Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Onsjö kontrakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultat måste innebära en direkt hänvisning på
sjelfva systemets princip. Då Boström fann »vara»
vara likbetydande med »förnimmas», låg deri en sådan
hänvisning på sjelfva det förnimmande väsendet såsom
princip för allt. – 2. Med., läran om sjukdomars
väsende. 1. L. H. Å.
Ontologiska beviset för Guds existens. Se Gud.
Onus (Lat., plur, onera), börda, last, besvär,
tunga, skatt, åliggande; som kameralterm liktydigt
med »besvär» och »pålaga». Om onera publica och
onera personalia se Besvär 1. Med »onera» i dagligt
tal afses de pålagor, som hvila på fastigheter eller
korporationer, och med »onus» betecknas ett sådant
allmänt besvär, som för något särskildt ändamål
utgöres i dagsverke, skjuts, körsel o. dyl. eller
genom leverans af spanmål, virke m. fl. varor eller
direkt skeende sammanskott af penningar. De pålagor
deremot, som betalas på uppbördsstämma, benämnas
»allmänna utskylder». Kbg.
Onychophora, zool., den 7:de klassen bland Vermes
(maskar), utmärkt genom den korta, sammanträngda
kroppsformen, de 2 trefvarna och de under
buksidan sittande, förkrympta fötterna, hvilka äro
beväpnade med 2 klor. Dessa djur ställas såsom en
öfvergångslänk till Arthropoda (ledfotingarna,
Crustacea etc.). O. T. S.
Onyx (Grek., egentl. fingernagel), miner., en
varietet af chalcedon, med olika färger fördelade i
olika, plana lager, så att bandningen blifver rät
och regelbunden. Mineralet kan derigenom användas
till kaméer, dervid bilden utarbetas i en färg,
med den andra fårgen som bakgrund. Färgerna på de
bästa äro skarpt skilda från hvarandra, vanligen
hvita och svarta eller alternerande hvita, bruna och
svarta. Ant. Sj.
Onza, Sp., uns, i Spanien och förra spanska Amerika
en guld-, silfver- och myntvigt = 1/8 marco = 28,7
gr. – Onza de oro, ett annat namn för det spanska
och spansk-amerikanska guldmyntet doblon (se d. o.),
urspr. motsvarande omkr. 58 kr.
Oodeypore l. Oodeypoor [udaipur]. Se Udaipur.
Ooforit (af Grek. oon, ägg, och ferein, bära),
med., inflammation i äggstocken, uppträder akut
eller kroniskt, i förra fallet ofta i sammanhang med
puerperalfeber. F. B.
Oogonium (af Grek. oon, ägg, och gonios,
alstringsduglig), bot., kallas hos Vaucheriaceae,
Oedogoniaceae och Fucaceae det encelliga
honorganet, som efter befruktning genom
en antherozoid (hanlig svärmcell) alstrar
en grobar äggspor (oospor), af hvilken en ny
individ kan utvecklas. Jfr Alger och Carpogonium.
O. T. S.
Ookiep [å’kip], ort i Lilla Namaqualandet af
Kaplandet, 10 km. n. om Springbokfontein, genom
jernväg förenadt med Port Nolloth (Robbe bay)
vid Atlantiska hafvet, har ett af de rikaste
kopparbergverk på jorden. Produktionen uppgår årligen
till omkr. 12,000 ton kopparmalm, som innehåller ända
till 70 proc. koppar och utskeppas till England.
Oolit (af Grek. oon, ägg, och lithos, sten),
»romsten». Se Kalksten. –
Oolitformationen l. oolitsystemet. Se Jurasystemet. –
Oolitstruktur. Se Struktur, geol.
Oologi (af Grek. oon, ägg, och logos, lära), läran
om foglarnas nästen och ägg.
Ooms [åms], Karel, belgisk målare, f. 1845, studerade
i Antwerpen under de Keyser och utbildade sig genom
vidsträckta resor. Bland hans verk, som njuta högt
anseende i Belgien, märkas Förbjuden lektyr (i
Bruxelles’ museum), Visitation i Plantins tryckeri
i Antwerpen år 1566 m. fl.
Oorganisk, motsatsen till Organisk (se d., o.). –
Oorganisk kemi är den gren af kemien, som behandlar
ämnen af oorganiskt ursprung, d. v. s. sådana, som
ej tillhöra dera lefvande naturen.
Oori. Se Limpopo.
Oospor. Se Oogonium.
Oosporangium (af Grek. oon, ägg, sporos, säd,
och angeion, kärl), bot., »sporgömme», utvecklas
såsom en följd af honorganets befruktning hos högre
alger (se Florideae), der icke allenast en enda
sporcell uppstår, utan flere inom ett sporgömme.
O. T. S.
Oost [åst]. 1. Jacob van O., d. ä., flandrisk
målare, f. i Brügge omkr. 1600, d. derstädes 1671,
studerade i sin ungdom Rubens’ och van Dycks arbeten,
men begaf sig sedan till Italien, der han i synnerhet
studerade Annibale Carracci. Han återkom 1630 till
sin födelsestad, till hvars sista utmärkta målare
han hörde. O. utförde många religiösa bilder för
Brügges kyrkor, men bäst är han i sina porträtt,
hvilka han ofta sökte framställa genremässigt, såsom
En domare uppläsande en dödsdom (Domsalen i Brügge),
En kyrkans man dikterande ett bref för en ung klerk
(akademiens museum i Brügge), Mediterande filosof
(hospitalet Saint-Jean). I Louvre finnes af honom
en historiebild, Carlo Borromeo gifver nattvarden
åt de pestsmittade i Milano 1576. – 2. Jacob van
O., d. y., flandrisk målare, den föregåendes son,
f. 1637, d. 1713, studerade under sin fader och
vann tidigt rykte. Han lefde ett par år i Paris och
idkade derefter studier i Italien under en längre tid,
hvarefter han bosatte sig i Lille, der han vistades
i 41 år. Han återvände först några år före sin död
till Brügge. Liksom fadern målade han historietaflor
och porträtt. C. R. N.
Oosterhout [åsterhaut], stad i nederländska
prov. Nord-Brabant, mellan Breda och
Gertruidenberg. Omkr. 11,000 innev. Sockerbruk,
tobaksfabriker och garfverier.
Oosterwijck [åstervejk], Maria van, holländsk
målarinna, f. 1630, d. 1693, var lärjunge af Davidsz
de Heem, hade stor talang för blomstermålning och
var en af de få holländskor, som haft framgång med
penseln. Flere af tidehvarfvets suveräner voro hennes
beskyddare. Hennes arbeten äro få, ty hon arbetade
långsamt.
Oosterzee [åsterse], Johannes Jakobus van, holländsk
teolog, f. 1817, d. 1882, blef 1863 teol. professor
och predikant vid universitetet i Utrecht. Han var
en uppburen andlig vältalare och hufvudman för den
positiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
