- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
559-560

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paddfot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bland de mjukfeniga benfiskarna och är den enda
arten af sitt slägte. Kroppsformen är tjock och
klumpig, bakåt starkt hoptryckt, färgen mörkt
brunsvart. Bukfenornas yttre, förlängda strålar äro
i spetsen hvita. Paddtorsken, som når en längd af 30
cm., lefver bland tången företrädesvis på bergbotten
och är ej sällsynt vid bohuslänska kusten samt
vid norska kusten upp till Trondhjemsfjorden. I
Öresund och vid tyska Östersjökusten till Mecklenburg
anträffas han någon gång. Köttet lär vara godt,
men till följd af sin obehagliga lukt användes
ej fisken och är ej föremål för särskildt fiske.
R. L.

Paddy [pä’ddi], diminut. af namnet Patrick (Irlands
skyddshelgon), är i England öknamn på irländarna.

Paddål. Se Paddtorsk.

Paddödleslägtet. Se Phrynosoma.

Paddört. Se Actaea.

Paderborn. 1. Stad i preussiska regeringsområdet
Minden (prov. Westfalen), vid jernvägen mellan Soest
och Nordhausen, har sitt namn efter ån Pader, ett
litet tillflöde till Lippe, som upprinner ur ett par
hundra källor inom staden med sådan styrka, att den
förmår drifva ett stort qvarnverk i staden. 16,64
innev. (1885), de flesta katoliker. P:s förnämsta
byggnadsverk är den under 11:te–13:de årh. byggda
domkyrkan (en korsformig hallkyrka med rätvinkligt
afslutadt kor). Andra märkliga byggnader äro
den forna jesuitkyrkan, kryptan under Abdinghofs
klosterkyrka samt det i 16:de årh. byggda stora
rådhuset (restaureradt 1870–76). Staden är säte för
en katolsk biskop samt har ett katolskt gymnasium
och ett lärarinneseminarium. 1614 erhöll staden
ett universitet (med endast juridisk och filosofisk
fakultet), men detta upphäfdes 1819, och i stället
inrättades ett prestseminarium jämte ett teologiskt
konvikt, hvilka stängdes 1873, men öppnades 1887. –
P. (Lat. Paderae fontes, Patris brunna) var på
Karl den stores tid en by, men gjordes af honom
till biskopssäte. Senare blef P. hansestad och fri
riksstad, men miste 1604 sina privilegier, emedan det
antagit reformationen. – 2. Fordom riksomedelbart
biskopsstift i westfalska kretsen, stiftadt 795
af Karl den store och lagdt under ärkebiskopen
i Mainz. Det hade en areal af 2,478 qvkm. I 16:de
årh. fann den evangeliska läran insteg äfven der, men
undertrycktes af den i århundradets slut inträffande
reaktionen. Genom riksdeputationshufvudbeslutet 1803
upphäfdes stiftet, och dess område gafs som ärftligt
furstendöme åt Preussen, som redan 1802 satt sig i
besittning deraf. 1807 lades det till konungariket
Westfalen, återkom 1814 till Preussen och bildar nu en
del af regeringsområdet Minden. Vid sekulariseringen
lemnades biskopens andliga myndighet oantastad, och
1821 utvidgades biskopsstiftets område, så att det
omfattar omkr. 41,800 qvkm.

Padiham [pä’ddihäm], fabriksstad i engelska
grefskapet Lancaster, 4 km. n. v. om
Burnley, vid Leeds-Liverpoolkanalen. 8,983
innev. (1881). Bomullsspinnerier, stenkolsgrufvor.

Padilla [-dilja], Don Juan de, spansk ädling
från Toledo, f. 1484, erhöll 1520 öfverbefälet
i de kastilianska städernas uppror mot Karl V,
men tillfångatogs i slaget vid Villalar (d. 21
Apr. 1521) och afrättades. Hans själsstarka gemål,
donna Maria Pacheco, född grefvinna af Tendilla,
försvarade Toledo mot de kejserlige till d. 26 Okt.,
då sjelfva staden gaf sig, och höll sig derefter
i slottet ända till d. 10 Febr. 1522, men flydde då
till Portugal, der hon dog 1531. Två bref, som P. på
sin, dödsdag skref till henne, gälla såsom mönster
af upphöjd vältalighet. De båda makarna hafva ofta
gjorts till föremål för dramer och dikter. – Om de
s. k. »Padillas söner» (ett politiskt sällskap i
Spanien) se Comuneros.

Padilla y Ramos [-di’lja], Mariano, spansk
operasångare, f. 1842, elev af Mabellini i Florens,
debuterade först i Messina och har sedermera
sjungit i Turin, Florens, Milano, Neapel. Madrid,
Petersburg, Wien, Berlin, Köpenhamn, Stockholm
(1877, 83, 87) o. s. v. P. var under sina
glansdagar en ypperlig buffasångare med mjuk och
böjlig bariton samt outtömlig bonhomie. Sedan
1869 är han gift med sångerskan Désirée Artôt.
A. L.

Padis, cistercienskloster i Revals stift, Estland,
grundlades från klostret i Dünamunde 1281 och
lydde under abboten i nämnda kloster till 1317,
då P. kloster af danskarna, som innehade Estland,
utverkade sig tillstånd att bilda eget »abtei». 1561
kom P. under svensk lydnad och spelade såsom fäste
under de följande oroliga årtiondena en framstående
rol. Det eröfrades af ryssarna 1576, men återtogs
af svenskarna 1580. Sjelfva klostret torde upphört
redan 1561. – 1351 öfverlät kon. Magnus Eriksson
patronatsrätten öfver Borgå socken i Finland med
kapellen Sibbo och Perno åt munkarna i P., hvilka
innehade rättigheten till 1428, då biskopen och
domkapitlet i Åbo tilllöste sig densamma. I Finland,
Nyland, innehade munkarna dessutom egendomar i Ingo
och Kyrkslätt socknar samt laxfisken i Helsing-å
(i dåv. Borgå socken). A. G. F.

Padisjah (Pers. pad sjah, herskare, kejsarer af
patisjah, »herre-konung»), en af de titlar, som
tillkomma turkiske sultanen, antingen ensamt,
såsom ofta i umgängesspråket, eller officielt:
padisjah-i-islam, »islams herskare», eller
padisjah-i-al-i-osman, »herskaren af Osmans
hus». Äfven i Persien är padisjah det vanliga
namnet på sjahen (schahen) i umgängesspråket och
literaturen, ungefär motsvarande vårt »kungen»,
medan den officiella titeln är sjahinsjah,
»konungars konung». Af ordet padisjah, som hos
oss stundom öfversättes med »storherrn», är pasja
(pascha) en sammandragning.
H. A.

Padogg (batock), ett fordom i ryska armén och
flottan öfligt prygelstraff, som bestod i slag med
tunna käppar på bara kroppen.

Padova. Se Padua.

Padovanino, il, egentl. Alessandro Varotari från
Padua, italiensk målare af den sen-venezianska
skolan, f. 1590, d. 1650, lärjunge af sin fader,
Dario V., utbildade sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free