- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
329-330

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordonnansofficer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

budordens grund. Enl. Franz Delitzsch sönderfaller
Ordspråksboken i följande delar: 1) boktiteln,
1: 1–6; 2) inledningstalet, 1: 7–9; 3) den första
stora samlingen salomonska ordspråk, 10–22: 16; 4)
det första bihanget till denna samling, »de vises
ord», 22: 17–24: 22; 5) det andra bihanget till
denna samling, »också ord af de vise», 24: 23 ff.;
6) den andra stora samlingen salomonska ordspråk,
»samlade af konung Hiskias män», 25–29; 7) det första
bihanget till denna samling, »Agurs ord», 30; 8) det
andra bihanget till denna samling, »Lemuels ord»,
31: 1–9; 9) det tredje bihanget till denna samling,
»en rätt husmoders lof», 31: 10–31. – Ordspråksbokens
kärna förskrifver sig utan tvifvel från Salomo,
ehuru, enligt bokens egen uppgift, åtskilliga
andra »ordspråk» äro fogade till samlingen af
utgifvaren. Hvem denne är och när han lefvat, vet man
icke. Troligen tillhör han dock Juda rikes senare tid.
J. P.

Ordu, Pers. och Turk., läger; armékår.

Ore, socken i Kopparbergs län, Rättviks
och Ore tingslag. Areal 95,254 har. 2,735
innev. (1886). O. utgör ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Vesterås stift, Rättviks kontrakt.

Oreader (Grek. oreiades, Lat. oreades),
bergsnymfer. Se Nymfer.

Orechovets [arje’ch-]. Se Nöteborg.

Oregelbunden. Se Irregulier.

Oregon [å’rrigån], en af Stilla-hafs-staterna i
nord-amerikanska unionen, ligger emellan 42° och 46°
15’ n. br. samt 116° 45’ och 124° 30’ ö. lgd och
gränsar i n. till territoriet Washington, i ö. till
terr. Idaho, i s. till Nevada och Kalifornien samt i
v. till Stilla hafvet. Areal 248,707 qvkm. 174,768
innev. (1880), deraf 9,510 kineser och 1,694
indianer. 1885 uppgick folkmängden till 194,150
pers. O. består af tvänne till sin beskaffenhet
väsentligen olika delar. Kustregionen sträcker sig
till Cascade range, en nordlig fortsättning af Sierra
Nevada och Coast range, som består af vulkaniska
bergarter, och hvars högsta toppar äro Mount Pitt
(2,992 m.), Mount Scott (2,780 m.), Three Sisters
(egentl. fem, omkr. 2,730 m.), Mount Jefferson
(omkr. 3,100 m.) och Mount Hood (2,880 m.). De från
denna kedja utgående bergen sträcka sig ända ned
till kusten. Kustregionen är skogbevuxen, dalarna äro
bördiga, och klimatet är mildt och jämnt. Regntiden
varar från Nov. till April (1,100–1,400 mm. om året);
oväder äro sällsynta. Medeltemperaturen är om våren
11°, om sommaren 19°, om hösten 11,5° och om vintern
4° C. Af floderna falla Rogue och Umpqua ut i Stilla
hafvet, den fr. s. till n. flytande Willamette ut
i Columbia. Ett helt annat utseende har det nästan
trädlösa inlandet, med sina söderut vidsträckta
prärier, som gifva näring åt stora hjordar af boskap
och villebråd, men endast i ringa grad egna sig för
odling. Många mindre bergstoppar och kedjor uppstiga
öfver högslätten, alla sannolikt af vulkaniskt
ursprung och några bestående nästan uteslutande
af obsidian. Flertalet af inlandets floder tillhör
Columbias flodområde, såsom Snake, John Day och Des
Chutes; andra försvinna i sjöar utan
aflopp. Många af floderna flyta på bottnen af
flere tusen fot djupa cañons. Statens rika naturliga
tillgångar äro ännu föga utvecklade, och det är nästan
endast kustlandet, som ännu är bebodt (mer än hälften
af befolkningen bor i Willamettes floddal). Staten är
mycket rik på metaller; 1880 erhöllos guld och silfver
för 1 1/4 mill. doll. samt stenkol för 100,000 doll. Af
hvete, som ar hufvudsädet, producerades s. å. 2,6
mill. hl. Farmernas antal var s. å. 16,217 med en
sammanlagd areal af 17,056 qvkm., deraf 52 proc. odlad
jord; värdet af kreaturen uppskattades till 13,8
mill. doll. Bland industriella anläggningar tillhöra
de vigtigaste qvarn- och trävaruindustrien. Staten
har tre hamnar: Astoria vid Columbia, Portland vid
Willamette och Coos bay på vestra kusten. Jernvägarna
hade 1885 en längd af 1,900 km. Författningen är
bildad efter Iowas och New Yorks. Guvernören och
de flesta öfriga statstjenstemännen väljas för
4 år. Lagstiftande församlingen (30 senatorer,
valda för 4 år, och 60 representanter, utsedda för
2 år) sammanträder hvartannat år i hufvudstaden,
Portland. För folkbildningen är väl sörjdt. Kongressen
skänkte staten 1848 1/18 af statsdomänen till
folkskolorna, 26 townships (600,000 acres) till ett
statsuniversitet (nu i Eugene City) samt 90,000 acres
till en landtbruksskola. Statsskulden uppgick d. 1
Jan. 1885 till 110,000 doll. Till kongressen sänder
staten 2 senatorer och 1 representant. – O. kallades
ursprungligen hela området mellan Stilla hafvet och
Klippbergen n. om 42:dra breddgraden till obestämd
gräns norr ut. Spanska och andra sjöfarande hade
efter 1592 undersökt och kartlagt kusten till 55:te
breddgraden. O. ansågs af unionen vara inneslutet i
Louisiana-köpet 1803, men England gjorde sedermera
anspråk på det såsom en del af Hudson-bay-kompaniets
besittningar. Tvisten bilades 1846, då gränsen mellan
unionens och Englands besittningar bestämdes till
49:de breddgraden. 1848 organiserades territoriet
O. 1853 frånskildes den n. om Columbiafloden liggande
delen och organiserades som ett särskildt territorium,
Washington. Den 14 Febr. 1859 upptogs O. som stat
i unionen.

Oregon [å’rrigån], flod. Se Columbia.

Oregonfolken [å’rrigån-]. Se Indianer, sp. 520.

Orehoved, by på norra sidan af Falster, är
utgångspunkt för jernvägen till Nykjöbing (öppnad
1872) och Gjedser (1886) samt öfver Masnedsund med
ångfärja satt i förbindelse med Själland (sedan 1884).
E. Ebg.

Oreibasios (Lat. Oribasius), berömd forngrekisk läkare
och medicinsk skriftställare i 4:de årh. e. Kr., var
lifmedikus hos kejsar Julianus och tillika questor
i Konstantinopel. Han författade eller åtminstone
ombesörjde en vidlyftig medicinsk encyklopedi
(Synagogai iatrikai), bestående af utdrag ur den
äldre medicinska literaturen. Arbetet omfattade från
början 70 böcker, men utgafs sedan af honom sjelf i
ett sammandrag af 9 böcker. Hvad som finnes i behåll
är utgifvet senast och fullständigast af Bussemaker
och Daremberg (1851 o. f.). A. M. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free