- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
403-404

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortofosforsyra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

var att skildra qvinnan såsom en högst ädelmodig
och upphöjd varelse, som förtryckes af männen. Af
större intresse blefvo hennes ypperliga romaner
Eli Makower (1874) och Meir Ezofowicz (1878), den
förra skildrande kampen för tillvaron mellan polska
godsegarna och judarna, den senare slitningarna
mellan talmud-renlärigheten och det religiösa
frihetskrafvet. Fru O. hyllar radikala tänkesätt,
fotade på den engelska empirismen.

Os. Se Kol-os och Koloxidförgiftning.

Os [åss], holländsk målarefamilj. 1. Jan van O.,
f. 1744, d. i Haag 1808, gjorde sig bemärkt som
frukt- och blomstermålare, hvarvid han framförallt
studerade Huysum, kopierade hans taflor och i
sina egna arbeten kom honom ganska nära. Dessutom
målade han äfven landskap med djur och mariner
samt utgaf ett häfte dikter (1787). – 2. Pieter
Gerard van O.,
den föregåendes son, f. i Haag 1776,
d. derst. 1839, var lärjunge af sin fader, men
slog sig särskildt på djurmåleri och tog deri till
förebilder Paul Potter och Karel Dujardin. 1813–1814
var han kapten för en kår frivilliga och deltog
som sådan i krigshändelserna, hvilket gaf upphof
till framställningar af krigsscener. Nio af hans
taflor finnas i museum i Amsterdam. Det finnes äfven
värderade etsningar af hans hand. – 3. Georg Jakob
Johannes van O.,
den föregåendes broder, f. i Haag
1782, var sin faders lärjunge, men fortsatte som
blomstermålare och utförde illustrationerna till
»Flora batava» af J. Kops. 1810 slog han sig ned
i Amsterdam, der han vunnit ett pris, och började
måla i olja med stor framgång samt tog, äfven han,
Huysum till förebild. Han begaf sig 1812 till Paris,
der han målade för porslinsfabriken i Sèvres, utan
att dock lemna oljemåleriet, och han fortlefde sedan
med korta afbrott sitt lif i Paris. Död derst. 1861.

Osager, Eng. Osages [åsedsj], indianstam
i Nord-Amerikas förenta stater, tillhörande
sioux-folket, äro bosatta i nuv. staten Kansas. De
föredraga ännu jägarelifvet framför ett bofast
lefnadssätt, och endast enstaka familjer idka något
jordbruk. Fordom hade osagerna sitt område i staterna
Arkansas och Missouri. – Osage river kallas ett föga
betydande vattendrag, som kommer från Kansas, i östlig
och nordöstlig riktning flyter i staten Missouri och
nedanför Jefferson City faller ut i Missouri.

Osaka, näst Tokio Japans största stad, ligger på
södra kusten af hufvudön Nippon, 43 km. s. v. om
Kioto, med hvilket O. är förenadt genom jernväg,
på ömse sidor om Jodogava (Bivasjöns utlopp), samt
genomskäres af en mängd flodarmar och kanaler. 359,320
innev. (1884). Staden har närmare 2,000 buddha-
och sjintotempel, men få hafva något framstående
yttre. De förnämsta byggnaderna äro slottet, grundadt
1584, myntet, fullbordadt 1871, samt arsenalen, der
såväl kanoner som eldhandvapen tillverkas. O. är en
af Japans förnämsta fabriks- och handelsstäder; det
har jerngjuterier, kopparsmedjor, valsverk, glas-,
pappers- och sockerbruk,
bomullsspinneri, bryggeri, brännerier, skeppsvarf.
Större skepp kunna ej inlöpa till O., utan gå till
Hiogo på andra sidan viken, der ock de europeiska
handelsfirmorna slagit sig ned. Jernväg går mellan
O. och Hiogo. O. öppnades för utländingar 1868.

O sancta simplicitas!, Lat., »o heliga enfald!»
Så förtäljes Johannes Hus hafva utropat vid åsynen
af en bondkvinna, som för sin del framsläpade ett
trästycke till bålet, å hvilket han led martyrdöden.

Osander, Olof, biskop, född i Linneryd, Småland,
d. 5 Sept. 1700, blef 1718 student och 1723 filos.
magister i Lund, hvarefter han begaf sig till
tyska högskolor. 1726 blef han teol. adjunkt vid
Lunds universitet, 1730 domprost i Vexiö och 1733
teol. doktor. Såsom preses vid ett prestmöte utgaf
han Eschatologia sacra (1735). 1749 utnämndes han
till biskop i Vexiö. O. höll flitigt prestmöten
och vårdade sig i öfrigt synnerligen om stiftets
angelägenheter. Deremot spelade han ej någon
särdeles framstående rol vid de sex riksdagar han
bevistade. Han afled i Vexiö d. 13 Juni 1787. – O:s
barn adlades 1756 med namnet Sanderskiöld. Sonen Per
Olof S
. (f. 1734, d. 1805) var vice president i Göta
hofrätt. -rn.

Osann [åsan], Emil, tysk läkare, f. 1787,
bosatte sig i Berlin såsom praktiserande läkare
samt blef 1814 e. o. professor i fysiologi vid
med.-kirurg. militärakademien och 1825 ordin.
professor i farmakologi vid universitetet i
Berlin. 1833 nämndes han till direktor för det af
Hufeland grundade polikliniska institutet, vid
hvilket han länge varit fäst såsom underläkare. Död
1842. Bland hans skrifter må nämnas Darstellung der
bekannten heilquellen der vorzüglichsten länder
Europas
(1829–32; ny uppl. 1839–43).

Osarsiph, en sagohjelte, som omtalas af Josephus
– i hans manetonska excerpt – och af denne
judiske författare identifieras med Moses.
K. P.

1. Osbeck, Per, prest, botaniker, född på torpet
Oset i Hålanda socken, Elfsborgs län, d. 9 Maj 1723,
student i Upsala 1745, blef der Linnés lärjunge och
upptagen i hans närmaste umgängeskrets samt erhöll
hans enskilda handledning. 1750 förordnades han
till skeppspredikant å ett af Ostindiska kompaniets
fartyg, med särskildt uppdrag af Vetenskapsakademien
att under resan anställa botaniska och zoologiska
undersökningar. Frukten af dessa blef O:s berömda
Dagbok öfver en ostindisk resa (1757; öfvers. på
tyska 1765, på engelska 1771), hvilken visar,
att han »icke blott var en outtröttlig samlare
och beskrifvare samt den lyckligaste att göra
intressanta fynd inom åtskilliga naturens områden,
utan äfven fullföljde en äkta vetenskaplig plan
för sin verksamhet och var mäktig af storartade
vyer». Linné prisade också i bref vigten af denna
reseskildring samt af hans hemförda, ovanligt
rikhaltiga samlingar af växter och insekter. –
O. kallades efter återkomsten till huspredikant hos
C. G. Tessin, som äfven gjorde honom till intendent
öfver naturaliekabinettet å Leckö. Der tillbragte
han öfver fem år,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free