- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
491-492

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oudry ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Ovar, stad i portugisiska distriktet Aveiro
(prov. Beira), vid jernvägen mellan Oporto och
Coimbra, i ett osundt läge vid norra änden af
strandsjön Aveiro. 10,022 innev. (1878).

Ovarialsjukdomar. Se Äggstocksjukdomar.

Ovariotomi (af Lat. ovarium, äggstock, och
Grek. tome, snitt), kirurg., äggstocksnitt,
utskärning af äggstock, en under de sista årtiondena
alltmera använd operation för borttagande af
tumörer i buken, hvilka hafva sitt säte och sin
utgångspunkt i äggstockarna. Operationen kan med
skäl räknas som en af den moderna kirurgiens
och gynekologiens största triumfer. Redan
1722 föreslogs den i en Leiden-disputation af
Schlenker, och länge resonnerade man om den utan
att våga företaga den. Den förste, som utförde denna
operation och det med lycklig utgång, på en 22-årig
qvinna med ovarialsvulst, var Aumonier i Rouen,
1781. Honom följde Mc Dowell i Amerika, som 1809
gjorde 12 ovariotomier, af dem icke mindre än 8
med lycklig utgång. Så kom Lizars i Edinburgh 1823
med en lycklig operation. Men först på 1840-talet
vann ovariotomien flere anhängare och lyckliga
utförare i England och Skotland (Clay, Bird, Baker
Brown, Spencer Wells, Simpson m. fl.). De franske
kirurgerna deremot, med Velpeau i spetsen, förkastade
operationen såsom ett farligt vägstycke, tills de
slutligen omstämdes genom de lysande resultaten af
Koeberlé i Strassburg. Likaså blef man i Tyskland
i början afskräckt derigenom att så många försök
misslyckades. I Sverige vann ovariotomien insteg och
förtroende genom S. Sköldberg m. fl. – Först sedan
man börjat utföra operationen under antiseptiska
försigtighetsmått, har den blifvit med stor
framgång utförd i alla land, och årligen räddas
nu genom densamma månget menniskolif och befrias
mången qvinna från besvärliga lidanden. Sedan man
börjat använda den antiseptiska metoden (1867;
se Listerska förbandet), har mortalitetsprocenten
alltjämt nedgått. Enskilda operatörer hafva lyckats
nedbringa den till 10, ja ända till 5 proc. – De
underlifstumörer, som bäst egna sig för operationen,
äro enkla, långskaftade ovarialcystor utan betydliga
sammanväxningar med omgifningen. Operationen består
i bukens öppnande, vanligen i midtlinien nedom
nafveln, i tumörens minskande till volym genom dess
uttömmande medelst troakar (om det är en cysta med
flytande innehåll), stjelkens afskärnirig, sedan den
nedanför blifvit hårdt ombunden eller tillpressad,
buksårets hopfästning och efterbehandling, allt under
användning af antiseptiska medel för att hindra bukens
och sårets förorenande.
F. B.

Ovarism. Se under Omne.

Ovarium (Lat., af ovum, ägg). 1. Anat. Se Äggstock. –
2. Bot. Se Pistill.

Ovation (Lat. ovatio, en fältherres mindre triumftåg
till fots eller till häst), jublande ärebetygelse,
ovanligt liflig hyllning, som en församlad folkmassa
af egen drift bringar någon framstående person. Jfr
Triumf.

Owen [åen], John, engelsk epigramdiktare på latin,
f. i Wales 1560, död i London 1622, till yrket
skollärare, var för sina muntra och bitande qvicka
epigram känd i hela Europa under vedernamnet »den
britiske Martialis». Han angrep gerna påfvedömet. Den
bästa uppl. af O:s Epigrammata utgafs i 2 bd 1795,
af A. Renouard.

Owen [åen], John, engelsk teolog, f. 1616, d. 1683,
värderades högt af Cromwell och var 1652–57 vice
kansler för Oxfords universitet. Sin teologiska
lärdom nedlade han i mer än 80 särskilda arbeten,
som ställa honom såsom den mest produktive, om också
ej den talangfullaste, bland nonkonformisternas
skriftställare.

Owen [åen], Robert, engelsk filantrop och socialist,
f. 1771 i Newtown, grefskapet Montgomery,
skötte från 19 års ålder med stor framgång ett
bomullsspinneri i Manchester, tills han vid 29 år
(1800) blef disponent för fabriksanläggningarna vid
New Lanark, en by invid Lanark i södra Skotland, vid
Clyde. Der bildade han 1813 en ny firma, sedan de
äldre delegarna börjat misstycka de stora utgifter
hans omsorg om underhafvandena medförde. O. hade då
bland en usel arbetarebefolkning om 2,000 personer,
af hvilka inemot en fjerdedel mottagits såsom
barn från allmänna inrättningar, åstadkommit så
utomordentligt förbättrade förhållanden, att New
Lanark under den följande tiden blef snart sagdt en
vallfartsort för vännerna af arbetareklassens sociala
förkofran. Särskildt hade han gjort sig förtjent
af att betraktas såsom skapare af småbarnsskolorna
i England. Emellertid utsträckte O. snart sina
reformplaner till hela den sociala byggnaden, hvarvid
han dess värre beherskades af en alltför farlig
grundåskådning: att menniskans karakter ända från
hennes tidigaste år bildas genom fysiska, moraliska
och sociala inflytelser, mot hvilka hon sjelf är
vanmäktig. Denna den personliga oansvarighetens
princip uttalade han redan 1813 i skriften A new
view of society, or essays on the principle of the
formation of the human character.
1817 tog han
ett afgörande steg i riktning mot socialistisk
propaganda, då han meddelade underhusets komité
för fattiglagens behandling ett förslag att inrätta
kommunitet af omkr. 1,200 personer, hvart och ett
med ett jordområde af 1,000 till 1,500 acres samt
med gemensamhet i bostad, arbete och arbetsförtjenst
för befolkningen. Vid år 1825 gjordes två praktiska
försök i denna riktning, det ena vid Orbiston, nära
Glasgow, under ledning af O:s lärjunge Abram Combe,
det andra af O. sjelf i New Harmony i nord-amerikanska
staten Indiana, men båda försöken misslyckades. Samma
öde drabbade senare experiment, som företogos efter
O:s idéer. Genom religionsfientliga yttranden och
ringaktande åsigter om äktenskapsinstitutionen sårade
O. vid denna tid det engelska nationallynnet. Sedan
1828 lefde han en längre tid i London, upptagen
af agitationer i skrift och tal. 1835 bildade han
en internationel förening, »The association of all
classes of all nations», vid hvars diskussioner ordet
»socialism» först blef gängse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free