- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
103-104

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oder, Lat. Viadrus, Slav. Vjodr, en af Tysklands hufvudfloder - Oderbruch. Se Oder - Oderint, dom metuant, Lat., »må de hata (mig), om blott de frukta (mig)» - Oderljunga, socken i Kristianstads län - Odessa, södra Rysslands förnämsta sjö- och handelsstad - Odeum. Se Odeion - Odeur, Fr., lukt, vällukt, doft; stank

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Swine (den för sjöfarten vigtigaste) och Peene, hvilka
bilda öarna Wollin och Usedom. Flodens längd utgör
omkr. 870 km., flodområdet omkr. 115,000 qvkm. De
vigtigaste bifloderna äro fr. h.: Ostrawiza, Olsa,
Malapane, Weida. Bartsch, Obra och Warthe (O:s
största tillflöde); fr. v.: Oppa, Glatzer Neisse,
Weistritz, Katzbach, Bober, Lausitzer Neisse, Finow
och Welse. Flodens djup är i allmänhet ringa och
utgör vid lågt vattenstånd ofvanför Glogau endast
0,9 m., mellan Glogau och Schwedt 1 m. Strömmens
fall är betydligt, i synnerhet i Schlesien, der
det ofvanför Brieg utgör mer än 3 m. och längre
ned till Brandenburgs gräns 2–3 m. på 7,5 km. Vid
Schwedt ligger vattenspegeln endast 0,9 m. öfver
hafvet. Det starka fallet och den omständigheten att
floden mottager en mängd bergsströmmar, hvilka vid
snösmältningen i bergen eller vid starka regn tillföra
hufvudfloden stora vattenmassor och derigenom ofta
förorsaka öfversvämningar, göra, att O. endast med
stora kostnader kan hållas segelbar. Det oaktadt
ligger flodfarten ofta nere en tid på högsommaren
till följd af vattenbrist. Kanaler förena O. med
Havel (Finow-kanalen, 52 km. lång) och med Spree
ofvanför Frankfurt (Friedrich-Wilhelms-kanalen,
23 km. lång). O. anses vara mera fiskrik än Elbe.

Oderbruch. Se Oder.

Oderint, dum metuant, Lat., »må de hata (mig), om
blott de frukta (mig)», ett yttrande, som förekommer
i L. Accius’ tragedi »Atreus» och enl. Suetonius med
förkärlek brukades af kejsar Caligula.

Oderljunga, socken i Kristianstads län,
Norra Åsbo härad. Areal 10,877 har. 1,990
innev. (1886). O. bildar med Perstorp ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Norra Åsbo
kontrakt.

Odessa [adjå’ssa], södra Rysslands förnämsta sjö-
och handelsstad, ryska rikets fjerde stad, ligger vid
en vik af Svarta hafvet, mellan Dnjestrs och Dnjeprs
mynningar, i guvern. Cherson. Staden är regelbundet
anlagd på en platå, som mot ö. stupar omkr. 40 m. ned
mot hafvet och å andra sidan fortsättes af steppen,
samt består af den inre staden och förstäderna
Peresyp, Novaja Slobodka och Moldavanka. Den mot
hafvet vända sidan af staden är den vackraste. Långs
yttersta randen af platån går en bulevard, bakom
hvilken ligger en rad palatslika byggnader, och från
hvilken leder en präktig stentrappa ned till stranden
och derstädes befintliga badanstalter samt hamnar:
karantäns-, mellersta och kejsarehamnen, skyddade
af vågbrytare. Den inre staden har breda gator och
stora öppna platser, omgifna af ståtliga byggnader,
men äfven af torftiga trähus med stora öppna gårdar. I
allmänhet har O. en framåtsträfvande vesteuropeisk
sjöstads utseende, i hvilket dock flere österländska
drag göra sig märkbara. Bland byggnader förtjena
nämnas den ryska katedralen (fullbordad 1849), börsen,
universitetsbyggnaden, hotel Narisjkin, bebodt af
den kommenderande generalen i O:s militärdistrikt,
voronzovska palatset samt den nya teatern. Fästningen
består af jordverk och begagnas som karantänsanstalt.
Sedan 1874 eger O. en förträfflig vattenledning,
som förer vatten från Majaki vid Dnjestr. – O. är det
s. k. Nya Rysslands hufvudstad såväl i intellektuelt
som i kommersielt hänseende och säte för ärkebiskopen
af Cherson och O., en stadsguvernör (gradonatjaljnik)
samt generalkommandot i O:s militärdistrikt. Staden
har en mängd undervisningsanstalter, bl. a. det forna
Richelieu-lyceum (grundadt 1817), 1865 förändradt
till universitet för Nya Ryssland (med 3 fakulteter,
bibliotek och astronomiskt observatorium m. m.),
prestseminarium, flere gymnasier och realskolor
samt en utmärkt handelsskola. Bland vetenskapliga
föreningar må nämnas ett historiskt och arkeologiskt
sällskap (stiftadt 1839), med en rik samling
fornlemningar från kusterna kring Svarta hafvet, ett
ekonomiskt sällskap för Syd-Ryssland (stiftadt 1828),
landtbrukssällskap och naturforskaresällskap.

