socken i
Vestmanlands län, Åkerbo härad. Areal 12,748
har. 1,772 innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Köpings
kontrakt.

Odensåker (Ondsåker), socken i Skaraborgs
län, Vadsbo härad, Binnebergs tingslag. Areal 2,285
har. 707 innev. (1886). O. bildar med Tidavad, Låstad
och Binneberg ett regalt pastorat af 2:dra kl., Skara
stift, Mariestads kontrakt.

Odenwald (Fht. Odowalt, »ödeskog»), en sig i n. och
s. sträckande, omkr. 70 km. lång, 40–45 km. bred
bergstrakt i vestra Tyskland, mellan Maindalen, som
begränsar den mot Spessart, och Neckar, som skiljer
hufvuddelen af densamma från Schwarzwald. Det är
en lägre bergmassa, som öfver en omkr. 100 m. hög bas
sällan stiger till mer än 500 m. höjd. Högsta toppen
är den genom sin nefelindolerit bekanta Winterhauch
l. Katzenbuckel nära Eberbach (628 m.). Mot v. stupar
berget tämligen brant, med måleriska höjder, ned mot
Rhenslätten; i ö. öfvergår det utan bestämd gräns
till det omgifvande landet. Berget är till större
delen bevuxet med skog, dels löfskog, dels barrskog,
omvexlande med ängar och öppna fält.

Odeon. Se Odeion.

Oder [åder], Lat. Viadrus, Slav. Vjodr, en af
Tysklands hufvudfloder, upprinner i Mähren på
Odergebirge, en sydlig fortsättning af Sudeterna,
på 553 m. höjd, 22 km. ö. om Olmütz. Förstärkt af
flere bäckar, flyter strömmen med sydöstlig och
sedan nordöstlig hufvudriktning till preussiska
Schlesiens gräns, der den från v. mottager Oppa,
bildar derefter på 20 km. gräns mellan preussiska
Schlesien samt Mähren och österrikiska Schlesien
och inträder vid den lilla staden Oderberg på
Preussens område, som den under sitt återstående
lopp (omkr. 770 km.) genomflyter (genom provinserna
Schlesien, Branden burg och Pommern). Dess lopp har
till en början nordvestlig, ungefär från Frankfurt
nordlig hufvudriktning. Vid Ratibor i Schlesien
blifver den farbar för små, vid Oppeln för större
båtar, vid Breslau, der den har en bredd af 176
m., för fartyg om 200 tons. Sedan den inkommit i
prov. Brandenburg, bildar den en mängd öar. Nedanför
Frankfurt inträder O. i det 56 km. långa, 12–30
km. breda, utomordentligt bördiga Oderbruch. I norra
delen af detsamma gjorde floden förr en stor krok åt
v., som 1746–53 förkortades genom den 19 km. långa
Petrikanalen (numera kallad Neue Oder). Denna kanal
bildar nu hufvudströmmen, hvaremot den egentliga
strömmen, Alte Oder, sedan 1832 är afdämd. Omedelbart
nedanför genombryter floden den nordtyska landryggen
och inträder nedanför Schwedt i prov. Pommern, som
den delar i Vor- (v. om O.) och Hinterpommern (ö. om
O.). Ofvanför Garz delar floden sig i två hufvudarmar,
af hvilka den östra under namnet Grosse Reglitz går
förbi Greifenhagen och faller ut i Dammska sjön mellan
Stettin och Damm, medan den vestra armen behåller
namnet O. och under sitt lopp förbi Stettin står
genom flere armar i förbindelse med Grosse Reglitz
samt faller ut vid norra änden af Dammska sjön, som
genom Papenwasser sammanhänger med Stettiner haff. Ur
detta utgår Oder genom de tre mynningarna Dievenow,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free