- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
455-456

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osteosarkom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i v. till prov. Westpreussen, i n. v. till Östersjön,
i ö. och s. till Ryssland samt har en areal af 36,891
qvkm., deri icke inberäknadt Kurisches haff och den
till O. hörande delen af Frisches haff. 1,959,475
innev. (1885), deraf 1,677,711 protestanter,
255,024 katoliker och 15,667 judar. Befolkningen är
hufvudsakligen tysk, men blandad med litaver och
slaver (hufvudsakligen polacker), hvilka utgöra
något öfver 18 proc. På Kurische nehrung och vid
Memel bo några hundra letter, hvilka sjelfva kalla
sig kurer. Till sin fysiska beskaffenhet bildar
O. en del af den från ö. till v. gående sydbaltiska
kustplatån (uralsk-baltiska landåsen) och består
af en af många floder genomdragen, med en mängd
större och mindre sjöar (preussiska sjöplatån), i
n. ö. och s. af kärrtrakter betäckt, vid kusten af
dyner omgifven afdelning af nordtyska låglandet, som
jämte stora sterila sandslätter med erratiska block
äfven innesluter många bördiga trakter. De största
höjderna ligga ö. om de masuriska sjöarna i trakten
af Goldapp och s. om Osterode samt nå omkr. 300
m. höjd. De största af de gruppvis liggande sjöarna
äro de masuriska: Mauer (105 qvkm.), Spirding (102
qvkm.), Löwentin och Rosche. Hufvudfloder äro Njemen
l. Memel (med sina tillflöden Jura och Szeszupa),
Pregel (med Inster, Pissa, Angerapp och Alle) samt
Passarge. Kanalerna hafva tillsammans en längd af
415 km. De vigtigaste af dem äro König Wilhelms
kanal (23 km., med den kanaliserade Minge 49,8 km.),
Seckenburg-kanalen (11 km.), Grosse Friedrichsgraben
(19 km.) och Elbing-Oberländischer-kanalen (se d. o.),
som går in i Westpreussen. – Klimatet är jämförelsevis
rått. Årstemperaturen är i Memel och Königsberg +
6,6° C., i Tilsit + 6,3° C. Årliga nederbörden uppgår
i Königsberg till 600 mm., i Tilsit till 670 mm.

Befolkningen sysselsätter sig hufvudsakligen med
jordbruk och boskapsskötsel (57 proc.), i mindre
grad med industri (15,5 proc.). Af O:s areal voro
1883 51,8 proc. odlad jord, 12,7 proc. naturlig
äng, 18 proc. skog och nära 18 proc. betesmarker
samt oanvändbar mark. Mest odlas råg och hafre samt
potates och baljväxter, i mindre utsträckning hvete
och korn. Skogen består till nära 80 proc. af
barrskog och lemnar värdefulla produkter för
export. Ladugårdsskötseln är högt utvecklad, i
synnerhet hästafveln, i hvilket hänseende O. står
högst i preussiska staten. Ett stort stuteri finnes
i Trakehnen. Kreatursbesättningen räknade 1883
383,500 hästar, 825,000 nötkreatur, 1,4 mill. får,
611,000 svin och 14,000 getter. I de borgerliga
yrkena är den lilla industrien öfvervägande. Fiske,
torfberedning, tegeltillverkning, jernindustri,
linneväfveri, skeppsbyggen träförädling samt beredning
af näringsämnen äro de vigtigaste industrigrenarna. En
specialitet för kustbefolkningen är insamling af
bernsten. Jernvägarna hade 1885 en längd af 1,265
km. – I administrativt hänseende är O. indeladt i
2 regeringsområden: Königsberg med 20 och Gumbinnen
med 16 kretsar. Till Preussens Andra kammare sänder
provinsen 32
ombud. I Första kammaren är den representerad
af 27 medlemmar, af hvilka 6 hafva ärftlig
representationsrätt och 15 äro utnämnda
efter presentation. Provinsen har sin
oberlandesgericht i Königsberg, 8 landgerichte
och 70 amtsgerichte. Uppsigten öfver den
evangeliska landskyrkan utöfvas af konsistorium
i Königsberg; katolikerna lyda under biskopen
af Ermeland. Provinsialregeringens säte är
Königsberg. Af bildningsanstalter inom O. må nämnas:
universitetet i Königsberg, det 1568 af kardinal
Hosius stiftade Lyceum hosianum för katolska
teologer i Braunsberg, pedagogiskt lärareseminarium i
Königsberg, en konstakademi derstädes, 16 gymnasier,
2 progymnasier, 6 real- och 2 realprogymnasier, 1
högre borgareskola, 12 offentliga högre flickskolor,
8 skollärareseminarier, 2 navigationsskolor, 1
landtbruksinstitut i förening med universitetet och
2 högre landtbruksskolor. – Af äldre benämningar på
olika delar af provinsen äro följande ännu i bruk:
Littauen (regeringsområdet Gumbinnen ö. om Goldapp),
Masuren (södra delen af provinsen), Samland (ön
mellan Deime, Pregel, Östersjön och de båda haffen),
Ermeland (kretsarna Braunsberg, Heilsberg, Rössel
och Allenstein af regeringsområdet Königsberg). –
Rörande landets historia se Preussen.

Ostracism (Grek. ostrakismos) kallas det i
åtskilliga af det forna Greklands demokratiskt styrda
stater rådande bruket att genom omröstning med små
taflor eller skärfvor af bränd lera (ostraka) på
viss tid, vanligen 10 år, landsförvisa personer,
hvilka ansågos farliga för folkfriheten. I Åthen,
der ostracismen infördes af Kleisthenes (efter 510
f. Kr.), var stadgadt, att folket hvarje år på första
folkförsamlingen skulle tillfrågas om det ville göra
bruk af ostracismen. Blef svaret jakande, utsattes en
ny folkförsamling för omröstningens företagande. Så
vida dervid minst 6,000 medborgare kommo tillstädes
och deltogo i omröstningen, var den, hvars namn
befanns skrifvet på de flesta röstskärfvorna,
förbunden att lemna landet inom 10 dagar. Ostracismen
betraktades icke såsom något straff och åtföljdes
icke af vanära eller egendoms förlust. Den var
endast ett skyddsmedel från samhällets sida mot
alltför mäktiga medborgare och torde såsom sådant
hafva varit till nytta under tiden närmast efter
enväldets störtande, då den unga friheten ännu
hotades af stormännens ärelystna planer. Men under
de följande tidernas partistrider missbrukades den
till att hetsa folkets afund och misstänksamhet mot
en hvar, som på något sätt höjde sig öfver den stora
massan, hvarför just äfven Athens utmärktaste män
(Themistokles, Aristides, Kimon m. fl.) drabbades
deraf. Enligt en uppgift skall Kleisthenes,
inrättningens grundläggare, hafva varit dess första
offer. I Syrakusai på Sicilien förekom ett med
ostracismen nära öfverensstämmande bruk, hvilket
kallades petalismos, emedan blad (petala) i stället
för lerskärfvor nyttjades vid omröstningen. A. M. A.

Ostracoda. Se Musselkräftslägtet.

Ostrau, stad i norra Mähren, vid Oders biflod
Ostrawitza och jern vägen mellan Krakov

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:30:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfal/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free