- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
509-510

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Oxenstierna, Bengt Bengtsson - 13. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson - 14. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson - 15. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

straxt, förmodligen på Axel Oxenstiernas tillstyrkan,
begagnade sig af hans förvärfvade kunskaper för
att knyta förbindelser med Venezia, dit han 1621
sändes, försedd med af rikskansleren sjelf uppsatt
instruktion. – Han återvände redan s. å. och tillhörde
från denna tid, ehuru med afbrott, Gustaf Adolfs
närmaste omgifning. Konungen fann ett synnerligt
behag i hans bildade och lärorika umgänge och
använde honom äfven på vigtiga poster. Vid samma
tid, som Axel Oxenstierna utnämndes till Preussens
generalguvernör, 1626, sattes O. till guvernör i
det vigtiga Elbing. 1627 återvände han och utnämndes
s. å. till öfverstallmästare eller, såsom han äfven
kallades, riksstallmästare. Han följde sedermera
Gustaf Adolf till Tyskland och fick d. 1 Mars
1631 uppdrag att träffa närmare öfverenskommelser
i Frankrike rörande det nyss afslutna förbundet med
denna makt samt om värfningar. Den 3 Okt. s. å. sändes
han såsom e. o. ambassadör till Holland för att
utforska stämningen derstädes med afseende på
Gustaf Adolfs afsigt att tåga till Rhenlanden. –
1832 förordnades O. till guvernör i Schwaben och
utnämndes 1634 till generalguvernör i Livland
och Ingermanland. Med denna befattning förenade
han fortfarande den af riksstallmästare, hvarpå
han s. å. fick ny fullmakt. 1641 inkallades han i
rådet. Han afled i Elga d. 9 Juni 1643, efter att kort
förut för sin sjuklighets skull hafva begärt afsked.
P. S.

B) Grefliga ätten O. af Korsholm och Vasa.

13. Oxenstierna, Gabriel Bengtsson, grefve af
Korsholm och Vasa, riksskattmästare, riksamiral,
den föregåendes halfbroder, föddes på Lindholms gods
i Upland d. 18 Mars 1586. Liksom sina kusiner Axel
och Gabriel Gustafsson, med hvilkas öden hans voro
nära förknippade, blef han tidigt faderlös, fick
liksom de sin utbildning vid utländska universitet
och anställdes liksom de vid återkomsten 1606 i
konung Karl IX:s hoftjenst. Gustaf Adolf använde
honom såsom en praktiskt duglig och användbar man
flitigt i vigtiga ärenden. 1611 blef han ståthållare
på Reval och öfver Estland, inkallades 1617 i rådet
och utnämndes s. å. till öfverste tygmästare. I
sistnämnda egenskap synes han under rikskanslerens
medverkan hafva utvecklat en liflig verksamhet
för arméns utrustning. 1621 insattes han liksom
sina bägge kusiner i den under konungens frånvaro
utnämnda regeringen, hvari han äfven 1622 och
sedermera inträdde. Under de preussiska fälttågen
(1626–29) fick han här hemma åtskilliga speciella
uppdrag rörande finanserna, utskrifning, flottans
utrustning o. s. v. samt utnämndes 1627 till
hofrättsråd och lagman. 1630 förordnades han till
en af de kommissarier, som under Axel Oxenstiernas
ledning hade att i Danzig underhandla om fred med
kejsaren. 1631 sändes han som guvernör till Finland,
hvilken befattning han 1633 utan kallelse öfvergaf
för att få vara med om den nya styrelsens ordnande. I
förmyndarestyrelsen erhöll han ock 1634 platsen som
riksskattmästare, hvilken post han dock icke synes
hafva varit vuxen. Axel Oxenstierna ansåg honom
egennyttig, och visst är, att han ej utöfvat
tillräcklig kontroll för att förekomma de stora
bedrägerier inom Kammaren, som under hans förvaltning
upptäcktes. 1645 delade han flere sina anförvandters
öde att af Kristina aflägsnas från all befattning med
riksstyrelsen. Han utnämndes till generalguvernör i
Livland, men begärde och fick entledigande 1647. Han
återvann sedan med de öfrige Oxenstiernorna Kristinas
nåd och upphöjdes 1651 till grefve af Korsholm och
Vasa. 1652 utnämndes han till riksamiral. Död på
Edsberg i Upland d. 12 Dec. 1656. P. S.

14. Oxenstierna, Gabriel Gabrielsson, grefve,
riksråd, riksmarskalk, den föregåendes son, föddes
på Revals slott d. 6 Mars 1619. Efter fullbordade
studier hemma vistades han till 1643 vid armén
i Tyskland. Efter hemkomsten erhöll han först en
häradshöfdingtjenst, utnämndes 1644 till öfverste för
Uplands regemente samt beordrades redan s. å. att
gå med sitt regemente till Värmland för att
försvara gränsen mot danskarna. 1645 utnämndes han
till drottning Kristinas hofmarskalk. Trots faderns
onåd, bibehöll Kristina honom, en tid den ende af
Oxenstiernorna, bland sin närmaste omgifning.
1650 utnämnde hon honom till riksjägmästare,
i hvilken befattning han bl. a. hade tillsyn
öfver Djurgårdens ordnande, samt 1653 till riksråd.
Samma vänskap, som Kristina visat O., visades honom
äfven af Karl X Gustaf, till hvars förtroligare
vänkrets han räknades. Efter sin syssling Johan O:s
död 1657 utnämndes han till riksmarskalk. I hans
armar utandades Karl X Gustaf sin sista suck. Den
unge Karl XI värderade äfven högt denne faderns
gamle vän och beklagade lifligt hans frånfälle,
som inträffade d. 12 Jan. 1673. Sedan 1643 var
O. gift med grefvinnan Maria Kristiana von Löwenstein.
Deras dotter Kristiana Juliana blef 1691 gift
med pastorn N. Bergius (se derom Bergius. N.).
P. S.

15. Oxenstierna, Bengt Gabrielsson, grefve,
kanslipresident, en af Sveriges utmärktaste
statsmän, den föregåendes broder, föddes på Mörby i
Upland d. 16 Juli 1623. Efter studier i Upsala,
der han 1643 valdes till rector illustris,
begaf han sig i början af 1645 på utrikes resor,
hvarunder han genomreste kontinentens vigtigaste
land. Efter ett kort besök hemma 1648 fick
han tjenstgöra vid den stora fredskongressen i
Osnabrück. Det var den blifvande statsmannens
första lärospån. Under sin vistelse i Tyskland
kom han i närmare beröring med dåv. pfalzgrefven Karl
Gustaf, hvars synnerliga bevågenhet han förvärfvat.
Af honom såsom generalissimus förordnades han
1650 att å Sveriges vägnar vara deputerad vid
den s. k. exekutionstraktaten i Nürnberg, och vid
sin hemkomst till fäderneslandet, våren 1651,
rekommenderades han af pfalzgrefven varmt
åt Kristina. Nu följde hastigt det ena vigtiga
uppdraget på det andra. 1651 fick han förnyad
instruktion såsom svensk »abgeordneter» i Nürnberg.
Efter upplösningen af konferensen derstädes begaf han
sig på eget bevåg till Frankfurt för fortsättande
af de oafslutade underhandlingarna och utnämndes
1651 till »legatus plenipotentiarius» derstädes.
Följande året fick han K.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free