- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
379-380

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ornamentik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ornässtugan, der Gustaf Vasa hvilade och derifrån
han räddades, qvarstår ännu på en i sjön utskjutande
udde och underhålles på statens bekostnad. Den
är uppförd af grofva, obilade stockar och har
ett utbygdt loft, som innesluter Gustafs sofrum,
den s. k. kungskammaren, med ett litet museum af
daldrägter, gamla porträtt, vapen m. m. samt den
stora stolpsängen, der flyktingen hvilade.

Ornäsbjörken. Se Björk.

Örnö, kapellförsamling i Stockholms län, Sotholms
härad. Areal 6,818 har. 500 innev. (1886). Kapell till
Österhaninge, Strengnäs stift, Södertörns kontrakt.

Oro (T. unruh, Fr. balancier), litet svänghjul
med spiralfjäder, hvilket utgör regulator i ur,
i synnerhet fickur.

Orobanche Tourn., snyltrot, bot., ett högst
egendomligt slägte af bladlösa, fjälliga parasiter,
växande å andra växters rötter och utgörande,
jämte Lathraea, en egen grupp, Orobanchoideae, inom
nat. fam. Personatae L., kl. Didynamia L. Denna
snyltgäst är alldeles som ett skott från värdens rot,
med kambium och kärl omedelbart öfvergående från
den ene till den andre. Den uppväxande stjelken af
O. får basen knölformigt uppsvälld, och från denna
utskjuta nya rötter, hvilka kunna äfvenledes växa
fast vid värdens rötter. I den gul- eller rödbruna
stjelkens spets äro de 2-läppiga blommorna samlade
i ett mer eller mindre utdraget ax. Frukten är en
enrummig kapsel med många, mycket små frön. Slägtet
uppträder i Europa med mer än 100 arter, af hvilka
flertalet finnes i Medelhafstrakterna. I Sverige äro
endast 2 arter med säkerhet inhemska: O. major L.,
på arter af Centaurea i Skåne, och O. cirsii Fr., å
rötterna af Cirsium heterophyllum, funnen på Mösseberg
och Ålleberg. O. T. S.

Orobus Tourn., vippärt, bot., ett slägte af
större eller mindre örter med vanligen upprätt
stjelk, hvars 3- till flerpariga blad sakna
klänge, i det medelnerven slutar endast med en
enkel spets. Småbladen äro helbräddade, större
än stiplerna. Blommorna äro röda eller violetta i
ofta långskaftade klasar från bladvecken. I Sverige
finnas 3 arter: U. tubeiosus, »gökmat», O. vernus och
O. niger, af hvilka den förstnämnda är allmän å ängar
och betesmarker. Rotstockar och frön (semina Galegae
nemorensis vernae
) hafva haft användning i medicinen.
O. T. S.

Orognosi (af Grek. oros, berg, och gnosis,
kunskap), kännedomen om bergen, om deras närvarande
beskaffenhet, utsträckning, form o. s. v. Jfr
Geognosi.

Orografi (af Grek. oros, berg, och grafein,
skrifva). Se Geografi, sp. 1055.

Orometri (af Grek. oros, berg, och metron, mått),
läran om beräkningen af bergens dimensioner, af den
absoluta och relativa höjden på bergtoppar, pass,
högslätter o. s. v., med ändamål att utforska hela
bergs volym och olika trakters medelhöjd. Orometrien
utgör en afdelning af orografien.

Oronsay. Se Colonsay.

Orontes. Se El Asi.

Oropa. Se Biella.

Oropos (Lat. Oropus), i forntiden grekisk hamnstad
vid Evripos, midt emot Eretria, på gränsen
mellan Beotien och Attika. Den togs, sannolikt
506, i besittning af athenarna. Den egentliga
hamnen, Delfinion, öfverfartsort till Eubea, låg
vid Asopos’ mynning, något n. om O. I närheten låg
Amfiareion, Amfiaraos’ tempel och orakel. På platsen
för det gamla O. ligger nu byn Oropo.

Orosius, presbyter, f. i Spanien i senare hälften
af 300-talet, författade en verldshistoria i
sammandrag från verldens skapelse till år 410 e. Kr.:
Historiarum libri VII adcersus paganos. Den är
utarbetad hufvudsakligen efter Justinus, Livius samt
Hieronymus’ bearbetning af Eusebius’ »Chronicon»
m. fl. och har det bestämda syftet att försvara
kristendomen och uppvisa, att eländet och olyckorna
under den gångna tiden berott på menniskornas
förderf och syndfullhet. R. Tdh.

Orotava, stad på nordvestra kusten af kanariska
ön Tenerifa, vid foten af Pico de Teyde. Omkr. 8,000
innev. I närheten växte det ryktbara drakblodsträdet,
som hade ett omfång af 15 m. och ansågs vara ett af
de äldsta träd på jorden. Den 2 Jan. 1868 vardt det
omkullblåst af en häftig storm.

Orphanotrophium (Nylat.. af Grek. orfanos,
föräldralös, och trofe, fostring, vård, underhåll),
barnhus. Jfr Allmänna barnhusinrättningen.

Orphei drängar (O. D.) kallar sig en elitkör
af Upsala studentsångare, som konstituerade sig
1853, sammankallad af Jonas Widén, och antog till
lystringssång »Hör, I Orpbei drängar» (Bellman:
»Fredmans epistlar», n:r 14). Sällskapet indrog äfven
instrumentister bland sina led och började 1864 gifva
årliga konserter, på hvilka många värdefulla nyheter
framförts, såsom manssångkantater af Josephson,
Wennerberg och Hallström, Bruchs »Frithiof»,
Heises »Volmerslaget», Hartmanns »Völvens spådom»,
Davids »Öcknen» m. m. A. L.

Orphéon (årfeå’ng; Lat. orpheum, af Grek.
orfeios, som har afseende på Orfevs), namn på
manssångföreningar i Frankrike. Synnerlig förtjenst
om införandet af sångundervisning i folkskolorna i
Paris har Bocquillon-Wilhem (1819). 1835 blef denna
undervisning obligatorisk, och samtidigt öppnades
sångföreningar för arbetareklasserna. Frankrike
hade 1881 omkr. 1,500 orphéons med öfver 60,000
medlemmar. Jfr Liedertafel. – Äfven dessa
föreningars lokaler kallas O., hvilket slutligen
blifvit namn på förlustelselokaler (för dans, musik
o. s. v.) i åtskilliga städer. A. L.

Orphéum. Se föreg. art.

Orpheus. Se Orfevs.

Orpiment (af Lat. auripigmentum). Se Arsenik.

Orraeus, Gustaf, finsk-rysk läkare, född d. 20
Aug. 1738 i Taipaisaari socken, nära Villmanstrand,
Finland, blef student i Åbo 1752 och filos. magister
1760. Han hade emellertid redan 1755 såsom filos.
kandidat lemnat Finland och inträdt i den vid det
stora militärhospitalet i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free