- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
233-234

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olynthos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men subjektet kan vara i andra relationer dunkelt
fattadt eller utgöra en föreställning. I öfrigt
har man på flere sätt sökt indela omdömena: efter
qvaliteten i affirmativa, då predikatet fattas som en
bestämning, hvilken tillkommer subjektet (A är B),
och negativa, då predikatet fattas som en bestämning,
hvilken ej tillkommer det (A är icke B); efter
qvantiteten i universella, då predikatet hänföres
till subjektets hela logiska omfång (Alla A äro B),
och partikulära, då detta hänförande sker blott till
en del af detta (Några A äro B); efter relationen i
kategoriska (A är B), hypotetiska (Om A är, så är B)
och disjunktiva (A är antingen B eller C). Vidare
indelas de efter modaliteten i problematiska,
förhållandet mellan subjekt och predikat tankes
såsom möjligt (A kan vara B), assertoriska, då det
fattas som faktiskt (A är i verkligheten B), samt
apodiktiska, då det tänkes som nödvändigt (A måste
vara B).

I logiskt förhållande sägas omdömen stå till
hvarandra, när man från det enas sanning eller
falskhet kan omedelbart sluta till det andras
sanning eller falskhet. Sådana förhållanden
äro 1) Eqvipollens, då båda omdömena egentligen
innehålla detsamma, så att endast formen eller
synpunkten åtskiljer dem, t. ex. »Tyskland ligger
öster om Frankrike» – »Frankrike ligger vester
om Tyskland». I detta fall kan man från det enas
sanning eller falskhet sluta till det andras sanning
eller falskhet. 2) Subalternation, då båda hafva
samma subjekt, predikat och qvalitet, men det ena
är universelt, det andra partikulärt. Är af dessa
det universella sant, så är äfven det partikulära
nödvändigt sant. Om det är sant, att alla menniskor
äro ofullkomliga, så följer deraf ovilkorligen,
att några äro det. Är åter det partikulära falskt,
så följer deraf det universellas falskhet. Alla
menniskor kunna ej vara fullkomliga, om det erkännes,
att ej ens några äro det. Deremot kan man hvarken
från det partikulära omdömets sanning sluta till
det universellas (af att några menniskor äro negrer
följer ej, att alla äro det), ej häller från det
universellas falskhet till det partikuläras (om än
ej alla menniskor äro svarta, föreligger ju dock
en möjlighet att några äro det). 3) Opposition
(motsats) förefinnes mellan sådana omdömen,
som hafva samma subjekt och samma predikat, men
motsatt qvalitet och qvantitet. Om dessa se under
Kontradiktorisk och Konträr. I fråga om det fall,
då qvantiteten är partikulär i båda omdömena se
Subkonträra omdömen. »Medelbart motsatta» skulle
omdömen kunna sägas vara, då ur det ena logiska
följder kunna dragas, som äro det andra (omedelbart)
motsatta, t. ex. »Sverige ligger vester om Ryssland»
– »Ryssland ligger vester om Sverige». Det förra
omdömet är nämligen eqvipollent med omdömet »Ryssland
ligger öster om Sverige». Ur detta omdöme följer,
att Ryssland ej ligger vester om Sverige, hvilket är
(omedelbart) motsatt omdömet »Ryssland ligger vester
om Sverige». Om 4) Konversionsförhållande och 5)
Kontrapositionsförhällande se dessa ord. Jfr Figur 4,
Modus 2, Slutledning. L. H. Å.

Ome, Nord. mytol., ett af Odens många namn.

O’Meara [åmire], Barry Edward, Napoleon I:s läkare på
S:t Helena, f. 1786 på Irland, gjorde läkaretjenst å
engelska krigsfartyget »Bellerophon», då Napoleon i
Rocheforts hamn öfverlemnade sig åt dess befälhafvare
(1815). Enligt exkejsarens önskan följde O’M. med
till S:t Helena såsom hans läkare i fångenskapen,
men efter uppkomna stridigheter med den hänsynslöse
guvernören Sir Hudson Lowe måste han d. 25 Juli
1818 lemna ön. Efter Napoleons död utgaf han 2 bd
dagboksanteckningar under titeln Napoleon in exile,
or a voice from S:t Helena
(1822) och miste till följd
deraf sin anställning såsom marinläkare. Död 1836.

Omedelbart valsätt. Se Val.

Omega ([Omega],[omega]), »långt o l. å», den sista bokstafven
i det grekiska alfabetet. Om uttrycket Alfa och omega
se art. A, sp. 2.

Omelett (Fr. omelette; af oviss härledning), ett
slags äggkaka, ofta med ingräddade skinktärningar
(o. au lard), champignoner, kräftstjertar, syltade
frukter (o. aux confitures) el. dyl.

Omen, Lat., betecknade hos de gamle romarna en
varsel eller ett förebud, särskildt ett hörbart
sådant, t. ex. ett ord eller namn af god eller dålig
klang. Ordet omen hade likväl äfven en allmännare
betydelse, i det att det brukades om hvilket slags
förebud som hälst, dock så, att dettas betydelse
borde vara lätt insedd, äfven af menige man, och ej
kräfde särskild uttydning af sakkunniga. Ett omen
ansågs i Rom ligga i den först röstande centurians
namn, i en olycksfogels skri o. dyl. Till belysning
af uppfattningen af ett omen må anföras hurusom,
när Aemilius Paullus skulle afresa till Macedonien
för att kriga mot konung Perseus (Persa), hans lilla
dotter inkom i rummet och gråtande sade: »Det är slut
med Persa» (en knähund, som hon högt älskade). Man
plägade söka förtaga betydelsen af ett olycksbådande
ord genom att bedja gudarna afvända det omen,
som låg deri. För att rätt förstå hvilken verkan
ett omen ofta utöfvade, må man blott tänka på vår
egen tids skrock, t. ex. vid jagter, sjöresor m. m.
R. Tdh.

Omen accipio, Lat., »jag antager varseln»;
jag ser ett lyckligt förebud i detta uttalade ord,
i denna tillfällighet (se föreg. art.).

Omenak. Se Umanak.

Omentum, anat. Se Nätet.

Omer, S:t. Se Saint-Omer.

Omer pascha, turkisk fältherre, föddes 1806 på
österrikiskt område af en kristen kroatisk familj
Lattas, men flydde såsom kadett, till följd af någon
förseelse, till Turkiet, öfvergick till islam och
anställdes i turkisk krigstjenst. Under Portens
fälttåg i Syrien mot Muhammed Ali nådde han 1840
brigadgenerals rang, hvarefter han vintern 1841–42
lade i dagen stor strategisk skicklighet såsom
underbefälhafvare för den turkiska styrka, som
besatte Libanons oroliga område. Han erhöll derefter
civilförvaltningen derstädes, men ställde sig snart
så partiskt på drusernas sida gent emot maroniterna,
att han till stor del fick på sitt samvete utbrottet
af det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free