- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
389-390

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktningen af ett malmlagers strykning, kallas
fältorter; orter, som gå mer eller mindre i vinkel
deremot, kallas tvärorter. Ortdrifning
bör i en grufva aldrig försummas, och särskildt
böra undersökningsorter alltid drifvas, medan
malmtillgången är god. Kostnaden märkes då mindre,
än om man, när malmen tagit slut, skall utgifva
penningar endast för uppsökandet af nya malmer. Mången
gifvande grufva har nedlagts endast till följd
af bristande ortdrifning. Se vidare Dagort.
Th. N-m.

Ort (Nedersachs. ort, ord, egentl. fjerdedelen af
t. ex. ett mått, en vigt, ett mynt), svensk vigtdel =
4,25 gr. = 1/100 skålpund = 100 korn; ett rymdmått =
1 jungfru.

Ort, zool. Se Id.

Ortala, grefskap, som d. 5 April 1647 gafs åt
fältmarskalken Lennart Torstensson och hans äkta
mansarfvingar. Det omfattade Söderby-Karls, Estuna,
Loharads, Malsta, Husby, Frötuna, Länna, Bro, Vätö,
Väddö och Häfverö socknar samt Ortala bruk, allt i
Roslagen (Upland). Den 9 Febr. 1648 lades Norrtelge
stad under grefskapet.

Ortala, bruksegendom i Väddö socken, Stockholms län,
vid sjön Bornens utlopp i Ortalaviken, en vik af
Ålands haf mellan Väddö och fastlandet. Egendomen
utgör 2/3 mtl och var 1883 taxerad till 103,000 kr.,
deraf 20,000 kr. för jordbruksfastighet. O. bruk är
ett jernverk med hammar-, spik-, manufaktur- och
klensmedja; äfven finnas qvarn och såg. Jernbruket
anlades under Johan III:s tid, drefs en tid för kronans
räkning, lades 1647 under Ortala grefskap, indrogs
med detta i Karl XI:s reduktion, brändes af ryssarna
1719, hade en lång tid samma egare som Skebo bruk och
egdes derefter af Grill, som 1782 sålde det till huset
Tottie & Arfwedson i Stockholm. Sedan 1868 eges det
af brukspatron W. Govenius. B. S.

Ortbestämningar. Geografiska ortbestämningar
gå ut på att bestämma ett ställes geografiska
koordinater (latitud och longitud; se Bredd 1
och Längd 1) och dermed sålunda samma ställes
plats på jordklotet. Latituden l. polhöjden (= den
geografiska bredden) är liktydig med polens höjd öfver
horisonten och uppmätes derför vanligast antingen
genom medeltalet af en cirkumpolarstjernas (se
d. o.) största och minsta höjd (meridianhöjd öfver och
under polen) eller ock genom en annan himmelskropps
meridianhöjd. Longituden (= den geografiska längden)
är liktydig med tidsskilnaden för orten i fråga och
den ort, från hvilkens meridian longituden räknas. I
de fasta observatorierna bestämmes latituden med
meridiancirkeln eller med passageinstrument genom
observation i »första vertikalen», och longituds-
eller tidsskilnaderna bestämmas med tillhjelp af
telegrafiska signaler. På resor måste naturligtvis
lätt-transportabla instrument nyttjas. Till sjös
användes derför sextanten eller prismacirkeln, med
hvilken vanligen solens höjd observeras. Härigenom
kan latituden bestämmas (enklast om solens
meridiarihöjd blifvit iakttagen), äfvensom tiden på
stället. Tiden for den ort (Greenwich), genom hvilken
utgångsmeridianen går,
erhålles genom medförd kronometer och derigenom
tidsskilnaden och longituden. På längre sjöresor blir
kronometern mindre tillförlitlig, hvarför dess gång
till Greenwichs tid behöfver kontrolleras. Härtill
tjena vanligast måndistanser (se d. o.), hvilka
måste anlitas äfven för det fall att kronometern
under resan råkat stanna eller eljest kommit i
olag. I de fasta observatorierna kan latituden
bestämmas med en noggranhet af en eller annan
tiondedels bågsekund och tidsskilnaden på några
få hundradels tidssekunder när. Till sjös erhålles
latituden med ett möjligt fel af en eller ett par
bågminuter. Tidsskilnaden blir, hvad noggranheten
beträffar, i hög grad beroende af den tid, som
resan varat, eller under hvilken man nödgats lita på
kronometerns gång. Ofta måste man dervid låta sig nöja
med ett fel af omkr. 15 bågminuter eller 1 tidsminut.
E. J.

Ortelius, Abraham, nederländsk geograf, f. 1527,
d. 1598, var köpman i Antwerpen, men egnade sig med
så starkt intresse åt den geografiska vetenskapen,
att han vid sidan af sin vän Mercator förvärfvade
benämningen sin tids Ptolemaeus och 1575 utnämndes
till Filip II:s af Spanien kosmograf. Hans förnämsta
arbete är Theatrum orbis terrarum (1570), den första
geografiska atlas i modern mening. Denna omfattar
inemot 100 kartor, af hvilka de flesta dock äro
endast reproduktioner. Arbetet, som icke röjer något
särskildt bemödande att häfva de inbördes motsatserna
i teckning och namnformer, åtföljes af text.

Orternas undervisningar, kamer., en samling uppgifter
i detalj om hvarje landskaps grundskatteförhållanden,
de särskilda persedlarnas beskaffenhet, beräkningssätt
och mått samt s. k. kronovärdi. Dessa urkunder hafva
småningom tillkommit och egde redan på 1680-talet
i det mesta sitt nuvarande innehåll. De förvaras
i Kammarkollegium, och landskontoren, hvarjämte
de äro af kammarrådet J. Falkman från trycket
utgifna 1860. De ega vitsord i skattefrågor och
utgöra på samma gång en dyrbar historisk källa.
Kbg.

Ortez. Se Orthez.

Orthagoras, envåldsherskare i Sikyon omkr. 670
f. Kr. Såsom ledare för folkpartiet hade han satt sig
i besittning af en våldsmakten, men utöfvade denna med
mycken hofsamhet och till samhällets bästa. Också är
hans och hans efterkommandes, orthagoridernas, välde
det enda från Greklands historia kända exemplet på ett
usurperadt envälde (»tyrannis»), hvilket egt bestånd
i öfver 100 år. A. M. A.

Orthagoriscus. Se Klumpfisk.

Orthez, Ortez [årtä’s], stad i franska
depart. Basses-Pyrénées, vid Gave de Pau och
jernvägen Bayonne–Toulouse. 4,679 innev. (1886),
deraf 1/4 protestanter. Export af rökta skinkor
(»Bayonne-skinkor»). O. var till 1460 hufvudstad
i Béarn, var i 16:de årh. en af protestanternas
centralpunkter och fick 1561 en calvinistisk
högskola. Upphäfvandet af Nantesiska ediktet
(1685) tillintetgjorde för lång tid stadens
välmåga. Wellington, som inneslöt Bayonne, besegrade
d. 27 Febr. 1814 vid O. en fransk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free