- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
113-114

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odryser, det mäktigaste folket i det forna Tracien - Odröre, Nord. mytol., ett af de kärl, i hvilka skaldemjöden förvarades - Odsherred, halfö på Själlands norra kust - Odsji, det i Asjanti på Guldkusten herskande språket - Odyniee, Edvard Antoin - Odysséen. Se Homeros och Odyssevs - Odyssevs (Lat. Ulixes, mindre riktigt Ulysses), berömd forngrekisk sagohjelte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liggande attiska kolonierna kommit under odrysiskt välde,
och till konung Filip af Macedonien måste Kersobleptes
år 340 f. Kr. afträda hela sitt rike. Odryserna
intogo dock såväl under macedonsk som till en
början äfven under romersk öfverhöghet en tämligen
sjelfständig ställning. Först under Vespasianus
införlifvades de fullständigt med det romerska riket.
A. M. A.

Odröre, Nord. mytol., ett af de kärl, i hvilka
skaldemjöden förvarades (jfr Fjalar och Galar
samt Gunnlad). Namnet synes betyda »den sinnet
inspirerande». Th. W.

Odsherred, halfö på Själlands norra kust mellan
Sejeröbukten och Issefjorden, sammanhänger med det
öfriga Själland genom det s. k. Draget och utsänder åt
n. v. en smal landtunga, Odden. O. är ett härad under
Holbæks amt och räknade år 1880 17,637 innev., deraf
1,737 i staden Nykjöbing. E. Ebg.

Odsji (oji, otshi, o-tyi m. m.), det i Asjanti
på Guldkusten herskande språket, närmast slägt
med ewe- och joruba-språken längre österut vid
samma kust. Redan tidigt bekant genom danska
missionärers arbeten (Müller 1675 och Protten
1764), är odsji nu ett af de bäst kända och vigtigaste
negerspråken. De förnämsta dialekterna äro akán,
regeringens officiella språk, samt akwapém och fanti,
hvilka ligga till grund för utgifna grammatiker,
ordböcker och öfversättningar. Språket är mycket
rikt utveckladt i fonetiskt hänseende, men torftigt i
det formella. Substantiv och adjektiv äro oböjliga;
genus och relativpronomen saknas alldeles. Äfven
verbet saknar numerus, och person uttryckes blott
med prefigering af personalpronomina. Fyra tempora
finnas (aorist, pres., perf. och fut.). Hela bibeln är
öfversatt af Christaller på akwapém (Basel, 1871) samt
Matt. och Mark. af Parker på fanti (London. 1877).
H. A.

Odyniec [ody’njets], Edvard Antonin, polsk författare,
f. 1804, studerade i Vilna samt var Mickiewicz
följaktig på hans första utrikes resa i Tyskland och
Schweiz, uppehöll sig sedermera någon tid i Dresden,
men återvände 1837 till Vilna och utgaf 1840–59 den
officiella tidningen »Kuryer wilenski». 1865 bosatte
han sig i Varsjav. O. är romantiker, en lärjunge af
Mickiewicz. Han har öfversatt till polska dikter af
Byron, Walter Scott, Moore och Schiller, utgaf redan
1825 ett häfte Poezye (ballader och legender) och
försökte sig äfven på dramatiskt författareskap. Hans
dramer (Felicita, 1849; Barbara Rachiwill, 1858;
Jerzy Lubomirski, 1861) sakna dock lif. Vigtiga för
Mickiewicz’ biografi äro O:s resebref, Listy z podrózy
(4 bd, 1875–78). Lll.

Odysséen (Grek. Odysseia). Se Homeros och
Odyssevs.

Odysseus (Lat. Ulixes, mindre riktigt Ulysses),
berömd forngrekisk sagohjelte, son af Laertes
och Antikleia, konung öfver Ithaka och de närmast
kringliggande öarna (Kefallenia, Zakynthos
m. fl.) utanför Greklands vestra kust, är
hufvudpersonen i den stora homeriska hjeltedikt,
som efter honom bär namnet
Odysséen (Odysseia), samt öfver hufvud en af den grekiska
fornsagans utförligast och mest sympatetiskt
tecknade gestalter. Från hans ungdomstid berättar
Homeros blott två tilldragelser: ett besök hos hans
morfader, Avtolykos, hvarvid O. under en jagt sårades
af en vildgalt, och en färd till Messenien, dit hans
fader skickat honom för att kräfva godtgörelse för
får, hvilka Messenes män röfvat från Ithaka. Vid
detta tillfälle erhöll han af sin gästvän Ifitos
den berömda båge, hvilken sedan gjorde honom vigtiga
tjenster. Till deltagande i trojanska kriget förde
han, dertill med möda öfvertalad af Agamemnon eller,
enligt en yngre saga, af Palamedes, på tolf skepp
krigareskarorna från sitt örike och den närmast
angränsande delen af fastlandet. I striden var han en
tapper hjelte, men i synnerhet utmärkte han sig genom
beslutsam uthållighet i förening med en hög grad af
listig förslagenhet, hvarför äfven den yngre sagan,
som älskar att från genealogisk synpunkt sammanföra
beslägtade naturer, gjort honom till son af den
illsluge Sisyfos. Genom O:s bemedling bilades den
förderfliga missämjan mellan Agamemnon och Achillevs,
och hans kloka, energiskt genomförda rådslag bidrogo
väsentligt till Trojas slutliga eröfring (se Trojanska
kriget
). Många och underbara voro de äfventyr,
som O. efter krigets slut måste genomgå, innan det
omsider beskärdes honom att efter tioåriga irrfärder
återse sitt fädernesland. Under seglingen från Troja
blef han väderdrifven först till cikonernas land på
Traciens kust, der han vid ett nattligt öfverfall
förlorade 72 män af sitt följe, och vidare till
lotofagerna (se d. o.) på Libyens kust. Härefter
följa i den fjärran vesterns fantastiska sagoverld
vidlyftiga irrfärder, hvilka ej låta geografiskt
bestämma sig. I cyklopernas, de enögde jättarnas,
land (Sicilien?) inspärras han tillika med sitt följe
i cyklopen Polyfemos’ håla. Sex af kamraterna har
denne grymme jätte redan uppslukat och tillämnar de
öfrige samma öde, då O. lyckas rädda sig och desse
genom att, då cyklopen insomnat, tung af mat och vin,
utsticka hans öga, hvarefter de gömma sig bland de
i hålan inhysta fåren och smyga sig ut tillsammans
med dessa. Men Polyfemos var en son af Poseidon,
hvilken från denna stund förföljer O. med våldsamma
stormar och hindrar honom att återkomma till sitt
land. Närmast besökte han då vindguden Aiolos’ ö och
erhöll af honom en lädersäck, i hvilken alla vindar
utom vestanvinden voro inneslutna. Under gynsamma
omständigheter skedde nu hemfärden, och redan var
Ithaka i sigte, då O:s kamrater nyfiket öppnade säcken
och de utrusande vindarna drefvo skeppen tillbaka ända
till Aiolos’ ö. Ohulpna måste de denna gång aflägsna
sig och kommo till de menniskoätande laistrygonernas
land, hvarifrån O. räddade sig med blott ett enda
skepp. På ön Aiaia träffade de den trollkunniga Kirke,
en dotter af Helios och Perse, hvilken förbytte O:s
kamrater till svin, men af O. förmåddes att återgifva
dem mensklig gestalt. Ett helt år dröjde de der i
fröjd och gamman, och O. sjelf syntes nära att för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free