Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oldenbarnevelt l. Oldenbarneveld, af samtida vanligen kallad Barnevelt, Johan van - Oldenburg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalstaterna ett långt tal emot densamma. Då
lät Morits d. 29 Aug. s. å., med generalstaternas
bemyndigande, häkta O. och hans tre närmaste
vänner. Han ställdes inför en domstol, hvars kompetens
han underkände, dömdes såsom högförrädare till döden
och halshöggs i Haag d. 13 Maj 1619. Han föll, en
federalismens martyr, i striden mot nederländska
folkets suveränitet och huset Oraniens styrelse. Två
hans söner, Reinier och Willem, sökte
hämnas hans död genom ett anslag mot Morits’ lif
(1623). Anslaget upptäcktes. Reinier halshöggs (1623);
Willem, den egentlige upphofsmannen, räddade sig
genom flykten och kämpade sedan i spaniorernas led
mot sitt fädernesland. – En del af O:s skriftliga
qvarlåtenskap har utgifvits af M. L. van Deventer:
»Gedenkstukken van J. van O. en zijn tijd» (3 dlr
1860–65).
Oldenburg, tyskt storhertigdöme, bestående af 3
vidt skilda delar: hertigdömet O. med herrskapen
Jeverland och Kniphausen, furstendömet Lübeck
och furstendömet Birkenfeld, hvilka genom gemensam
arfföljd och författning äro förenade till en odelbar
stat. Sammanlagda arealen utgör 6,422 qvkm., med
341,525 innev. (1885), deraf 264,304 protestanter,
74,363 katoliker och 1,650 judar.
Hertigdömet O., det egentliga hufvud- och
stamlandet, begränsas i n. af Nordsjön, som med
Jadeviken intränger djupt i landet, och för öfrigt
af preussiska prov. Hannover, hvarjämte fria staden
Bremens område berör östra gränsen. Arealen utgör
5,378 qvkm. O. tillhör vestra delen af nordtyska
slätten, och med undantag af södra delen, der
Dammergebirge nå en höjd af 102 m., är det nästan
ett fullständigt slättland med en svag lutning mot
n. Med afseende på sin naturbeskaffenhet består det
af två delar: det högre inlandet, geest, bestående af
sandslätter, omvexlande med stora hedar och mossar,
samt marsklandet (omkr. 1/5 af det hela) längs kusten,
bestående af bördigt alluvialland, som genom dammar
skyddas mot hafvet. Utanför ligga de s. k. watten,
som vid högvatten till större delen öfversvämmas
af hafvet. Klimatet är fuktigt; medeltemperaturen
är i staden Oldenburg under den kallaste månaden
- 3° C., under den varmaste 19°. Hufvudfloderna äro
Hunte, som flyter till Weser, samt Haase och Söste,
hvilka flyta till Ems. Weser sjelf bildar på en lång
sträcka gräns i ö. Genom norra delen af landet går
dessutom en mängd småfloder, hvilka liksom de många
torrläggningskanalerna medelst slussar genom dammarna
utmynna i Nordsjön, Jadeviken eller Weser. För
torrläggning af de stora mossarna börjades 1855
anläggningen af den segelbara Hunte-Ems-kanalen. –
Af hela arealen äro omkr. 30 proc. odlad jord, 17
proc. ängar och betesmarker, resten hufvudsakligen
hedar och mossar, hvilka sistnämnda lemna torf till
bränsle och ett knappt bete för flockar af grofulliga
får. Stenkol saknas alldeles, och skogsarealen är
högst obetydlig. I »geest» skördas företrädesvis råg,
hafre, potates och bokhvete; marsklandets bördiga
jord producerar rika skördar af hvete, hafre, råg,
hampa och raps, men är särskildt lämplig
till gräsbete. De der uppfödda feta nötkreaturen
och hästarna äro högt värderade öfver hela
Tyskland, och de förra exporteras i stor skala till
England. Nötkreatursstammen bildar ock en af landets
förnämsta rikedomskällor, och antalet nötkreatur,
får och hästar i förhållande till folkmängden
är bland de största i de tyska staterna. På
hedarna förekommer biskötsel allmänt. Jorden är i
allmänhet styckad i små lotter, och antalet stora
gods är mycket litet. Industrien är jämförelsevis
obetydlig och idkas mest som husslöjd för afsättning
inom landet. Särskildt må nämnas linneväfnad
i Ammerland, strumpstickning i Kloppenburg och
korkskärning i Delmenhorst. Af nyare ursprung äro
bomullsspinnerier, tobaks- och cigarrfabriker,
jerngjuterier och en linoleumfabrik i städerna
Oldenburg, Varel, Delmenhorst och Lohne. Handeln
inskränker sig till utbyte af landtmannaprodukter
mot kolonialvaror och industrialster. 1884 foro 345
fartyg om 235,750 kbm. under oldenburgsk flagg. Varel,
Brake och Elsfleth äro de förnämsta hamnarna. 1886
hade landet 340 km. jernvägar, alla byggda efter
1866. Landsvägarna äro goda; i n. äro flere af dem
lagda med »klinkers» såsom i Holland. – Folkmängden
uppgick 1885 till 267,111 pers., deraf 198,659
protestanter, 66,463 katoliker, 1,043 baptister och
andra sekterister samt 946 judar. I marsklandet är
befolkningen ursprungligen af frisisk, i »geest»
af sachsisk härkomst. Olikheterna mellan de båda
raserna äro ännu märkbara, men lågtyska (platt-tyska)
talas allmänt utom i ett begränsadt område, der
en frisisk dialekt har bibehållit sig. I allmänhet
liknar den oldenburgska allmogen holländarna, och
frånvaron af stora jordegendomar har gjort densamma
käck och oberoende. Landtbefolkningen utgör nära 80
proc. Den enda staden med mera än 10,000 innev. är
Oldenburg, storhertigdömets hufvudstad. Krigshamnen
Wilhelmshaven, på vestra sidan af Jadeviken, är
byggd af Preussen, på ett från O. köpt område. –
Hvarje religionssamfund ordnar sina angelägenheter
sjelfständigt under statens öfverinseende. I
spetsen för förvaltningen af den evangeliska kyrkan
står »oberkirchenrath» och såsom beslutande och
lagstiftande myndighet den af andliga och verldsliga
medlemmar sammansatta »landessynode». I församlingarna
är presbyterialförfattningen införd. Katolikerna,
som bo företrädesvis i de södra, förr till
furstendömet Münster hörande delarna af landet,
lyda under biskopen af Münster, som representeras
af en official i Vechta. De protestantiska skolorna
lyda under det evangeliska »oberschulkollegium
i Oldenburg», de katolska under det katolska i
Vechta. I bada orterna finnas skollärareseminarier
och gymnasier för de motsvarande konfessionerna. Ett
annat evangeliskt gymnasium finnes i Jever. Dessutom
finnas högre realskolor i Oldenburg och Varel samt
högre landtbruksläroverk i Varel och Kloppenburg. Af
O:s rekryter voro 1882 endast 0,27 proc. okunniga
i läsning och skrifning, hvilket, jämfördt med
procenttalet 1,54 för hela Tyskland, är synnerligen
fördelaktigt för O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
