Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O****, 1859. 61, 64, 68, 72), öfversättningar af
Herders »Cid» (1859) och Göthes »Torquato Tasso»
(1861), idyllen Blommornas undran (1860, med musik af
I. Hallström), balladen Herr Hjalmar och skön Ingrid
(1865, med musik af dens.) m. m. Samlade skrifter af
Oscar Fredrik började utgifvas 1875. Konung O. har
som talare vunnit stort rykte, hvilket särskildt
framhölls af Svenska akademiens direktör 1874 och
antyddes vid akademiens hundraårsfest (1886). Med
konungens tillstånd promoverades prins O. 1868 vid
Lunds universitets 200-årsfest till hedersdoktor i
filosofiska fakulteten.
Vid unionsfesten i Kristiania d. 4 Nov. 1864
var han konungens representant, liksom vid
Norges tusenårsfest, i Haugesund, d. 18 Juli
1872. Derifrån begaf han sig till Bergen, men
hemkallades för att under konungens utländska resa
föra riksstyrelsen. Knappt hunnen tillbaka inom sitt
svenska rikes gräns, afled konung Karl, och prins
O. besteg tronen d. 18 Sept. 1872. Han kröntes i
Sverige d. 12 Maj 1873 och i Norge d. 18 Juli s. å.
Det politiska läget i såväl Sverige som Norge
erbjöd den nye konungen betydande svårigheter. I
Sverige streds inom riksdagen företrädesvis om
skattereform och härordning; och den »kompromiss»
mellan dessa frågor, hvilken inaugurerade
konung O:s regering, ledde slutligen 1885 till
en begynnande utgång ur den alltjämt fortgående
striden, hvars olika stadier vållat flere minister-
och krigsministerskiften. Frågan om lifsmedelstullar
och ökadt tullskydd för industrien trädde derefter
i förgrunden (1886 o. f.). Jernvägsbyggandet
har emellertid fortsatts med stor kraft: två
nya mellanriksbanor hafva öppnats och enskilda
jernvägsnät anknutits till statsbanorna i de
flesta af mellersta och södra Sveriges provinser;
fabriksindustrien har märkligt ökats o. s. v. Men
många samhällsvigtiga frågor hafva genom de »stora
frågorna» skjutits åt sidan, oaktadt genom en
mängd komitéer betydande förarbeten nedlagts på
deras lösning. – I Norge ärfde konung O. från sin
företrädare frågorna om riksståthållareämbetets
afskaffande och om statsrådens tillträde till
stortinget. Under fortsatt strid om det senare,
först yrkadt af regeringen, sedan af stortinget, har
det politiska läget i landet betydligt förändrats och
konung O., efter ihärdigt motstånd, ur oppositionens
led tagit den ministèr, som sanktionerade den
åtrådda ändringen af grundlagen, dock först sedan
frågan om konungens vetorätt i grundlagsfrågor på
ett för konungamakten föga betryggande sätt af
stortinget tagits om hand. Äfven i Norge väntar
härordningsväsendet på en lösning, som kan trygga
landets säkerhet genom att klokt använda dess
kraft. För åstadkommande af full likställighet
mellan Sverige och Norge vid de diplomatiska
ärendenas föredragning inför konungen och rådslagens
framläggande till granskning af riksdag och storting
hafva långvariga förhandlingar egt rum, utan att
leda till resultat. Jernvägsbyggandet har äfven
i Norge fortgått under konung O:s regering, så att
Kristiania–Trondhjem och Trondhjem–Jämtland förbundits
med jernväg. Men af det hela verlden genomgående
ekonomiska betrycket har Norge lika litet som Sverige
kunnat undgå att beröras.
O. har som konung gjort vidsträckta resor inom sina
båda land. Han har äfven gjort betydliga utländska
resor, besökt kejsarna af Ryssland och Tyskland
(1875), drottningen af England (1881), kejsaren
af Österrike och sultanen i Konstantinopel (1885)
m. fl. och har sjelf i sin hufvudstad fått mottaga
besök af kejsare, konungar och furstar. Det sista
spåret af missförhållande mellan den i Sverige nu
regerande och den 1809 afsätta dynastien häfdes af
konung O., då han sjelf besökte prinsens af Vasa
dotter, drottningen af Sachsen, i Baden begärde en
maka för sin äldste son och för den fördrifne konungen
Gustaf IV Adolfs och hans son kronprinsen Gustafs
sarkofager öppnadö Riddarholmskyrkans kungliga graf
kor (1884). – I sitt äktenskap har konung O. 4 söner,
Gustaf (f. 1858), Oskar (f. 1859), Karl (f. 1861)
och Eugen (f. 1865). H. W.
Oskar Karl August, hertig af Gotland, Sveriges och
Norges arffurste, konung Oskar II:s och drottning
Sofias andre son, föddes å Drottningholms slott
d. 15 Nov. 1859. Prins O. åtnjöt undervisning
dels i »Beskowska skolan» (ett enskildt läroverk
i hufvudstaden), dels, jämte sina bröder Gustaf
och Karl samt några kamrater från nämnda skola,
i hemmet under särskildt förordnade lärare och
undergick 1879 prof motsvarande de för student- och
officersexamen föreskrifna. Han utnämndes s. å. till
underlöjtnant i svenska och norska flottorna, vid
Svea artilleriregemente, Gotlands nationalbeväring och
norska Artilleribrigaden. Höstterminen 1881 samt vår-
och höstterminen 1882 idkade han universitetsstudier
i Upsala. Derjämte deltog han tidtals i tjenstgöring
vid någon af ofvan nämnda kårer. Med särskildt
intresse har prins O. omfattat sjötjensten. Redan
tidigt fick han medfölja sjökadetterna på deras
öfnings-expeditioner. Sin första längre sjötur
fick han göra med 1876 års kadettexpedition (till
Nord-Amerika) och deltog i sammanhang med denna
i de festligheter, med hvilka hundrade årsdagen
af Förenta staternas sjelfständighetsförklaring
firades i Filadelfia. På våren 1880 var prins
O. i Paris, då man der med festligheter hedrade
Vega-expeditionen, for senare på året med fregatten
Vanadis på Medelhafvet, besökte Egypten, Syrien,
Palestina och Italien samt återkom 1881 med nämnda
fartyg till fäderneslandet. 1882 utnämndes O. till
löjtnant. Dec. 1883–Maj 1885 deltog han i Vanadis’
verldsomsegling. Prinsens färd gick öfver England,
Portugal, Rio Janeiro, Magalhães’ sund, Valparaiso
(Chile), Callao (Peru), Marquesasöarna. Tahiti,
Havaii-, Marshallöarna, Japan, Hongkong, Filippinerna,
Siam, Singapur, Kalkutta (der prins O. julaftonen
1884 sammanträffade med sin yngre broder prins Karl,
och hvarifrån han i dennes sällskap drog tvärs öfver
land till Bombaj), Aden, Masaua och Malta. Under
resan hade prins O. 1884 avancerat till kapten. I
Jan. 1888 utnämndes han till kommendörkapten af 2:dra
kl. i svenska och norska flottorna samt till major
i ofvannämnda artilleri- och infanterikårer. Icke
långt derefter, d. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
