- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
531-532

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 26. Oxenstierna, Gabriel Turesson - 27. Oxenstierna, Johan - Oxford. 1. Grefskap i södra England - Oxford. 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap - Oxford, Robert Harley, earl of O.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i ett jämförelsevis blomstrande skick. Han afled
d. 28 Febr. 1707. P. S.

27. Oxenstierna, Johan, grefve, moralist, den
föregåendes halfbroder, föddes efter midten af
1600-talet, tillbragte sina yngre år på resor i nästan
alla europeiska land, lefvande i stor prakt samt
firad för sitt umgänge och sin qvickhet. Han råkade
sedermera i armod, öfvergick till katolska läran,
blef malteserriddare samt vidare abbot och kanik i
Köln. 1711 ingick han äktenskap med riksgrefvinnan
Anna Elisabet af Limburg-Stirum, hvilket äktenskap
blef olyckligt. Länge lefde han i fattigdom, kom
sedermera tillbaka till Sverige och dog i Stockholm
i början af 1733. – O:s namn är uteslutande fäst
vid skriften Pensées sur divers sujets (1721), som
ådrog sig stor uppmärksamhet såväl för författarens
som innehållets skull och, oaflåtligt tillökad och
omarbetad af O. och andra, länge å nyo upplades och
öfversattes på svenska (»Betraktelser i ensligheten»,
1731; »Sedo-lexor», 1767), danska (1762), spanska
(1745) m. fl. språk. »Utom moraliska betraktelser och
maximer finner man der små teckningar öfver nästan
alla länder, politiska anmärkningar, historiska
porträtt ur forntiden; innehållet är till sin kärna
mestadels ytligt och trivialt, men klädnaden är lätt,
skrifarten ledigt vårdslös, här och der kryddad med
något salt och några infall». -rn.

Oxford [å’ksförd]. 1. Grefskap i södra England,
begränsadt af grefskapen Warwick, Northampton,
Buckingham, Berks och Gloucester. Areal 1,956
qvkm. 179,559 innev. (1881). Landet bildar en vågig
slätt. Längs nordvestra gränsen gå Edge hills, och
genom sydöstra delen framstryka Chiltern hills. I
s. begränsas grefskapet af Thames l. Isis. Bland
kanalerna är den 1769–90 byggda, 140 km. långa
Oxford–Birmingham-kanalen, som förenar Trent med
Thames, den vigtigaste. Industrien är jämförelsevis
obetydlig. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap,
säte för en biskop samt Englands största och äldsta
universitet, ligger till större delen på en låg ås
mellan floderna Thames (der kallad Isis) och Cherwell,
omedelbart ofvan deras förening, 95 km. med jernväg
n. v. från London. O:s många torn och spiror, parker
och alléer, vackra offentliga byggnader i förening
med frånvaron af fabriker och höga skorstenar göra
det till Englands vackraste stad. Folkmängden uppgick
1881 till 40,862 pers. Af det gamla slottet, bygdt
i 11:te årh. af Robert d’Oili, återstår endast
tornet (innehållande S:t Georgskyrkan), och af
stadsmuren finnas blott några rester. Katedralen,
Christ Church, hörde ursprungligen till det forna
klostret, som låg på det nuv. Christ Church college’s
plats, och grundades 1160, men har flere gånger
ombygts. Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin
härstammar från 1400-talet. Nära kyrkan S:t Mary
Magdalen står det 1841 resta monumentet till minne af
martyrerna Cranmer, Latimer och Ridley (brända 1555
och 1556). – De äldsta spåren af en lärdomsskola i
O. omtalas 1133, men först 1249 stiftades det äldsta
college, University college, hvarefter merendels i
13:de–16:de årh., till en del först i
nyare och nyaste tid, de öfriga colleges stiftades
genom dotationer. Universitetet består nu af
21 colleges, med omkr. 3,000 studenter. Bland
colleges är Christ Church (1525) det största
och mest besökta. Äfven New college (1380), All
Souls college (1437), Magdalen college (1456)
och Brasenose (1509) hafva stora och ståtliga
byggnader. Universitetsbiblioteket (Bodleian library)
innehåller en bland de största boksamlingar i Europa
(nära 400,000 bd tryckta böcker och omkr. 30,000
manuskript) och är med afseende på rikedom af
orientaliska handskrifter kanske öfverlägset hvarje
annat europeiskt bibliotek. Der förvaras äfven de
s. k. Pomfret och Arundel marbles, Hopes samling
af 200,000 porträttgravyrer, en tafvelsamling samt
universitetets arkiv m. m. Andra till universitetet
hörande byggnader och inrättningar äro Sheldonian
theatre (öppnad 1669), i hvilken årligen firas minnet
af universitetets välgörare, universitetstryckeriet
l. Clarendon press, Taylor institution för studiet
af moderna språk, Indian institute för studium
af indiska språk, Radcliffe-observatoriet och
universitetsobservatoriet, universitetsmuseet,
med flere vetenskapliga samlingar, samt botaniska
trädgården, den första i sitt slag i England
(öppnad 1683). – Staden omnämnes först 912 och
uppstod sannolikt omkring ett nunnekloster,
anlagdt under eller före 9:de årh. Under konung
Alfreds tid var den myntort. 1009 brändes staden
af danskarna. I 11:te årh. var O. en vigtig plats
såväl i strategiskt hänseende såsom ett skyddsvärn
för öfre Thamesdalen som i politiskt hänseende
såsom tingsplats. Witenagemots höllos der 1015,
1036 och 1065. Under 12:te årh. var O. ofta kungligt
residens, och under det följande årh. höllos der
flere parlament, bl. a. det s. k. galna parlamentet
1258 (se England, sp. 545). Under inbördes kriget
på 1640-talet var O., oaktadt borgarena i allmänhet
voro parlamentets anhängare, det rojalistiska partiets
hufvudqvarter, dit konungen efter sina lidna nederlag
tog sin tillflykt. Först i Juni 1646 intogs staden
af Fairfax. Det sista parlamentet i O. hölls 1681.

Oxford [å’ksförd], Robert Harley, earl of O., engelsk
statsman, f. 1661, slöt sig till Vilhelm af Oranien
vid revolutionen 1688 och valdes 1689 till medlem af
underhuset. Detta tillhörde han derefter ända till
1711, då han blef lord. 1701–05 fungerade han till
allmän belåtenhet såsom husets talman. I Maj 1704 blef
han förste statssekreterare (utrikesminister). Men
under sommaren 1707 fingo de ledande politiska
personerna, Godolphin och makarna Marlborough, klart
för sig, att han genom drottning Annas nya favorit,
Abigail Hill, hvilken icke långt derefter blef m:rs
Masham, utöfvade ett hemligt inflytande på ärendena,
detta dertill i toryistisk riktning, och i Febr. 1708
aflägsnades han. Då drottningens och nationens
växande ovilja mot det marlboroughska krigspartiet
slutligen, i Aug. 1710, medförde Godolphins fall, blef
O. skattkammarkansler och styrelsens chef. Han sökte
nu sköta ärendena genom moderata af båda partierna,
men möttes af båda med misstroende, så att endast
en tillfällighet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free