- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
467-468

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osvald ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väsentligen till beslutet om nedläggande af de fruktlösa
krigsoperationerna i Nederländerna (1609) och
uttalade sig i två skriftliga betänkanden mot det
okloka fördrifvrandet af moriskerna ur Spanien
(s. å.). 1611 sändes han såsom vicekonung till
Sicilien, tog befolkningen derstädes i skydd mot de
tyranniske baronerna och de i deras sold stående
banditerna samt bekämpade segerrikt det turkiska
sjöröfveriet, men återkallades 1615. 1616 blef han
vicekonung i Neapel och vann der stor popularitet
genom sina bemödanden att lätta folkets skattebördor
och sitt motstånd mot inqvisitionens införande på
detta håll. Emellertid började han snart drifva en af
spanska styrelsen alltför oberoende politik, hvilket
trädde i dagen redan 1618, då han spelade en vigtig
rol i ligan mot Venezia, och ännu mera i början af
1620, då han syntes redo att alldeles lösgöra sig från
Spanien för att jämte Frankrike, Savojen och Venezia
bekriga huset Österrike. Han blef derför hemkallad
och 1621, efter Filip III:s död, fängslad. 1624 afled
han i fängelset (möjligen af gift), och först derefter
utfärdades en frikännande dom. – O:s ende son, Juan,
dog 1656 såsom vicekonung på Sicilien.

Osvald den helige, konung af Northumberland,
uppfostrades i det ryktbara klostret på ön S:t Iona,
eröfrade 635 sitt fädernerike Northumberland från
hedniska inkräktare och upprättade der en kristen
kyrka, hvarefter kristendomen bibehöll sig orubbad
i det angelsachsiska Britannien. O. dog 642. Hans
åminnelsedag är d. 5 Aug. – Sankt Oswald är namnet
på en tysk dikt från 12:te årh., i hvilken den
britiske konungen är hjelten, men som för öfrigt
blott är en fantastisk saga utan historiskt innehåll.
J. P.

Oswaldtwistle [å’soäldtoi’stöl], stad i engelska
grefskapet Lancaster, vid Leeds–Liverpoolkanalen
och East Lancashire-jernvägen, 5,5 km. s. ö. om
Blackburn. 12,206 innev. (1881). Bomullsspinnerier.

Oswald von Wolkenstein, tysk medeltidsskald, f. i
Tyrolen 1367, d. 1445, upplefde många äfventyr på
färder i Heliga landet, norra Afrika samt olika delar
af Europa. Hans ömsom konstlade, ömsom friska dikter
äro skrifna i mycket vexlande former och utgöras
af minnesånger, dansvisor, religiösa sånger och
allegorier.

Oswego [-oigå], stad i nord-amerikanska staten New
York, ligger vid sydöstra stranden af sjön Ontario
på ömse sidor om Oswego-flodens mynning och vid
Oswego-kanalen, som vid Syracuse förenar sig med
Erie-kanalen, samt flere jernvägslinier. 21,116
innev. (1880). O:s hamn är näst Sacketts harbour
den bästa på unionens sida af Ontario-sjön och
förmedlar genom sin förbindelse med Erie-kanalen
en stor del af handeln mellan staden New York och
Vestern. Den försvaras af Fort Ontario. Staden är
mycket regelbundet byggd, med de flesta gatorna
30 m. breda. Industrien, främjad genom den goda
tillgången på drifkraft, som flodens fall lemnar,
är mycket liflig. Utom en stärkelsefabrik (anlagd
1848 och nu sannolikt den största på
jorden) finnas stora qvarnar, träförädlingsanstalter
och jernverk.

Oswestry [-oestri], stad i engelska grefskapet
Shrop, 29 km. n. v. om Shrewsbury. 7,851
innev. (1881). Tillverkning af landtbruksmaskiner
och redskap.

Osymandyas är hos Diodoros en gammal egyptisk
konung, hvars grafvård af denne författare
omständligt skildras. Utan tvifvel är O. en grekisk
förvrängning (och omtydning?) af Rameses II:s
förnamn User-maa-ru eller Use-maa-ra. Detta bekräftas
deraf att Diodoros’ skildring i åtskilliga punkter
synnerligen väl passar in på nämnde faraos graftempel,
det vanligtvis s. k. Ramesseum, beläget i Thebe
på venstra Nilstranden. I detta tempel förvarades
det äldsta bibliotek, om hvilket traditioner från
forntiden bevarats. – Letronne har i en särdeles
väl skrifven afhandling sökt visa, att Diodoros’
»Osymandyas’ grafvård» är en fiktion, men den franske
vetenskapsmannens bevisföring är ej öfvertygande.
K. P.

Osyris L., bot., farmak., ett slägte af halfbuskar
och örter, hörande till nat. fam. Santalaceae
E. Br., kl. Dioecia L. Blomfodret är
treklufvet, färgadt. Blomkrona saknas. Ståndare
3. Pistillen saknar stift och har ett rundadt
märke. Frukten är en 1-rummig stenfrukt. Bladen
af O. nepalensis lemna surrogat för té.
O. T. S.

Otaheiti. Se Tahiti.

Otalgi (af Grek. us, gen. otos, öra, och algos,
smärta), med., örsprång, värk i örat. Se
Öronsjukdomar.

Otamt fä. Se Okynnes fä.

Otaria och Otarioidae. Se Mansjälen och Själdjur.

Otava, Finsk mytol., karlavagnen. Iso O. är Stora
björnens stjernbild, hvilken äfven benämnes Pohjan
l. Suomen O., d. v. s. Nordens l. Finlands O., medan
deremot Vahä l. Pieni O. också benämnes Ruotsin
O.,
»Sveriges O.» Äfven omtalas Kolmitähtinen O.,
»den trestjerniga O.» (= Orion). Jämväl finnarna
måste hafva ansett O. vara något djur med svans
(stångstjernorna), ögon (de två främsta stjernorna
på motsatta sidan) och horn (de två stjernraderna,
som sträcka sig utanför Stora björnens ögon). –
Otavatar, O:s dotter, var en af de många i
finska myterna förekommande himlajungfrurna (se
Kuutar). Uti en trollruna åkallas Otavatar,
för att skydda besvärjarens förråd för tjufvar och
skaffa åter det, som bortstulits eller förkommit.
O. G.

O tempora, o mores!, Lat, o tider, o seder! Uttrycket
förekommer åtskilliga gånger i Ciceros tal, t. ex. i
första talet emot Catilina, 1:sta kap.

Oter, Nord. mytol. Se Utter.

Otfrid (Otfried), författaren till ett af det
forn-högtyska språkets vigtigaste minnesmärken,
föddes i 9:de årh., sannolikt i Franken, och var
lärjunge till den berömde abboten i Fulda, Hrabanus
Maurus. O. lefde som munk i benediktinklostret i
Weissenburg i dåvarande Syd-Franken (nu norra Elsass)
och skall hafva varit en lärd man samt författat många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free