- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
335-336

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordonnansofficer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sekt, och hvars läror blifvit satta i system
af Onomakritos (se denne). De fragment af denna
orfiska skolas dikter, hvilka kommit till vår tid,
äro samlade af Lobeck i »Aglaophamus» (1829). Under
O:s namn finnas för öfrigt en längre episk dikt
med titeln Argonavtika, en samling hymner och
en lärodikt (Lithika) om vissa stenars magiska
egenskaper. Numera har dock den filologiska kritiken
ådagalagt, att dessa dikter samt och synnerligen
äro understuckna och tillkomna först under den
kristna tiden. De äro utgifna och till sin rätta
halt bedömda af Hermann: »Orphica» (1805).
A. M. A.

Orfiker. Se Orfevs.

Orfila, Mateo José
Bonaventura,
fransk rättsläkare, f. på Menorca
1787, blef 1811 med. doktor i Paris och 1819
professor i rättsmedicin derstädes. Efter fakultetens
omorganisation öfverlemnades åt honom 1823 lärostolen
i kemi, hvilken han innehade till 1848. O:s första
mera betydande arbete är hans på egna undersökningar
grundade Traité de toxicologie générale (1813–15;
5:te uppl. 1852), hvilket med rätta kan betecknas
såsom grundläggande för den experimentella och
rättsmedicinska giftläran. Vidare märkes hans Traité
de médecine légale
(1821–23; 4:de uppl. i 4 bd 1847),
som inom rättsmedicinen anses vara lika betydelsefullt
som det nyssnämnda inom sitt område. Såsom dekanus för
medicinska fakulteten i Paris (sedan 1831) inlade
han stora förtjenster om dennas utbildning. År
1848 afsattes han af den provisoriska regeringen
från dekanatet och afsade sig i anledning deraf
alla sina andra ämbeten. Han afled i Paris 1853.
R. T-dt.

Orfisk (Grek. orfikos), som har afseende på Orfevs
(se denne).

Organ (Grek. organon, verktyg, redskap). 1. Hos
djur och växter (»organiska» varelser) hvarje
del, som bildar ett för sig afslutadt helt med
ett visst ändamål, på samma gång som dess lif och
verksamhet äro beroende af dess sammanhang med det
hela (»organismen»). Så äro öga och öra särskilda
sinnesorgan, hjernan och nervsystemet själens
organ, hjerta och blodkärl cirkulationsorgan;
mage, tarmar, lefver, magspottkörtel m. fl. höra
till matsmältningsorganen; könslifvet förmedlas
genom könsorgan o. s. v. Växtens organ äro celler,
blad, rot, pistill o. s. v. – 2. Röst, sångröst,
talstämma. – 3. Person, som man låter verkställa
eller förkunna någonting, »verktyg», »redskap»
(t. ex. statsmaktens), »språkrör». – 4. Tidning
(tidskrift), som förfäktar en bestämd riktning
i åsigter eller intressen. – Organisation,
organisering, bildandet eller ordnandet af delar
på sådant sätt att de kunna utöfva inbördes
vexelverkan; tillståndet hos någonting organiskt
eller organiseradt, inre daning eller anordning,
invärtes byggnad, inrättning; kroppsbeskaffenhet;
själsdaning; (samhälls-)ordning. –
Organisationshöghet. Se Höghetsrättigheter. – Organisatorisk,
som åstadkommer organisation. – Organisatör, person
som ordnar, organiserar. – Organisera, utrusta
med organ l. redskap för lifsförrättningarna;
skapa ett lefvande helt af samverkande delar, dana,
ändamålsenligt bilda eller ordna,
inrätta; ordna ett företag till dess olika delar
och anförtro detaljerna af dess utförande åt
dertill lämpliga personer. – Organisk, med lif
begåfvad, lefvande, utrustad med redskap för
lifsförrättningarna; egendomlig för lefvande
varelser; som hänför sig till eller frambringas af
lifsorgan; som härstammar från djur- eller växtriket;
bildande ett i sig sammanslutet, ordnadt helt af
lefvande delar; som eger inre sammanhang. – Den
organiska kemien behandlar de ämnen, som finnas i
djur- och växtverlden eller derur kunna uppstå genom
metamorfos, samt i allmänhet alla kolföreningar
utom kolsyran och koloxiden. I kemien förstår man
med organisk förening hvarje förening (utom kolsyra
och koloxid), som innehåller kol, och med organiska
kroppar
såväl »organiserade» (d. v. s. med redskap
för lifsförrättningarna utrustade) naturföremål som
icke organiserade kemiska föreningar, hvilka finnas
i organismen eller härstamma derifrån.

Organdin (Fr. organdi, af okänd härledning), en sorts
fin, lös bomullsväfnad, som liknar musslin. Det
väfdes urspr. i Indien.

Organisation, Organisera, Organisk o. s. v. Se Organ.

Organism (se Organ). 1. Den af organ sammansatta
djur- eller växtkroppen; ett lefvande helt öfver
hufvud (t. ex. samhällsorganism). – 2. Med anslutning
till sistnämnda betydelse betecknar termen inom
filosofien hvarje lefvande helt, det må tillhöra
naturen eller andens verld. Det är de särskilda
momentens (delarnas) innerliga sammanhang sins
emellan och med det hela samt deras deraf beroende
nödvändighet för hvarandra och för det hela, som
utmärka ett sådant helt. En fullständig organism
kan omöjligen tänkas förlora något sitt organ och
likväl fortfara att vara en organism. Om erfarenheten
visar oss möjligheten af något sådant, kan detta
endast derur få sin förklaring, att fråga är ej
om en fullständig, utan om en ofullständig eller
ofullkomlig organism, följaktligen ock om något,
som väl i vissa afseenden är organiskt (lefvande),
men, i andra är oorganiskt (dödt). I viss mån är
detta fallet med alla organismer, naturliga såväl som
andliga, hvilka framträda inom ändlighetens verld. Men
ju mindre det är fallet, ju nödvändigare organen äro
för hvarandra och det hela, ju innerligare
lifsgemenskapen är mellan dem, dess egentligare är organismen,
dess högre lifvet. Att detta är fallet inom naturen,
kan enhvar öfvertyga sig om genom att gifva akt på
djur- och växtverldens högre och lägre former. Men
det gäller ock inom andens verld, ja i sjelfva verket
finna vi der organisationsformer af högre art än inom
naturen. Af allt detta kan man sluta till att inom
det absoluta lifvet gifves ett rent af fullständigt
sammanhang emellan momenten och det hela. Detta
innebär med nödvändighet, att detta lif är ett helt
och hållet andligt lif, ty hvarhälst kroppslighet
finnes, der är detta fullständiga samband otänkbart,
samt äfven evigt eller oförgängligt, ty dödlighet
och förgängelse visa lifvets ofullkomlighet,
visa dess beroende af det döda. – Ett organiskt
betraktelsesätt af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free