- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
417-418

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristiania och förlorade der sin son Gustaf, ett
hårdt slag för hans fadershjerta. Hemkommen till
Stockholm, föll han i en svår sjukdom, under hvilken
en svensk-norsk interimsregering i nära ett halft
år förde riksstyrelsen. Konungen tillfrisknade
emellertid; men de vigtiga förhandlingar,
som fördes, de ansvarsfulla beslut, hvilka de
närmaste åren påfordrade, hans rastlösa ifver att
taga personlig kännedom om äfven mindre detaljer
öfverhopade honom med arbete och påskyndade
utvecklingen af det lidande, hvaraf han länge
erfarit öfvergående verkningar. På våren 1857
begynte hans själslif fördunklas; »småningom lade
sig vanmaktens töcken, stilla men oemotståndligt,
öfver denna förr så ljusa och verksamma själ»
(Carlson). Den 25 Sept. 1857 nedlade han äfven
formelt regeringsbördan. Kronprinsen-regenten Karl
styrde i faderns namn, till dess döden gjort slut
på dennes långa lidanden. O. afled i Stockholm
d. 8 Juli 1859. I sitt äktenskap hade han sönerna
Karl (f. 1826, d. 1872), som efterträdde honom på
tronen, Gustaf (f. 1827, d. 1852), Oskar (f. 1829),
Sveriges-Norges nu regerande konung, och August
(f. 1831, d. 1873) samt dottern Eugenia (f. 1830).
H. W.

2. Oskar II (O. Fredrik), den föregåendes och
Josefinas af Leuchtenberg son, föddes i Stockholm
d. 21 Jan. 1829 och erhöll genast af farfadern
titeln hertig af Östergötland. Hans faddrar voro
rikets ständer, genom utsedda deputerade, vid
döpelseakten d. 28 Jan. Tillsamman med sina äldre
bröder, Karl och Gustaf, erhöll han en vårdad
uppfostran. Dåv. akademiadjunkten F. F. Carlson
var hans hufvudlärare. Biskop Butsch i Skara var
de unge konungasönernas skriftefader. Efter Oskar
I:s tronbestigning erhöll prins O. 1845 sin första
officersfullmakt i Sveriges och Norges här och flotta
samt tillbragte med studier i Upsala vårterminen 1846
samt höstterminerna 1847 och 1849 i brodern Gustafs
sällskap. Hans förkärlek för flottan föranlät fadern
att låta honom deltaga i den 1846 utrustade eskaderns
öfningar i Östersjön och Nordsjön samt senare på
året i fregatten »Eugenies» expedition till England
och Medelhafslanden, under S. v. Krusenstiernas
befäl. Efter hemkomsten fortfor prins O. att med
lifligt intresse taga del i flottans angelägenheter,
varm anhängare af »stora flottan» i då pågående
strider om flottans reorganisation; och det antogs
t. o. m., att hans åsigter stundom icke saknade
inflytande på regeringens åtgärder inom flottans
styrelse. Premierlöjtnant i flottan 1846, befordrades
0. 1850 till kapten, 1855 till kommendör och nådde
1856 konter-amirals och generalmajors grad. Sistnämnda
år anträdde prinsen en resa till kontinenten och
England, hvarunder han med stora hedersbetygelser
mottogs af kejsar Napoleon III och af drottning
Victoria. I England åsåg han mönstringen af de från
Krim återvändande trupperna; i Paris närvar han vid
kejsareprinsens döpelseakt. Under hemresan aflades
i största inkognito ett besök vid nassauska hofvet,
och d. 8 Okt. 1856 tillkännagafs officielt prins O:s
förlofning med prinsessan Sofia af Nassau. Bilägret
firades i Biberich d. 6 Juni
1857. De nyförmäldes högtidliga mottagande i Stockholm
egde rum d. 19, årsdagen af Oskars och Josefinas
förmälning 1823.

Konung Oskar I, som i mycket rådsport sin son
Oskar, hade redan vid denna tid inträdt i det
sjukdomsstadium, som efter två års aftynande
medförde döden. Vid brodern Karls tronbestigning,
1859, blef prins O. närmaste tronarfving, men
stod under broderns hela regeringstid endast föga
i beröring med regeringsärenden, när han ej som
ordförande deltog i tillförordnad regering. Han
utnämndes af kronprinsen-regenten 1858 till
vice-amiral och generallöjtnant samt erhöll många
särskilda uppdrag, både militära och civila, såsom
ledningen af arbetet med »Krigshistoriskt arkiv»
(1858–60), inspektionen af militärläroverken,
ordförandeskapet i krigsundervisningskommissionen
o. s. v. Vintern 1861–62 vistades prinsen med sin
familj i Nizza. I de komitéer, hvilka beredde de
förenade rikenas deltagande i verldsexpositionerna i
London (1862) och Paris (1867), var han ordförande,
och han vistades sjelf flere månader i Paris under
expositionstiden. Äfven ledde han förberedelserna
för den skandinaviska expositionen i Stockholm 1866,
höll tal vid dess festliga öppnande och deltog i
det samtidiga skandinaviska nationalekonomiska
mötet, liksom 1863 i naturforskaremötet. Som
förste hedersledamot af Vetenskapsakademien,
Vitterh. hist. o. antiqv. akad. och Akademien
för de fria konsterna samt förste ledamot af
Krigsvetenskapsakad och Musikaliska akademien, i
hvilken sistnämnda han var preses 1864–72, var han
alltid varmt intresserad för dessas arbeten. Likaså
understödde O. tidigt de arktiska forskningsresorna,
efter sin tronbestigning en af dessas frikostigaste
mecenater, i det han. jämte O. Dickson och
A. Sibiriakov, bekostade den verldsbekanta
»Vega-färden». I Vitterhets-, hist. och
ant. akad. uppläste han vid sammankomster 1859,
1861 och 1863 en serie afhandlingar, i hvilka han
lemnade historiska utredningar af svenska flottans
och härens tillstånd och bedrifter åren 1711–13,
hvilka afhandlingar trycktes under titeln Några
bidrag till Sveriges historia åren 1711, 1712 och 1713

(3 dlr, i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., 22:dra,
24:de och 25:te banden 1861–67). Af Svenska akademien
prisbelöntes 1857 hans diktcykel Ur svenska flottans
minnen.
Dessa dikter inledas med den bekanta sången
till Östersjön (»Du blånande haf, som mångtusende
år» etc.). Till diktsamlingen, som utgafs 1858
(nya uppl. 1861, 85; öfvers. på tyska 1861, 77),
har blifvit lagdt det »dramatiska utkastet» Några
timmar på Kronoborgs slott den 29 Oct. 1658,
som
äfvenledes behandlar en episod ur svenska flottans
häfder. I Militärsällskapet i Stockholm högtidlighöll
prins O. 150-årsdagen af Karl XII:s död med ett
tal öfver Carl den tolfte (1868; öfvers. på tyska
o. engelska). I Musikaliska akademien höll han vid
årshögtiderna tal (1885 utg. under titeln Högtidstal
i K. Musikal. akad. under ett nioårigt presidium
) och
ingrep med stort intresse i ombildandet af akademiens
läroverk till ett »konservatorium». Vidare har han
utgifvit åtskilliga häften dikter (Nytt och gammalt af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free