O:s folkmängd ökas raskt. 1814, tjugo år efter
grundläggningen, hade staden 14,000 innev,
och har f. n. (1887) öfver 225,000, af en mängd
nationaliteter. Talrikast äro stor- och lillryssar,
dernäst judarna (närmare 70,000). De förnämste
köpmännen äro af italiensk, grekisk, tysk och fransk
nationalitet. En talrik lös arbetarebefolkning
är utmärkande för O. Hufvudnäringar äro handel
och industri. Sammanlagda produktionsvärdet
öfverstiger ej 20 mill. rubel, i hvilken summa
de största posterna härflyta från mjölqvarnar,
tobaksfabriker och maskinverkstäder. Den utländska
handeln har växt ofantligt, sedan staden 1866 sattes
i förbindelse med det ryska jernvägsnätet (öfver Kiev
och Charkov). Hela exporten hade 1882 ett värde af
62 mill. rubel (hvaraf nära 75 proc. för spanmål),
medan värdet af importen (hufvudsakligen kolonialvaror
och industrialster) utgjorde endast 46 mill. Dessutom
drifver O. liflig handel med andra hamnar i Ryssland,
och utom af de 1,934 fartyg, som i utländsk trafik
1882 besökte dess hamn, anlöptes denna af 3,110
kustfarare. O. har regelbunden kommunikation med alla
hamnarna vid Svarta hafvet och Medelhafvet äfvensom
med London. Det ryska ångfartygsbolaget sänder
sina ångare genom Sues-kanalen till de kinesiska,
indiska och sibiriska hamnarna samt har en talrik
flotta på Dnjepr, Dnjestr och Bug. 1880 räknade
stadens handelsflotta 101 ångare (om 44,000 tons)
och 178 segelfartyg (om 19,800 tons). – Fransmannen
De Ribas och hans landsman ingeniören Voland fingo
1794 af Katarina II i uppdrag att anlägga en stad
och hamn vid limanen Hadji-bej. Land skänktes åt
nybyggarna, och 2 år senare hade staden, som fick
namnet Odessa (efter en grekisk koloni Odessos,
som legat ett betydligt stycke n. ö. derifrån),
öfver 3,000 innev. 1803 blef O. hufvudort i ett
särskildt municipalområde (gradonatjalstvo), hvars
förste guvernör, hertigen af Richelieu, inlade
stora förtjenster om stadens tillväxt och hamnens
förbättring. 1824–74 var O. derjämte hufvudstad i
generalguvernementet Nya Ryssland.

Odeum. Se Odeion.

Odeur [ådör], Fr., lukt, vällukt, doft; stank.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free