Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odört ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att återvända. Kort derefter adlades han och antog
då namnet Oldenburg. Han dog d. 28 Jan. 1791.
E. Ebg.
Oedicnemus [ed-]. Se Tjockfotslägtet.
Oedipoda [ed-] Latr., zool., ett slägte bland
gräshopporna (se d. o.).
Oedipus [edipus]. Se Oidipus.
Oedogoniaceae [ed-], bot., en familj bland algerna
(kl. Cryptogamia L.), hvars arter lefva i sött
vatten antingen fria eller fastsittande. Se Alger.
O. T. S.
Oegir. Se Äge.
Oehlenschlaeger [öl-]. Se Öhlenschläger.
Oehringen [ör-], stad i würtembergska
Jagst-kretsen och hufvudort i det fursten af
Hohenlohe-Oehringen tillhöriga »herrskapet» Oe.,
vid jernvägen mellan Heilbronn och Hall. 3,723
innev. (1880). Öltillverkning och vinodling. Redan
romarna hade der ett kastell, i några på platsen
funna inskrifter kalladt Vicus Aurelius, och en mängd
romerska fornlemningar har anträffats.
Oeil-de-boeuf [öj-dö-bö’f], Fr. (af oeil, öga, och
boeuf, oxe), ett rundt eller ovalt (tak-)fönster
(se Oxöga). – Hofkavaljerernas väntsal i Versailles’
slott var försedt med ett dylikt fönster och kallades
derför Oeil-de-boeuf, hvaraf uttrycket chronique de
l’Oeil-de-boeuf fått betydelsen »skandalhistorier»
(särskildt från hofvet i Versailles).
Oekolampadius. Se Oecolampadius.
1. Oelreich [öl-], Bernhard, lärd, prokansler,
född i Itzehoe, Holstein, d. 5 April 1626, studerade
i Köpenhamn och vid nordtyska universitet samt blef
1646 hedersmagister i Rostock. 1647 anställdes han
som e. o. professor i grekiska vid Sorö akademi,
vistades derefter flere år utomlands samt kallades
vid återkomsten, 1651, till kyrkoherde i Asums
och Skepparslöfs församlingar af Lunds stift.
Der inlade han stora förtjenster, i synnerhet under
kriget med Sverige, då han med egna betydande
uppoffringar fredade bönderna från inqvartering
o. dyl. Sedan Skåne kommit under Sveriges spira,
valdes O. till riksdagsfullmäktig vid 1664 års
riksdag och blef derunder förste hofpredikant
hos enkedrottningen. 1665 blef han teol. doktor i
Greifswald och förordnades till ständig ledamot af
stiftsstyrelsen i Lund, der han med mycken
kraft och varsamhet bekämpade biskop Winstrups
danska sympatier och ärelystnad. 1666
utnämndes han till den nystiftade karolinska
högskolans förste prokansler. I denna egenskap
hade han många svårigheter att bekämpa, dels till
följd af de stridigheter, som uppstodo mellan
professorerna, dels genom de intriger, som
Winstrup i hemlighet dref mot honom. Han njöt
emellertid stort förtroende hos kansleren, grefve
G. O. Stenbock, och äfven inom lärarekåren. Det var
derigenom han förmåddes att qvarstå till 1672, då han
utnämndes till pastor primarius och superintendent i
Bremen, en befattning, som han innehade till sin död,
d. 30 Mars 1686. Hans tryckta skrifter utgöras
af disputationer och likpredikningar. -rn.
2. Oelreich [öl-], Niklas von, ämbetsman,
politiker, den föregåendes sonson, född d. 12
Jan. 1699 i Örsjö, Skåne, blef student i Lund 1716,
filos. mag. 1726, docent i geometri 1727, filos.
adjunkt s. å. samt 1732 universitetsbibliotekarie
och e. o. professor i filosofi. Alltifrån 1730
var han lärare för de sedan bekante grefvarna
Axel och Karl von Fersen. 1737 utnämndes han, med
bibehållande af bibliotekariatet, till professor
i literaturhistoria, företog 1738–44 en utländsk
resa och befordrades 1739 till professor i teoretisk
filosofi. Han lemnade universitetet 1746 såsom utnämnd
till censor librorum, en befattning, som han skötte,
ända tills den 1766 indrogs. O. skall i denna visat
sig »nitisk för tankefrihet», hvarför han »ådrog sig
flere ledsamheter». Då det styrande hattpartiet
ville ega ett offentligt organ, som skulle förklara
och försvara dess åtgärder, uppsattes 1755 Sveriges
första politiska tidskrift, »En ärlig svensk»,
hvars utgifvare och hufvudsaklige författare
O. var, ehuru bidrag lemnades äfven af åtskilliga
personer, och de vigtigare artiklarna undergingo
en flersidig granskning af rådet och andra, innan
de trycktes. Tidningen, som utkom 1755–56, vann
en för sin tid stor spridning, fick ej offentligen
diskuteras och mottogs af det herskande partiet
med en förtjusning, i hvilken efterverlden har
svårt att instämma, åtminstone hvad uppsatsernas
»ledsamma vidlyftighet» vidkommer. O. blef 1749
adlad och utnämndes 1762 till statssekreterare samt
1767 till president i Kommerskollegium. Han afled i
Stockholm d. 4 Sept. 1770. – Utom »En ärlig svensk»
efterlemnade O. åtskilliga disputationer samt några
smärre politiska häften. -rn.
Oels [öls]. 1. Tyskt furstendöme på högra sidan af
Oder i preussiska regeringsomr. Breslau. I äldre
tider tillhörde det de schlesiske hertigarna af
Glogau, öfvergick genom arf 1647 till en gren af
huset Würtemberg och 1792 till hertig Fredrik August
af Braunschweig. Efter dennes död, 1805, ärfdes
det af hans ryktbare brorson Fredrik Vilhelm af
Braunschweig-Oels och innehades sedan 1824 af dennes
yngre son Vilhelm såsom sekundogenitur. Vid hans
död, d. 18 Okt. 1884, införöfvades furstendömet Oels
(92 qvkm.) med Preussen, hvaremot fideikommiss- och
allodialgodsen i kretsen Oels (318 qvkm.) enligt
hertigens testamente tillföllo konungen af
Sachsen. – 2. Fordom hufvudstad i ofvannämnda
furstendöme, vid jernvägarna till Breslau, Gnesen
m. fl. städer, 27 km. n. ö. om Breslau. 10,276
innev. (1885). Gymnasium, skollärareseminarium. I
staden ligger furstarnas af Oels residensslott och
i närheten det präktiga lustslottet Sibyllenort.
Oelsnitz [öls-], stad i konungariket Sachsen,
kretsen Zwickau, vid jernvägen mellan Reichenbach
och Eger. 6,832 innev. (1885). Textilindustri. I
närheten ligger byn Voigtsberg, med ruiner af den
fordom starka borgen Voigtsberg.
Oen (Isl. Óinn), Nord. mytol., en dvärg, som omtalas
i eddan. Th. W.
Oenanthe [en-] Lam., bot., farmak., ett slägte inom
nat. fam. Umbelliferae Juss., kl. Pentandria L.,
omfattar ett par tiotal af arter, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
