- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
295-296

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Optisk telegraf kallas en telegraf, som är så inrättad, att de tecken, signaler, medelst hvilka meddelandena, »telegrammen», öfverföras, måste med synen iakttagas från den ena stationen till den andra - Optometer, ett instrument för bestämmandet af ögats förmåga att se ej allenast i allmänhet, utan äfven i olika distanser - Opuntia Tourn., bot., farmak., ett egendomligt växtslägte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minuter fortskaffa hvarje särskildt tecken utefter
hela linien. – Chappe kallade sin apparat tachygraf
(»snabbskrifvare»). Senare blef denna benämning,
på förslag af afdelningschefen i franska
krigsministeriet Miot, förändrad till telegraf
(»fjärrskrifvare»). Apparaten bestod af en hög mast,
vid hvars öfre ände var upphängd en i vertikalplanet
rörlig arm (regulator), hvilken åter i hvardera
änden var försedd med en likaledes rörlig skifva
(indikator).
illustration placeholder

Genom skifvornas olika ställningar
till armen och dennes i förhållande till
masten uppkommo 196 olika
figurer, hvilkas betydelse
återfanns i en signalbok (»code», »vocabulaire
pharsique»). Hvarje signal var uppställd i 10 à
12 sek.; i medeltal åtgick dock en hel minut från
början af en signal till den näst påföljande. –
Dylika eller liknande optiska telegrafer blefvo
sedermera införda inom de flesta land i Europa och
fyllde, ehuru lidande af flere ofullkomligheter (såsom i
synnerhet svårigheten att telegrafera under natt och
dimma), sin plats i landens kommunikationsväsende,
tills de inemot midten af 1800-talet aflöstes af den
vida snabbare och säkrare elektriska telegrafen. De
permanenta optiska telegraferna utgöra nu endast
ett minne. Dock spelar den optiska telegrafien i en
något annan form ännu, vid sidan af den elektriska,
en vigtig rol såsom förbindelsemedel mellan fartyg
sinsemellan samt emellan dessa och land äfvensom för
krigsändamål (se Krigstelegraf; jfr dessutom Semafor).

Inom Sverige kom en optisk telegraf af inhemsk
konstruktion i bruk nästan samtidigt med Chappes i
Frankrike. Redan d. 30 Okt. 1794 försöktes nämligen
mellan Drottningholm och Stockholm en optisk
telegraf, konstruerad af sedermera presidenten
Edelcrantz. Dennes telegrafapparat bestod, liksom
den franska, af en hög mast. På denna voro upptill
rörligt fästa 3 horisontala armar under hvarandra. På
hvar och en af dessa armar voro genom gångjern
anbragta 3 rörliga, fyrkantiga luckor, hvilka kunde
läggas horisontalt eller ställas vertikalt. Endast
i den senare ställningen voro luckorna synliga till
nästa station. Hvarje lucka på öfre armen
illustration placeholder

betydde 1, på den
mellersta 2 och på den nedersta 4. De nio luckorna voro
för öfrigt placerade så, att de bildade trenne
vertikala rader. Den första vertikalen, från höger
räknadt, utmärkte enheter, den andra tio-tal och
den tredje hundra-tal. En tionde och elfte lucka (se
fig.) tjenade dessutom till att underlätta radernas
särskiljande från hvarandra vid signalernas
afläsande. De tal, som på detta sätt kunde signaleras,
voro 1–7, 10–17, 20–27, 770–777, eller tillsammans 512
olika siffertal, hvilket antal kunde medelst luckan
10 fördubblas. – Talet 367 utmärktes t. ex. sålunda
1 1
2 2 2
4 4
–––––––––
3 6 7

Med hvart och ett af dessa 1,024 siffertal utmärktes
en af de mera allmänt förekommande stafvelser eller
ord, som i tillhörande signalbok upptogos. Man
kunde äfven på sådant sätt signalera hvarje särskild
bokstaf. Signaltabellen upptog 20,080 olika uttryck.

Kort efter försöken mellan Stockholm och Drottningholm
anlades telegraflinier till Karlberg samt till
Fredriksborgs och Vaxholms fästningar, två år
derefter till Grisslehamn och, öfver Ålands haf, till
Ekerö. Derefter anlades telegrafer mellan Göteborg
och Marstrand, mellan Malmö och Helsingborg samt
mellan Karlskrona och dess sjöbefästningar. Under
kriget 1808–09 anlades ytterligare dylika telegrafer
i Stockholms skärgård, nämligen till Gefle, Landsort
och Sandhamn. Efter krigets slut fingo likväl dessa
stationer förfalla, »då man ej hade några vigtiga
meddelanden att fortskaffa», och personalen,
som hufvudsakligen var uttagen ur landtvärnet,
afskedades. 1836 befallde emellertid Karl XIV Johan,
att de edelcrantzska telegraferna i Stockholms,
Göteborgs och Karlskrona skärgårdar skulle åter
uppbyggas, och då uppsattes äfven en telegrafkår
med militärisk organisation, lydande under chefen
för Topografiska kåren såsom chef. Ett reglemente
för Telegrafinrättningen i riket blef af K. M:t
faststäldt d. 9 Nov. 1838. Man var sedermera
betänkt på att öppna optisk telegrafförbindelse
mellan Stockholm och Göteborg. Linien var redan
rekognoscerad och stationspunkterna utsedda,
då den elektriska telegrafens uppträdande gjorde
arbetet obehöfligt. Med 1856 skildes den optiska
telegrafinrättningen från Topografiska kåren och blef
en afdelning (jämte den elektriska telegrafen) under
det då skapade telegrafverket. De optiska stationerna
minskades småningom. De i Stockholms skärgård blefvo
först indragna; några å vestkusten qvarstodo dock
till 1881. G. Kl.

Optometer (af Grek. stammen opto, jag ser, och
metron, mått), ett instrument för bestämmandet af
ögats förmåga att se ej allenast i allmänhet, utan
äfven i olika distanser.

Opuntia Tourn., bot., farmak., ett egendomligt
växtslägte, hörande till nat. fam. Cacteae DC.,
kl. Icosandria L. Stammen är plattad, tjock,
köttig, grön, sammansatt af ovala eller aflånga
ledstycken, hvilka utväxa från i kanten ställda,
taggbeväpnade knoppar, från hvilka äfven blommorna
utvecklas. Somliga arter hafva äfven bladstammens
sidor taggväpnade. Slägtet tillhör ursprungligen
Amerikas varmaste trakter, men arter af detsamma hafva
odlats och förvildats i andra land. Så är O. vulgaris
Mill. (Cactus opuntia L.) allmän i sydligaste Europa,
der den t. ex. på Sicilien användes till häckar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free