- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
461-462

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostrea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

G. arcuata för öfre delen af undre Lias. E. virgula
för Kimmeridge, E. Couloni (sinuat) för Neokom,
E. columba för Cenoman och G. vesicularis för
Senon. Den senare är allmän äfven i Sveriges
kritsystem, som är särskildt rikt på arter af
O. diluviana, E. haliotoidea m. fl. O. Hisingeri
är en af de mest karakteristiska formerna
i Sveriges Liasbildningar och finnes
äfven på många andra ställen i Europa.
R. L.         B. L-n.

Ostronfiske, fångst af ostron, sker på djupare
vatten med s. k. ostronskrapa (i Bohus län kallad
»ulk» och »engelsman») af åtskilliga modeller,
som dock alla hafva det gemensamt, att de bestå
af en båge med ena sidan försedd med ett kniflikt
tillplattadt jern samt vidhängande säck af groft nät
eller nätformigt sammanfogade jernlänkar. Redskapet
släpas långs bottnen efter båt, hvilken ros eller,
der bottnen är slät, går för segel. På mindre djup
och på bergbotten tagas ostronen med ostrontång, ett
slags tång af jern, försedd med långt skaft, samt
på branta sluttningar med s. k. skaf (ostronskaf),
ett slags håf, hvars ena sida är rak och kniflikt
tillplattad. Någon gång har äfven dykare användts
för ostronfångst. – I Sverige drifves ostronfångst
endast i Bohus län, hvarest ostronbankar förekomma
ned till Orust och Tjörn. Ostronfisket är der i det
hela obetydligt, och dess afkastning synes vara stadd
i aftagande. Afkastningen utgjorde 1885 364 »trä»
(à 200 stycken) till ett värde af 8,600 kr. (uppg. ej
alldeles fullst.) mot 2,050 »trä» 1859. I Sverige är
enl. k. kung. d. 10 Dec. 1880 ostronfiske förbjudet
fr. o. m. d. 1 Maj till d. 1 Sept. Ej häller må
ostron af mindre bredd än 59 mm. (2 dec. tum)
fångas, utan skola sådana, då de upptagits, genast
åter utsläppas. I Norge förekomma ostronbankar der och
hvar från Kristiania-fjorden upp till Namsen-fjord,
men fångsten är äfven der jämförelsevis obetydlig. Den
har under 1881–85 utgjort i medeltal 252 hl. till
medelvärde af 6,568 kr. årligen. Större betydelse
har ostronfisket i Danmark, hvarest det tillhör
kronan. Afkastningen har emellertid på senare tider
jämväl der aftagit betydligt. De rikaste bankarna
äro de i Limfjorden, dit ostron efter genombrottet
1825 inkommit och först 1851 upptäcktes. Mellan
1876–81 voro bankarna utarrenderade till en firma i
Hamburg för 240,000 kr. årligen. Fångsten nedgick
från 7–8 millioner stycken 1871–74 till endast
1 1/2 mill. 1880–81. Orsaken härtill antages vara
ogynsamma vintrar. Arrendet under nuv. period
uppgifves vara 60,000 kr., men ökas i viss proportion
till fångsten. Ostronbankarna vid Frederikshavn
(Fladstrand) ligga på en sträcka af omkr. 4 mil från
Skagen till inemot Hirsholm, omkr. 1/2– 1 1/2 mil från
land. Angående deras afkastning saknas uppgifter. Vid
Tysklands kuster finnas ostronbankar endast vid
Slesvigs vestkust, hvarest i djuprännorna i det
s. k. »Wattenmeer», som under ebben ligger ofvan
vattnet, finnas omkr. 50 bankar, de största invid ön
Sylt. För att spara bankarna fiskas der blott
1,000–3,000 tunnor ostron (à 600–800 st.) årligen. Bankarna
äro äfven der regale. De slesvigska
ostronen anses öfverträffa de danska. I Nederländerna
äro de gamla ostronbankarna uti Zuyderzee
nästan utfiskade, och ostronfångsten är numera
koncentrerad i prov. Zeeland. Genom odling hafva
dessa bankar stigit i värde, så att arrendeafgiften
till statskassan f. n. skulle enl. beräkning
uppgå till omkr. 1/2 mill. kronor. Samtliga dessa
ostronfisken äro emellertid obetydliga i jämförelse
med de franska och engelska. De förnämsta franska
ostronfångstorterna ligga inom distrikten Cancale,
Auray, Pauillac, Teste de Buch och la Seyne. Äfven
Havre, Granville, Tréguier, Vannes och Marennes äro
betydliga ostronplatser. Fångsten sker på franska
kusten dels från båt, dels och ofta med håf, medan
man under ebben vadar ute på lågvattnet. Hela franska
ostronfisket lemnade enl. officiella uppgifter under
1885 126 1/2 mill. stycken ostron (deri dock äfven en
del s. k. portugisiska ostron inberäknad), till ett
försäljningsvärde af 1,675,000 fr. Storbritannien
har många betydliga ostronbankar, öfver hvilkas
afkastning närmare uppgifter likväl saknas. Man kan
dela dem i a) djupvattensbankarna, liggande 10–12
eng. mil från kusten i Kanalen, utanför Grimsby och
Arklow i Irland, samt b) kustbankarna, liggande inom
tre mil från kusten. De berömdaste äro bankarna i
Kent och Essex samt i Thamesmynningen; vid syd- och
vestkusten af England i Portland bay, Falinouth,
Swansea bay m. fl.; uti Irland bankarna i Clew
bay, Sligo, Belfast m. fl. I Skotland finnas ostron
blott vid Loch Ryan och i The Forth. De berömdaste
bankarna äro de i Thamesmynningen, hvarest man får
de s. k. »natives» (se Ostronodling). Fisket
drifves der af kompanier eller ett slags gillen med
särskilda privilegier: »The Whitstable» och »The
Favesham» Companies. Från Whitstable försåldes
ostron under 1859–75 för mellan 38–55 tusen pund
(684,000–990,000 kr.) årligen. Senare uppgifter
saknas. – De nord-amerikanska ostronen äro en särskild
art (se Ostron), som med undantag af Maine och
Florida förekommer långs hela östra kusten af Förenta
staterna samt vid New Brunswick och, i ringa mängd,
i Nova Scotia i Canada. Det betydligaste ostronfisket
i Förenta staterna idkas i Chesapeake bay, hvarifrån
omkr. 80 proc. af ostronfångsten i Förenta staterna
komma. Den uppfiskade qvantiteten inom hela landet
utgjorde år 1880 22,195,000 bushels, uppgående,
inberäknad den i burkar inlagda qvantiteten, till ett
värde af 13,430,000 dollars (50,362,500 kr.). I Canada
äro ostronbankarna på flere ställen utfiskade. De
förnämsta äro de vid Gloucester och Northumberland i
New Brunswick. Enligt senaste officiella uppgifter
utgjorde afkastningen af ostronfisket i Canada
år 1886 62,905 barrels, värda 189,915 dollars.
R. L.

Ostronodling. Af sättet för de europeiska ostronens
fortplantning (se Ostron) framgår, att någon med
konst åstadkommen befruktning, lika med hvad som
förekommer vid fiskodling, icke kan med dessa
ifrågakomma. Ostronodlingen afser derför endast
att uppsamla och bereda passande ställen för »svärmynglets»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free