- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat /
563-564

(1888) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paddfot ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sunda-öarna, äro armerade till skydd mot sjöröfvare.
R. N.

illustration placeholder
Paduan.


Paducah, stad i nord-amerikanska staten Kentucky,
vid floden Tennessees förening med Ohio och vid
flere jernvägslinier. 8,036 innev. (1880). P. är
näst Louisville statens förnämsta handelsstad
samt exporterar tobak, bränvin, fläsk, trävaror
och spanmål. Det har flere stora qvarnar och
tobaksfabriker.

Padus. Se Po.

Paean. Se Paian.

Pae-choi, bergskedja i nordöstligaste delen af
europeiska Ryssland, sträcker sig i vestnordvestiig
riktning från norra änden af Ural, hvarifrån den
skiljes genom Karas 50 km. breda, sumpiga floddal,
till Jugor-sundet. Kedjans höjd är ringa och
öfverstiger på få ställen 400 m.

Paenula, ett slags mantel. Se Drägt, sp. 1487.

Paeon. Se Paion.

Paeonia. Se Pion.

Paer, Ferdinando, italiensk operakomponist, f. 1771
i Parma, d. 1839 i Paris, erhöll sin musikaliska
utbildning genom Ghiretti, en violinist vid hofteatern
i Parma. Sitt rykte grundlade P. genom operorna
La locanda de’ vagabondi (1789) och I pretendenti
burlati
(1790) samt blef 1791 kapellmästare vid
en teater i Venezia. Efter sin öfverflyttning till
Wien, 1797, lärde han känna Mozarts operor, hvilket
förhållande antagligen orsakade den konstfullare
prägel, som kännetecknar hans efter denna tid
komponerade verk. Operan Camilla (1799) anses såsom
hans bästa. Utnämnd 1802 till hofkapellmästare i
Dresden, komponerade han derstädes bl. a. Eleonora,
ossia famore conjugale
(1805), till samma ämne som
Beethovens »Fidelio». Slutande sig till Napoleons
triumftåg 1806, kom han till Varsjav och derefter
såsom kejserlig kapellmästare till Paris samt blef
1812 kapellmästare vid italienska operan derstädes,
men underordnades 1823 den då till Paris anlände
Rossini. Då operans finanser förstördes och detta
olyckliga resultat lades P. till last, tog denne
1827 afsked. Han invaldes 1831 till medlem af
Akademien och utnämndes 1832 till dirigent för
den kungliga kammarmusiken. Hans operor blefvo på
sistone undanträngda genom Rossinis, men han åtnjöt
högt anseende till sin död. Utom numera föråldrade
49 operor (bland hvilka i Stockholm
äro gifna Griselda och Sargines) skref P. två
oratorier, passionsmusik, kantater, arier och andra
sångstycken, en Symphonie bacchante, stycken för
militärorkester, violinsonater, pianosaker m. m.

Paësiello. Se Paisiello.

Paestum (Grek. Paiston), forntida stad på Italiens
vestra kust i landskapet Lucania, vid Amalfiviken
(ford. Sinus paestanus), nära floden Silarus’
mynning. P. grundlades (enligt den vanliga uppgiften
år 524 f. Kr.) af nybyggare från Sybaris och
erhöll då namnet Poseidonia efter den närbelägna
bergudden Poseidion. Det osunda dricksvattnet
föranledde dock, att staden snart flyttades något
längre inåt landet. Sin högsta blomstring synes
den hafva nått kort efter moderstadens förstöring
(510 f. Kr.). Några årtionden senare (mellan 438 och
424) underkufvades den af lukanerna och förlorade
såväl sitt ursprungliga grekiska namn (»Paestum»
är antagligen af lukanskt eller oskiskt ursprung),
som efter hand äfven sin grekiska nationalitet, till
minne hvaraf dess innebyggare skola hafva årligen
firat en sorgfest. År 274 skickades till P. en
latinsk koloni, men staden återvann ej mera någon
betydelse. På samma plats ligger nu den lilla byn
Pesto. I dess närhet finnas betydande fornlemningar
såväl af den gamla stadsmuren som af två tempel och
en tredje tempellik byggnad af oviss bestämmelse. I
synnerhet det största af de båda templen, hvilket
antages hafva varit helgadt åt Poseidon, är vigtigt
i konsthistoriskt hänseende, dels såsom bättre
än något annat återgifvande den äldre, stränga
doriska tempelstilen, dels äfven såsom den enda
forngrekiska tempelruin, hvilken eger i behåll den
öfre pelarerad, som uppbar det i midten öppna takets
inre kant (se Hypetraltempel). Byggnadsmaterialet
i dessa tempel är travertin (ett slags kalksten).
A. M. A.

Paetus. Se Arria.

Paez [-eds], José Antonio, syd-amerikansk statsman,
f. 1790 af indianska föräldrar, räknades från
1810 bland de syd-amerikanske frihetskämparnas
antal och utmärkte sig mot spaniorerna såsom
rytterianförare. Han hade en väsentlig del i segern
vid Carabobo (1821) samt eröfringen af Puerto Caballo
(1823), men intogs af afundsjuka mot Bolivar och
lösslet 1829 Venezuela från Columbia. 1830–35 och
1839–42 var han Venezuelas president samt 1846,
under raskriget mellan kreolerna och de färgade,
diktator. För den af honom sjelf uppsatte tyranniske
presidenten Tadco Monagas måste han 1848 fly ur
landet, återkom i Juli s. å., men nödgades gifva sig
fången och var 1850–58 landsförvisad. 1861 blef han
åter president, med diktatorisk myndighet, men trädde
1863 tillbaka, sedan omsider ett fredsfördrag kommit
till stånd mellan federalisterna och regeringspartiet,
enligt hvilket man gemensamt skulle välja en ny
president. P. bosatte sig då i Nord-Amerikas förenta
stater. Han dog i New York 1873.

Paflagonien (Grek. Paflagonia), fordom namn på den del
af Mindre Asien, som begränsas af Svarta hafvet i n.,
floden Halys (nu Kisil

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfal/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free