- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
463-464

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostrea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidare utveckling, hvarjämte den äfven ofta omfattar
inplantering af ostron i särskilda bassänger,
»ostronparker», för att göda dem och göra dem mera
välsmakande. Man har nämligen funnit, att ostronen,
insatta på grundare och något mindre salt vatten
invid kusten, få bättre smak än de, som tagas direkt
från de djupare liggande bankarna. Ostronodlingen
är ganska gammal. I Fusarosjön vid Neapel samt,
i större skala, i Mare piccolo vid Tarent har man
sedan 1,800 år tillbaka på uthängda risknippor
uppsamlat ostronynglet, hvilket sedan utplanterats
i parkerna och hållits derstädes, tills ostronen
nått sådan storlek, att de kunnat säljas. År 1877
var sistnämnda plats utarrenderad för 58,000 lire
(omkr. 41,700 kr.). Nyare tiders ostronodling har
emellertid utgått från Frankrike, hvarest professor
Coste, som lärt konsten uti Italien, tog initiativ
till storartade anläggningar för ostronodling. I viken
vid S:t Brieuc i Bretagne gjorde han 1858 försök i
stor skala, och dessa syntes till en början lyckas
öfver all förväntan. På de utsatta yngelsamlarna
afsatte ostronyngel sig i oerhörd mängd, och Coste
trodde sig hafva funnit ett lätt sätt att skapa
ostronparker långs hela kusten, hvaraf en storartad
industri skulle uppstå. Utgången visade dock,
att man förhastat sig i dessa slutsatser. Trots
all omsorg gingo, på grund af öfverslamning
m. fl. ogynsamma förhållanden, de derstädes och på
andra ställen gjorda anläggningarna sin undergång
till mötes. Man kom underfund med att ostronodling
kan försiggå endast på särskilda, för ändamålet
gynsamma lokaler samt att densammas utgång dessutom
är beroende af gynsamma klimatiska förhållanden,
hvarförutom dylika anläggningar visade sig vara
förenade med mycket arbete och mer eller mindre
betydliga kostnader. Mycket penningar förlorades
på misslyckade odlingsföretag, och intresset för
saken svalnade. Emellertid har ostronodlingen i
Frankrike under de senare åren gått högst betydligt
framåt. De största ostronparkerna finnas vid den
sedan gammalt bekanta bassängen vid Arcachon. Der
funnos 1857 20 ostronparker. 1865 hade antalet stigit
till 297 sådana med en produktion af 10 millioner
ostron. 1885 voro af bassängens 15,000 har 6,000
har upptagna af ostronparker, hvarest s. å. funnos
236,841,000 ostron af olika ålder, representerande
ett penningevärde af något öfver 2 1/2 mill. kr.,
fördelade på 4,000 innehafvare. Vid Larme Aubray
producerades 1876–77 icke fullt 6–7 mill. ostron, men
1885 kunde man derifrån sända öfver 70 mill. ostron
i marknaden. Enligt officiella uppgifter försåldes
från Frankrikes samtliga ostronparker under år
1885 597 mill. ostron, till ett värde af 12,7
mill. fr. Parkerna äro mestadels fördelade i små
lotter, som arrenderas af konskriberade vid flottan
(»marins»), hvilka sjelfva förrätta allt arbete,
och för dessa lönar företaget sig bättre än för de
stora bolagen. Emellertid lider ostronindustrien i
Frankrike f. n. af starkt prisfall (från 26,85 kr. per
1,000 1884 till 6,30 kr. 1886), höga jernvägsfrakter
och diverse afgifter. Franska staten har sedan 1861
lemnat 1,872,000 kr. till
ostronodlingens befrämjande. – Ostronkulturen tillgår så, att
man på särskilda yngelsamlare (vanligen tegelpannor,
öfverstrukna med kalk, för att ung-ostron skola kunna
lossas utan att sönderbrytas) insamlar det från de vid
kusten belägna naturliga ostronbankarna inkommande
svärmynglet, hvilket, sedan det tillväxt något,
inplanteras i parkerna, der det qvarblifver, tills
det nått tillräcklig storlek. På åtskilliga ställen
har man blott gödningsdammar, »claires», der något
större ostron insättas. Berömda sådana finnas vid
Tremblade midt emot Marennes, hvarest man producerar
de berömda gröna »Marennes-ostronen». Den gröna
färgen härleder sig antagligen från några slags der
förekommande små alger, som dessa ostron förtära. I
England finnas betydliga anläggningar för ostronodling
vid Hayling Island på sydkusten, grundlagda af »The
south of England oyster company», samt vid Reculver
utanför Thamesmynningen, m. fl. ställen. Gödning af
ostron synes dock vara hufvudsaken vid de engelska
liksom vid de amerikanska ostronplatserna. Så vid den
bekanta ostronplatsen Whitstable vid södra sidan af
Thames’ utloppsvik. Der finnas de berömda »natives»,
ett slags små ostron med starkare hvälfdt underskal,
och der nedläggas för gödning ostron från flere
trakter af Nordsjön och Kanalen. I Nederländerna har
man i Scheldea östra utloppsgren, i hvilken, sedan den
afspärrats genom en jernvägsbank, föga söt vatten
numera utflödar, i senare tider med framgång börjat
odla ostron. Ynglet kommer från dynerna, invid hvilka
skrapning efter ostron är förbjuden. I Norge har man
äfven med framgång uppfödt ostronyngel. Första platsen
var Ostravigstjernet, ett litet på sydkusten beläget
tjern, som vid högvatten står i förbindelse med hafvet
genom ett par smala öppningar. Vattnet är på bottnen
salt och ovanligt varmt, men på ytan sött af i tjernet
nedflytande söt vatten. Der insamlas ostronynglet
på risknippor, upphängda på öfver tjernet spända
linor af zinktråd, här och der uppehållna med bojar
af tomma fotogenfat. Ostronen växa der och trifvas
förträffligt samt nedläggas ungefår årsgamla uti i
hafvet utsatta sumpar för att vänja sig vid detta
vatten någon tid, hvarefter ostronen utplanteras på de
naturliga ostronbankarna utanför Stavanger. Sedermera
har man på flere andra ställen (t. ex. Nipekilen)
påträffat bassänger, som likna Ostravigstjernet,
på sista åren äfven i Bohus län (Klefkilen och
Mjölkvikskilen). Der är nu fråga om att åstadkomma
dylika anläggningar, och för detta ändamål har ett
bolag blifvit bildadt. I Nord-Amerikas Förenta stater
är uppfödande (»planting») af ostron från de naturliga
bankarna i parker allmänt brukligt i de nordliga
staterna ned till Virginia. Innan ostronen försäljas,
plägar man i Amerika lägga dem i sött vatten,
hvaraf de svälla upp samt se feta och smakliga ut.
R. L.

Ostrov (ett ryskt ord, som betyder ö). 1. Stad i
ryska guvern. Pskov, vid Velikaja och jernvägen
mellan Petersburg och Varsjav. Omkr. 4,000 innev. På
en ö i floden ligga ruiner af den gamla fästningen
med den 1582 byggda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free