- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
183-184

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oldenburg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Oldhamia. Under detta namn beskrefvos några föremål
i en skiffer från grefskapet Wicklow, Irland. De
ansågos vara de äldsta fossil och fördes till
bryozoerna eller hydrozoerna. Det är emellertid nu
så godt som fullkomligt säkert, att hvad som kallats
Oldhamia (efter geologen Oldham) ej är något annat
än en fin veckning och skrynkling af skiffern. B. L–n.

Old red sandstone [-stån]. Se New red sandstone.

Old Sarum. Se Salisbury.

Oldskrift-selskabet, Norske, stiftades i Kristiania
d. 27 Nov. 1861 i ändamål att utgifva norska och
isländska fornskrifter och trädde i verksamhet
1862. Genom dess försorg hafva utgifvits »Gammel
norsk homiliebog», af C. R. Unger (1864), »Oldnorsk
formlaere for begyndere», af J. Aars (1862),
»Gunnlaugs saga ormstungu», af O. Rygh (s. å.),
»Heimskringla» (1868), »Konunga sögur» (1873),
sagor om Sverre och hans efterträdare och »Mariu
saga» (1871), alla i handupplagor af C. R. Unger,
samt en icke afslutad samling »Norröne skrifter
af sagnhistorisk indhold» (3 häften 1864–73), af
S. Bugge. Samfundet, som eger ett litet kapital,
har aldrig blifvit formligt upplöst, men dess
verksamhet afstannade 1873. – Om Oldskrift-selskabet
i Köpenhamn se Nordiske Oldskrift-selskabet.
Y. N.

Oleaceae. Se Oleineae.

Oleander. Se Nerium.

Olearius (latinisering af Oelschläger),
Adam, tysk resande och författare, f.
i Aschersleben 1603, filos. magister i Leipzig 1627,
egnade sig tidigt åt matematiska och naturvetenskapliga
studier. 1633 erhöll han anställning såsom sekreterare vid den
beskickning, som hertig Fredrik III af Gottorp
afsände till Ryssland, och kort efter sin hemkomst,
1635, anträdde han en liknande resa genom Ryssland
till Persien för att knyta förbindelser med detta
land. I Aug. 1637 kom O. till Ispahan och tog
efter 5 månaders vistelse derstädes vägen längs
vestkusten af Kaspiska hafvet samt öfver Astrachan
och Moskva hem till Gottorp, der han inträffade
i Juli 1639. Hufvudsyftet med beskickningen
förfelades visserligen, men resan medförde rika
vetenskapliga resultat, hvilka O. framlade i
sin Beschreibung der newen Orientalischen reise
etc. (1647; många uppl.; öfvers. till holländska,
franska och engelska). Berättelsen, som åtföljes
af ypperliga kartor, utmärker sig för en god stil
i förening med skarp iakttagelseförmåga och stor
sanningskärlek. Såsom belöning för sin verksamhet
på denna resa utnämndes O. 1640 till hertigligt råd
och hofmatematiker samt erhöll i uppdrag att ordna
hertigens bibliotek och konstsamlingar. Bland hans
följande arbeten må nämnas en jordglob, 11 fot i
genomsnitt och ensam i sitt slag i Europa, hvilken
1713 skänktes till Peter den store i Ryssland,
och en himmelsglob (Sphaera coperniciana). Vidare
skref han ett Compendium fortificatorium (1660),
Kurzer begriff einer schleswig-holsteinischen chronic,
1448–1662
(utg: 1663) samt Schleswig-holsteinisches
kirchenbuch
(1665), med latinsk och högtysk liturgi
och psalmer i stället for den äldre platt-tyska
psalmboken. Derjämte öfversatte han den persiske
skalden Sadis dikter under titeln Rosenthal (1654;
3:dje uppl. 1696) och utgaf »Morgenländische reise»
(af hans reskamrat Mandelslo, som från Ispahan
fortsatt till Indien). O. dog d. 22 Febr. 1671. – Den
danske skalden Adam Öhlenschläger, hvars fader var
född i Slesvig, räknade O. som sin stamfader, ehuru
icke på bevislig grund. E. Ebg.

Olearius, tysk slägt af teologer och
rättslärde. Bland dess medlemmar, af hvilka
flere voro universitetslärare i Halle, märkas
Johannes O., psalmdiktare, f. 1611, d. 1684 såsom
generalsuperintendent i Weissenfels, och dennes
brorsons son Johann Christoph O., hymnolog och
numismatiker, f. 1668, d. 1747 såsom superintendent
i Arnstadt. Johannes O. författade icke mindre än
296 psalmer. Af dessa finnas fyra i den svenska
psalmboken, näml. n:r 156, 161, 261 och 367.

Oleaster Endl., bot., ett från Olea utbrutet
slägte. Oleaster kallas i England buskslägtet
Elaeagnus, hvarför familjen Elaeagnaceae i engelska
botaniska arbeten bär namnet Oleasters. Denna
familj har representanter i hela norra halfklotet
ned till eqvatorn. Vid Sveriges kuster, t. ex. i
Roslagen, växer Hippophaë rhamnoides (se d. o.).
O. T. S.

Oleat, kem., farmak., kallas föreningen
mellan oljesyra (oleinsyra) och en
bas. Kalium- och natrium-oleat utgöra
en del af de vanliga tvålsorterna.
O. T. S.

Olecranon, anat. Öfre ändknölen på stora armpipan. Se
Arm och Armbåge.

Oledare, fys. Se Isolator, Ledare och
Värmeledningsförmåga.

Oleg (ale’g; Nord. Helge), rysk storfurste, öfvertog
879 efter sin vapenbroder eller frände Ruriks
död styrelsen öfver det skandinaviska (svenska)
väldet i Novgorod, men drog 882 med sitt nordiska
krigarefölje (varjagerna) söderut längs Dnjepr och
eröfrade genom krigslist Kiev. Derifrån företog han
krigståg längs Dnjepr och dess bifloder, sannolikt
ända till Kaspiska och Svarta hafven, samt tvang de
kringboende slaverna att betala skatt. Slutligen,
906, angrep han med en väldig flotta Konstantinopel
samt tilltvang sig af kejsaren, Leo Filosofen, en
fördelaktig fred. Sedermera, 911, afslöto O:s sändebud
i Konstantinopel med kejsaren en traktat, den äldsta
urkunden i Rysslands historia. O., som af folket fick
binamnet den vise, var en äkta vikinganatur och afled
913, enligt sagan, till följd af ett ormbett.

Olein (af Lat. oleum, olja), detsamma som elain
(se d. o.).

Oleineae Hoffm. & Link (Oleaceae Lindl.),
bot., en familj af träd och buskar, som hafva
regelbundna (undantagsvis ofullständiga) blommor
och sambladiga blomkronor med 4-klufvet bräm
och 2 ståndare. De egentliga Oleineae hafva hela
blad och 2-könade blommor, afdelningen Fraxineae
deremot pardelade blad och ofullständiga, polygama
blommor. Frukten är antingen en stenfrukt, kapsel
eller vingfrukt. Familjens omkr. 130 arter äro
spridda inom båda halfklotens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free