Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osvald ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppgift att uppdraga och vidmakthålla en i möjligaste
mått ädel afvel, men derjämte innefatta en mindre
depot af hingstar eller landtbeskällare för
det landtbeskällare-område (Kalmar län), som är
förlagdt under nämnda depot. För närvarande är
O. landets enda stuteri, sedan det på Flyinge
i Skåne befintliga blifvit (1887) nedlagdt och
endast en hingstdepot derstädes bibehållen. – På
Ottenby finnas (Sept. 1887) 11 fullvuxna hingstar
eller beskällare, 19 hingstföl, 38 moderston,
42 stoföl samt 7 arbetshästar. Vid stuteriet äro
anställda en chef, en beridare, en bokhållare och
en stuteriveterinär. Vid stuteriet hafva sedan
1831 underhållits hästar af hufvudsakligen engelsk
fullblodsras af ridhästslag och af orientalisk ras.
C. A. L.
Ottensen, stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, omedelbart v. om staden
Altona. 18,635 innev. (1885). O. blef stad 1871 och
drifver liflig industri.
Otter [åtter], von, svensk adlig ätt, som inkom från
Tyskland med Kasten O. (f. 1589 i Bremen, d. i Örebro
1657), hvilken i Örebro anlade ett faktori. Hans
son, Salomon (se O. 1), erhöll 1691 adlig och 1719
friherrlig värdighet med namnet von O.
1. Otter, Salomon von, friherre, ämbetsman,
den ofvan nämnde Kastens son, född i Örebro
d. 11 Okt. 1647, gjorde sig bemärkt såsom
dugtig kameralkarl och fältkommissarie (1669–80)
samt utnämndes 1693 till ofverkommissarte vid
Amiralitetet. 1712 blef han krigsråd och 1719
landshöfding i Bleking. Han blef 1691 adlad och 1719
friherre samt afled i Karlskrona d. 23 Nov. 1732.
Med egen hand utskref han 1662–65 års landsböcker
för Örebro län, framlade plan och instruktion
för ett särskildt kammarverk för Amiralitetet,
ordnade Amiralitetskrigsmanskassan, så att denna,
som, då O. öfvertog densamma, var nästan förstörd,
vid hans afträde hade ett fruktbart kapital
af 400,000 daler s:mt, samt uppgjorde
den intrasslade liqvidationen af flere millioner
emellan kronan och kammarrådet Gripenstjerna m. m.
– Hans son Salomon (f. 1693, d. 1745) valdes 1731
till riddarhussekreterare, blef 1740 led. af
Vet. akademien och 1741 kansliråd.
2. Otter, Karl Gustaf von, friherre, ämbetsman,
sjömilitär, sonsons sonson af O. 1, född
å Fimmersta i Vestergötland d. 17 Aug.
1827, utnämndes 1847 till sekundlöjtnant
vid k. flottan, der han 1867 avancerade till
kommendörkapten af 2:dra klassen. 1872–75 var han
chef för Norra lotsdistriktet och 1875–80 lotsdirektör
och chef för Lotsstyrelsen samt efterträdde
sistnämnda år sin yngre broder (se O. 3) såsom
statsråd och chef för Sjöförsvarsdepartementet.
Han blef konteramiral 1883. O. har skaffat
sig ett namn inom fyrväsendet genom de af honom
konstruerade s. k. klippfyrarna (se Fyr, sp. 522).
3. Otter, Fredrik Vilhelm von, friherre,
ämbetsman, sjömilitär, nordpolsfarare,
den föregåendes broder, född å Fimmersta i
Vestergötland d. 11 April 1833, inträdde
1850 såsom sekundlöjtnant vid k. flottan, der han 1872
utnämndes till kommendörkapten af 2:dra klassen. Hans
deltagande i engelsk krigstjenst (1857–61) och det
utmärkta sätt, hvarpå han såsom chef å ångf. »Sophia»
deltog i Nordenskiölds Spetsbergsexpedition 1868, hade
fäst allmänna uppmärksamheten vid honom och skaffat
honom utmärkelser af många slag (bl. a. adjutantskap
hos konungen, 1872, och ledamotskap af
Krigsvetenskapsakademien, 1874), då han d. 23
Dec. 1874 på samma dag utnämndes till kommendör vid
flottan samt, efter frih. B. A. Leijonhufvud, till
statsråd och chef för Sjöförsvarsdepartementet. 1880
lemnade han sjöministerportföljen i sin äldre
broders (se O. 2) händer samt utnämndes s. å. till
varfschef vid flottans station i Karlskrona. Han blef
konteramiral 1884.
Otter, Johan, orientalist, född i Kristianstad d. 23
Okt. 1707, blef 1724 student i Lund och öfvergick 1728
i Stockholm till katolska läran, hvarefter han reste
till Frankrike. I Rouen intogs han i prestseminariet
och tillbragte der tre år, men ansåg sig icke kunna
anlägga tonsuren. I stället antog han, som redan
med lätthet skref och talade nästan alla europeiska
språk, plats vid postverket i Paris. Beskyddad
af kardinal Fleury och grefve de Maurepas, erhöll
O. 1734 uppdrag att resa till Orienten dels for att
grundligt studera österländska språk, dels äfven
för att tillse genom hvilka åtgärder Frankrikes
handelsförbindelser med Persien åter skulle kunna
upprättas. Han reste först till Konstantinopel samt
begaf sig 1736 till Ispahan i sällskap med den bekante
Ahmed pascha i Bagdad. I Ispahan och Basra uppehöll
han sig, delvis under ganska svåra förhållanden,
till 1743, ständigt sysselsatt med språkstudier och
iakttagelser, samt återvände då på kallelse till
Frankrike efter att hafva lyckats åvägabringa en
öfverenskommelse med Ahmed pascha rörande franska
handeln i Basra. Efter återkomsten utarbetade O. sina
anteckningar och utgaf 1748 Voyage en Turquie et en
Perse (öfvers. på tyska 1781, 89), ett arbete, som
lemnar utmärkta upplysningar om de persiska orter
författaren besökt och äfven meddelar en historik
öfver Tamas Kuli kan och hans framfart. Resan
väckte betydligt uppseende samt åstadkom en
fullständig omhvälfning i dittills rådande åsigter
och kännedomen om dessa aflägsna orter. O. erhöll
en pension och anställdes vid k. biblioteket i Paris
såsom uttolkare i österländska språk. 1746 utnämndes
han till professor i arabiska, blef 1748 ledamot
af franska vetenskapsakademien och tog inträde der
med ett föredrag om Afrikas eröfring af araberna,
hvilket trycktes i akademiens handlingar. Han
utgaf äfven en öfversättning af Dalins »Svea
rikes historia» (1:sta d. 1748), men bortrycktes
af döden d. 26 Sept. 1749 såväl från detta som
från åtskilliga andra påbörjade literära företag.
-rn.
Otterstad, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad. Areal 7,769 har. 1,739 innev. (1886). O. (med
S:t Maria kapell) är förenadt med Senäte socken,
som upphört, och utgör ett regalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
