- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
407-408

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscillera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när en laddflaska (se d. o.) urladdas genom en
slutningskedja med ringa motstånd. Dervid uppstår
nämligen jämnvigt i etermassan först efter det
att etern gjort en eller flere oscillationer
mellan laddflaskans beläggningar. Detta fenomen,
som kallas oscillatorisk urladdning, bevisar,
att etern, likasom all annan materia, eger tröghet.
A. Bi-n.

Oscillera (Lat. oscillare), svänga, göra
svängningar. Se Oscillation.

Oscines. Se Sångfoglar och Tättingar.

Osculatorium (af Lat. osculum, kyss), kysstafla,
liten tafla af marmor, elfenben eller ädel metall,
prydd med graverade eller i relief utförda bilder
ur den heliga historien, hvilken vid den katolska
gudstjensten före nattvardsgången plägade framräckas
till de trogne att kyssas. Taflan utgjorde vanligen
på samma gång relikgömma. Ett annat namn på samma
sak var pax l. pacem (d. v. s. frid, fridshelsning).

Osenbrüggen [å’sen-], Eduard, tysk rättslärd,
f. 1809, d. 1879, professor i Dorpat 1843–51,
derefter i Zürich, egnade sig företrädesvis åt
studiet af den äldre germanska straffrätten, sådan
den är bevarad i de sydtyska rättskällorna. Sina
undersökningar på detta område sammanfattade
han i Das alamannische strafrecht (1860)
m. fl. arbeten. Senare brukade han sin penna till
författande af åtskilliga populära skildringar af
naturen och kulturförhållandena i Schweiz.

Osgood [å’sgoudd], Frances Sargent, nord-amerikansk
författarinna, f. i Boston 1811, hette som flicka
Lock och ingick äktenskap 1834 med en porträttmålare
S. Osgood. Död 1850. Hennes älskvärda, poetiska
väsende afspeglas i hennes dikter. Hon utgaf bl. a. A
wreath of wild-flowers from New England
(1839), The
poetry of flowers
(1847), ett par skådespel samt 1849
en samlad uppl. af sina Poems.

O’Shaughnessy [åsja’nessi], Arthur, engelsk skald,
f. i London 1846 inom en gammal irländsk familj,
d. 1881, röjde framstående skaldegåfvor i sina diktalster
An epic of women (1871), The lays of France (1872),
Music and moonlight (1874) och Songs of a worker
(1881). Han var äfven zoolog.

Oshkosh [å’sjkåsj], stad i nord-amerikanska staten
Wisconsin, vid Fox rivers utlopp i Winnebago-sjön
och flere jernvägslinier (till S:t Paul, Milwaukee och
Chicago). 15,748 innev. (1880). O. är den vigtigaste
platsen för trävaruhandeln i staten och har en
högskola, statens normalskola, stora sågar och
qvarnar, tändsticks- och snickerifabriker.

Osiafider. 1. Andreas O., tysk luthersk teolog,
upphofsman till den s. k. »osiandriska striden»
(om rättfärdiggörelseläran) och stamfader för en
ansedd slägt af teologer, född i Gunzenhausen vid
Nürnberg d. 19 Dec. 1498, blef den förste evangeliske
predikanten vid Lorenzkyrkan i Nürnberg (1522). Då
han på grund af sitt motstånd mot Augsburg-interim
måste lemna sin befattning 1548, kallades han följande
år af Albrekt af Brandenburg till förste teologie
professor vid universitetet i Königsberg. Straxt
derefter framträdde han med en oluthersk lära om
rättfärdiggörelsen. Rättfärdiggörelsen borde enligt
hans åsigt uppfattas icke såsom en på Kristi förtjenst
grundad gudomlig doms- och nådeshandling, hvarigenom
menniskan dömdes fri från syndens skuld och straff,
utan såsom en gudomlig nådeshandling, hvarigenom
menniskan i kraft af Kristi inneboende i hjertat
frigjordes från syndens makt och välde. De strängt
lutherske teologerna stämplade denna lära såsom en
katolsk sammanblandning af rättfärdiggörelsen och
helgelsen, som ledde till katolsk verkhelighet. O:s
häftigaste motståndare voro Königsberg-predikanten
Joachim Hörlin och Königsberg-professorn Frans
Stancarus. Under stridens gång dog O. d. 17
Okt. 1552. Hans måg, hovpredikanten Johann Funck,
blef då ledaren af det osiandriska partiet, hvilket
inom kort segrade. Motståndarna afsattes. Men
då Funck inlät sig i politiska stämplingar,
tillsatte Preussens länsherre, konungen af Polen,
en undersökningskommission. Funck dömdes till döden
och afrättades 1566; osiandristerna fördrefvos,
och de, som höllo strängt vid Luthers lära,
återkallades. Utnämnd till biskop af Samland, utgaf
Mörlin tillsammans med M. Chemnitz emot Osianders lära
det s. k. »Corpus doctrinae pruthenicum», hvilket på
en synod i Königsberg 1567 blef antaget såsom läronorm
för den preussiska kyrkan. – 2. Lukas O. d. ä., den
föregåendes son, f. 1534, d. 1604 efter att till
1598 hafva varit hofpredikant och konsistorialråd
i Stuttgart, var en mångsidigt verksam teolog samt
framstående predikant och författare. Han deltog
bl. a. i »Maulbronn-kolloqviet» 1564 och var en
af författarna till Maulbronn-formeln 1576 (se
Maulbronn). – 3. Lukas O. d. y., den föregåendes
son, f. 1571, d. 1638 såsom professor och kansler
vid universitetet i Tübingen, var likaledes en
framstående teolog, känd särskildt såsom slagfärdig
polemiker. I likhet med sin fader och i motsats
till sin farfader ansågs han för en af de mest
renläriga lutherska teologer. Särskildt är han
bekant för sin strid med Giessenteologerna, hvilkas
kenosislära han bekämpade i åtskilliga skrifter, och
kanske ännu mer för sina »Teologiska betänkanden»
mot Johann Arndts »Sanna kristendom» (1623).
J. P.

Osiander, Friedrich Benjamin, tysk läkare, f. 1759,
professor i Göttingen 1792, d, 1822, var en mycket
berömd lärare och inlade stora förtjenster om den
operativa förlossningskonsten.

Osimo, stad uti italienska prov. Ancona, s. om staden
Ancona. 4,645 innev. (1881). Staden är säte för en
biskop samt omgifven af murar från den förkristna
tiden. Den är identisk med forntidens Auximum i
picenternas land.

Osiris, egyptisk gudomlighet. Se Egypten
(fornreligion).

Osirispelare är namnet på i de egyptiska templen
stundom förekommande pelare, framför hvilka – utan
att tjenstgöra som bärare – är anbragt en stående
kolossalfigur, som framställer minnesmärkets kunglige
stiftare med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free