Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat / 293-294 (1888) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Option (Lat. optio), val, valfrihet - Optionsrätt (Lat. jus optionis, valrätt). 1. Jur., den rättighet, som i vissa fall tillkommer en part att välja mellan olika behandlingssätt af målet - Optionsrätt. 2. Förvaltn. - Optisk, som har afseende på ljuset och seendet; hörande till optiken - Optisk telegraf kallas en telegraf, som är så inrättad, att de tecken, signaler, medelst hvilka meddelandena, »telegrammen», öfverföras, måste med synen iakttagas från den ena stationen till den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Option (Lat. optio), val, valfrihet.

Optionsrätt (Lat. jus optionis, valrätt;. 1. Jur.,
den rättighet, som i vissa fall tillkommer en part
att välja mellan olika behandlingssätt af målet,
t. ex. att bestämma vid hvilken af flere domstolar
målet skall upptagas. – 2. Förvaltn. a) Rättighet
för ränte- och tionde-gifvare och -tagare att under
vissa förutsättningar välja mellan att erlägga eller
mottaga grundskatt in natura eller i penningar. Denna
betydelse har optionsrätten förlorat genom de
reformer, som grundskatterna undergingo 1855 och
1869. – b) Rättighet för arrendatorer af kronans och
åtskilliga allmänna institutioners (universitetens,
domkyrkornas m. fl.) egendomar att vid skeende ny
utarrendering mot erläggande af det fastställda
arrendevärdet få behålla arrendet, om de sådant
önska. Visserligen blef optionsrätten till arrenden
af kronolägenheter genom k. kung. d. 24 Maj 1875
upphäfd, men på förekommen anledning infördes den
åter genom k. kung. d. 13 Juli 1887, och i sammanhang
dermed insattes de i ämnet nödiga bestämmelser bland
grunderna för jordbruksdomänernas förvaltning. –
Jämväl vid afvittrings- och skiftesverken har ordet
optionsrätt fått användning, vanligen i betydelsen
af en hemmansegares rätt att under vissa förbehåll
få behålla mark, som ansetts tillhöra hemmanet, men
vid undersökning befinnes ligga utanför hemmanets
högsta tillåtna egovidd. Kbg.

Optisk (Grek. optikos), som har afseende på ljuset
och seendet; hörande till optiken. – Optiska
instrument kallas de instrument, medelst hvilka
man kan se föremål tydligare än med blotta ögat
(glasögon, kikare, mikroskop o. s. v.). – Optiska
medelpunkten är en på axeln till en lins så belägen
punkt, att en derigenom gående ljusstråle icke
lider någon riktningsförändring, då han går genom
linsen. Om man från de båda medelpunkterna till
linsens begränsningsytor drager parallella radier och
en linie genom de punkter, der dessa radier träffa
linsens begränsningsytor, utgör skärningspunkten
mellan denna linie och axeln linsens optiska
medelpunkt. För linser, hvilkas ena begränsningsyta
är plan, sammanfaller den optiska medelpunkten
med skärningspunkten mellan hufvudaxeln och den
buktiga ytan. – Optisk axel. Se Axel, fys. – Optisk
telegraf. Se nästa art. – Optisk villa, synvilla,
vision. A. Bl-n.

Optisk telegraf kallas en telegraf, som är så
inrättad, att de tecken, signaler, medelst hvilka
meddelandena, »telegrammen», öfverföras, måste med
synen iakttagas från den ena stationen till den
andra. Den optiska telegrafien räknar sina anor
från de gamla kulturfolken, ja man vill söka dess
uppkomst ännu längre tillbaka i tiden. Grekerna hade
redan 450 år f. Kr. en fullt ordnad optisk telegraf,
konstruerad af Kleoxenes och Demokritos och så
beskaffad, att hvilken bokstaf som hälst kunde
genom densamma utmärkas. Af Polybios erhåller man
en närmare beskrifning på metoden för användandet
af denna optiska telegraf, hvilken, så vidt man vet,
var den första, med hvilken enskilda
bokstäfver kunde sändas. Tecknen (signalerna) gåfvos om
dagen med flaggor och om natten med facklor. Dessa
voro placerade i två åtskilda grupper, 5 i hvarje, och
dolda bakom ett bröstvärn eller en skärm. Alfabetets
25 bokstäfver voro ordnade på en inrutad tafla på
det sätt, som vidstående fig. visar. För att beteckna



en viss bokstaf, t. ex. i, skulle genom
telegrafering tillkännagifvas 4:de horisontala och, 2:dra
vertikala kolumnen. Detta skedde genom att i första
gruppen höja 4 flaggor eller facklor samt i den
andra 2. Denna bokstafsskifva, känd under namnet
Polybios’ nyckel, har äfven i vår tid kommit till
användning. – Äfven romarna begagnade sig tidigt
af optiska telegrafer. I en senare tid byggde de
särskilda torn för telegrafstationerna på högt belägna
punkter utefter de af dem anlagda vägarna. Några
af dessa byggnader finnas än i dag i behåll (vid
Nîmes, Besançon, Uzès m. fl.). På Trajanus-kolonnens
basrelief återfinnes bl. a. en afbildning af en
dylik telegrafstation, försedd med observationstorn
och befäst med palissader. – Under medeltiden var de
gamles telegraferingskonst bortglömd. Den optiska
telegrafens pånyttfödelse försiggick i en nyare tid
och samtidigt med framstegen inom fysikens område,
förnämligast efter sedan kikaren blifvit uppfunnen.

Den första idén till en modern optisk telegraf
tillskrifvas den engelske fysikern Robert Hook, som
1684 höll ett föredrag i Royal society angående
sättet att befordra ett meddelande på långa afstånd
genom begagnandet af olika formade föremål, upphängda
i ramar på sådant sätt att hvarje föremål betecknade
en bokstaf. Hooks goda förslag blefvo emellertid ej
praktiskt utförda, lika litet som ett par andra i
Frankrike. Först efter franska revolutionen fick den
nyare optiska telegrafen sin praktiska betydelse genom
det af en ung fransk ingeniör Claude Chappe 1792
uppfunna telegrafsystemet. I Frankrike upprättades
också 1793 den första optiska telegraflinie enligt
detta system mellan Paris och Lille, medelst 22
stationer. Den blef färdig d. 30 Nov. 1794, på
hvilken dag dera telegraferades underrättelsen att
Condé var återtaget från österrikarna samt, inom några
minuter, senatens svar: »Nord-armén har gjort sig väl
förtjent af fäderneslandet». Då man förut medelst den
tidens kommunikationer behöfde en tid af 30 timmar
för att befordra ett bud från Paris till Lille,
var det nu möjligt att inom 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>