- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
223-224

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olycksfallsförsäkring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana. Bland plastiska konstverk från den grekiska
konstens blomstringsdagar äro de förnämsta Praxiteles’
Hermes med Bacchusbarnet och Paionios’ Nike
(segergudinnan) äfvensom figurerna från Zevstemplets
båda gafvelgrupper. Sannolikt skulle skörden af
plastiska mästerverk hafva blifvit ännu mycket rikare,
om icke flertalet af de i O. uppställda statyerna
varit af brons, hvars metallvärde föranledt deras
nedsmältande, likasom visserligen äfven marmorns
användbarhet till kalkbränning varit ödesdiger för en
stor mängd konstverk af detta material. Öfverraskande
rikt utföll deremot det i de djupare jordlagren,
delvis under de forntida byggnadernas grundvalar,
gjorda fyndet af bronser från den grekiska konstens
arkaiska period. I hvarje fall är O:s utgräfning en
för arkeologien epokgörande tilldragelse, hvilken
sprider ljus öfver många förut dunkla områden; och
årtionden skola förflyta, innan det rika material,
som derigenom bragts i dagen, hunnit af vetenskapen
tillgodogöras. Den officiella redogörelsen för
gräfningarna och deras resultat innehålles i de båda
praktverken »Die ausgrabungen zu Olympia» (Berlin
1877–81) och »Die funde von Olympia» (1882). Ett
framstående rum bland den redan tämligen vidlyftiga
Olympialiteraturen intager äfven A. Boettichers
populärt vetenskapliga arbete »Olympia, das
fest und seine stätte» (1883; 2:dra uppl. 1886)
I »Nordisk tidskrift» för 1883 finnes införd en
företrädesvis från konsthistorisk synpunkt lärorik
uppsats om »Olympias udgravning» af L. Dietrichson.
A. M. A.

Olympiad kallas en period af fyra år, hvilken
nyttjades inom den forngrekiska tidräkningen
och, såsom namnet angifver, hänförde sig till de
hvart fjerde år återkommande olympiska spelen
(se d. o.). Epoken är fullmånen närmast efter
sommarsolståndet år 776 f. Kr., och den första
olympiaden omfattar således ungefärligen tiden 1 Juli
776–1 Juli 772 f. Kr. För att reducera ett gifvet
år inom olympiadräkningen, t. ex. olympiad 99,1,
till vår tidräkning brukar man vanligen utföra
räkningen sålunda

777 - (98 . 4 + 1) = 384 f. Kr.

Emellertid är att
märka, att detta beräkningssätt gäller blott för
olympiad-årets förra hälft; för den senare hälften
åter måste man sätta

776 - (98 . 4 + 1) = 383 f. Kr.

Så t. ex. föddes
Platon ol. 87,3, men i månaden Thargelion (= 11:te
månaden), hvarför det senare reduktionssättet måste
användas, och årtalet blir 776 - (86 . 4 + 3) =
429 f. Kr. Blir det erhållna resultatet negativt,
angifves naturligtvis derigenom ett årtal efter Kr.

Olympiadräkningen erhöll en vidsträcktare användning
först genom historikern Timaios (omkr. 284
f. Kr.). Sedermera utbildades systemet af de
alexandrinske lärde under Ptolemaios Evergetes
III (omkr. 238 f. Kr.) och utarbetades vidare af
Eratosthenes, Apollodoros m. fl. Det begagnades dock
aldrig i det borgerliga lifvet och förekommer derför
aldrig på mynt eller inskrifter. Med de olympiska
spelens afskaffande under Theodosius 394 e. Kr.
(ol. 293) upphörde förutsättningen för dess fortsatta
användande af de lärde. G. E.

Olympias (Lat. Olympias), dotter af konung
Neoptolemos i Epirus, förmäld med konung Filip II
i Macedonien, moder till Alexander den store och
hans syster Kleopatra, utmärkte sig genom ett skarpt
förstånd och mycken handlingskraft, men tillika genom
ett i hög grad stolt, hersklystet, ränkfullt och
hämdgirigt sinnelag. Mellan henne och Filip skedde
fullständig brytning, då Filip omkr. 340 f. Kr. tog en
annan gemål, macedonskan Kleopatra. O. begaf sig då
till Epirus och misstänktes, måhända icke utan skäl,
att hafva medverkat till Filips mördande. Alexander
visade henne all sonlig vördnad och tillgifvenhet, men
vägrade bestämdt att låta henne öfvertaga regeringen
under hans frånvaro i Asien. Efter konungens död
gjorde hon åter anspråk på regeringen, men mötte
kraftigt motstånd från Antipatros’ sida och måste
ännu en gång fly till Epirus. Men 319 uppmanades hon
af Polysperchon att återvända, och efter någon tid
inryckte hon med en molossisk krigshär i Macedonien,
der Alexanders halfbroder Filip Arrhidaios och
hans gemål Eurydike tillika med omkr. 100 förnäma
macedonier föllo offer för hennes grymhet (317). Vid
Kassandros’ anryckande blef hon innesluten i Pydna
och efter flere månaders belägring tvungen att gifva
sig mot löfte om personlig säkerhet. På anklagelse
af de mördades anförvandter ställdes hon dock inför
rätta samt dömdes till döden och aflifvades (315).
A. M. A.

Olympiodoros (Lat. Olympiodorus). 1. Forngrekisk
historieskrifvare från Thebe i Egypten, lefde i
början af 5:te årh. e. Kr. och vistades mest i
Bysans. Han författade i 22 böcker Vestromerska
rikets historia för åren 407–425 e. Kr. Bibehållna
stycken äro utgifna af Müller och Dindorf. –
2. Platonsk filosof från Alexandria i 6:te
årh. e. Kr., författade en lefnadsteckning
af Platon och i nyplatonsk anda hållna
kommentarer till åtskilliga af Platons dialoger.
A. M. A.

Olympiska spelen (Grek. ta Olympia) är namnet
på de berömda täflingsspel i förening med andra
högtidligheter, hvilka under hela den klassiska
forntiden hvart fjerde år firades i Olympia (se
d. o.) till den olympiske Zevs’ ära, och till
hvilka greker från alla håll sammanströmmade
dels för att deltaga i samfälld gudsdyrkan,
dels för att åskåda täflingsspelen eller sjelfva
täfla om segerkransen. Sådana samfäldt helleniska
täflingsfester firades äfven i Nemea (nemeiska
spel), i Delfoi (pythiska spel) och på Isthmos
(isthmiska spel), men de olympiska spelen stodo dock
långt framför de öfriga i anseende. Om de olympiska
spelens första stiftande hafva de grekiska fornsagorna
synnerligen förvirrade och stridiga uppgifter, men
äro dock ense om att förlägga det till den aflägsnaste
urtid. Enligt en saga skola de hafva inrättats af Zevs
sjelf med anledning af hans seger öfver sin fader,
Kronos, hvilken förut egde en helgedom i Olympia. En
annan berättelse knyter uppkomsten af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free